– Det finns inget område som inte växer. Det beror på demografin, allt fler blir äldre och förr eller senare kommer man i kontakt med medicinteknik, säger Reidar Gårdebäck som är programdirektör för inno­vationsprogrammet Medtech4Health och fortsätter:

– Dessutom ökar elektronikinnehållet hela tiden. Det gäller även i produkter som traditionellt inte haft elektronik i sig.

Två exempel han nämner är rullstolar och textiler där den förstnämnda numera kan ha olika motorer för styr- och tippfunktioner medan textilierna får sensorer som exempelvis kan detektera fall eller mäta hjärtfrekvens.

Ett medicintekniskt projekt som fått mycket uppmärksamhet och belönats med bland annat Embeddedpriset och SER:s pris är den tankestyrda protesen som utvecklats i Göteborg av bland annat Max Ortiz Catalan.

– Det är ett spektakulärt projekt som gör att man får upp ögonen för vad som går att göra med ny teknik.

Men Reidar Gårdebäck lyfter hellre fram betydligt mer jordnära saker som haft större betydelse för patienter och vården än protesen som än så länge befinner sig på utvecklingsstadiet.

Det handlar bland annat om en så till synes enkel sak som medicinförpackningar som ser till att patienterna verkligen tar sina mediciner och dessutom vid rätt tidpunkt. Medtech4Health har finansierar två projekt på området med Mevia i Göteborg och Pilloxa i Stockholm.

Om man inte tar medicinen på korrekt sätt blir kanske patienten inte bättre och läkaren förstår inte varför det inte sker.

–Här pratar man miljardbelopp och väldigt stora patientgrupper så för samhället har det stor betydelse.

Ett annat exempel är Gnosco som utvecklat ett mobiltelefonbaserat system för sårvård och för malignt melanom. Idag är det vanligt att sjuksköterskor åker hem till äldre personer för att lägga om ett sår men det kan vara svårt att bedöma om det läker, särskilt som det kan vara olika personer som ska göra bedömningen.

– Nu tar man en bild och kan jämföra med den förra.

Tekniken kan också användas i tredje världen där det är långt till sjukvården men många har en mobiltelefon. Genom att ta en bild och skicka till en vårdinrättning går det att få en första bedömning.

– Det här kommer att påverka vården väldigt mycket.

Det gäller också för hälso­appar som med hjälp av mobiltelefonen, armband eller andra sensorplattformar mäter puls, blodtryck, vätskebalans, antal steg och andra parametrar.

– Det är en del av den allmänna hälsotrenden. Utmaningen ligger på vården, hur ska man hantera data.

Ska data som patienten själv generat tas med i journalen eller ska mätningarna göras om med annan utrustning. Eller ska man bara strunta i den?

– Det är en del i trenden att patienten blir en del av vårdteamet, man pratar om empowerment.

Särskilt patienter med kroniska sjukdomar kan dra nytta av att själv kunna mäta olika parametrar för att se effekten av mediciner, motion, kost eller andra faktorer man kan påverka.

Medicinteknikbranschen präglas av långsiktighet och envishet. Det kan lätt ta tio år från en idé till den första kommersiella produkten och sedan ytterligare en eller två produktgenerationer innan försäljningen tagit riktig fart.

– Om man är ute efter snabba klipp är det fel bransch. Men den är väldigt konjunkturokänslig. Folk blir fortfarande sjuka och behöver en undersökning oberoende av konjunkturen så kommer man in är det en väldigt trygg sits.

– Sen kan man som företag aldrig slappna av helt, precis som i andra branscher gäller det att fortsätta att utveckla sig.

Uppsalaföretaget Radi Medical brukar ofta lyftas fram som ett lyckat exempel på att det går att starta ett medicinteknikföretag och bli miljardär genom att sälja det. Men Reidar Gårdebäck tycker att man kan mäta på andra sätt också.

– Ta Sectra, det var inte stort för 25 år sedan. Eller Elekta. När jag började där 1993 var jag anställd nummer 43 och vi satt på Skeppargatan i några lägenheter. Att växa med fem till tio procent per år tycker jag är lyckat även om det inte syns medialt på samma sätt.

Medtech4Health vill få företag att stanna

Sverige rankas som andra land efter Schweiz när det gäller innovationer, trea är Nederländerna och USA är fyra.

Sverige är bra på att skapa företag och få dem att växa, men inte lika bra på att få dem att stanna kvar. Det är ett av ­huvudsyftet med Medtech4Healt – att stimulera branschen.

Logiken är enkel. Staten stöttar nya och innovativa bolag via Vinnova men för att det i slutändan ska bli jobb och skatteintäkter måste företagen bli kvar.

Sverige har länge varit en nettoexportör av medicintekniska produkter men St:Judes beslut år 2011 att först flytta tillverkningen av pacemakers till Malaysia och ett halvår senare även utvecklingen har starkt bidragit till att vi i fjol importerade lika mycket som vi exporterade. Och med en åldrande befolkning är risken stor att importen snart väger över.

Förutom St: Jude har Baxter nyligen beslutat att flytta stora delar av verksamheten från Sverige. Företaget köpte medicinteknikbolaget Gambro år 2012 och ska nu flytta produktionen från Lund till Italien plus att företaget ska skära ned på forskning och utveckling. Beslutet berör ungefär 360 personer vilket motsvarar två tredjedelar av de anställda.

– Ofta hänger produktion och utveckling ihop så jag skulle vilja sätta ett frågetecken för hur länge den blir kvar, säger Reidar Gårde­bäck.

Men det finns också exempel på storföretag som satsar i Sverige.

– GE har väldigt många anställda i Sverige trots att det är en väldigt liten marknad för dem.

Det amerikanska konglomeratet är tredje största arbetsgivare i Uppsala där företaget utvecklar och tillverkar utrustning för läkemedelsproduktion.

– De har nyligen byggt ett nytt hus för test- och innovationsverksamhet.

Storföretag som General Electric, Johnson & Johnson och Philips är ofta intresserade av vad som händer bland småbolagen.

– De brukar vara aktiva och samarbeta med de svenska inkubatorerna och flera har också visat intresse för Medtech4Health.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Innovationsprogrammet fungerar som en kvalitetsstämpel. De företag som fått pengar via programmet har klarat av gallringen, bara tio till femton procent av projekten släpps igenom vilket fungerar som en kvalitetsstämpel.

– De har visat att det finns en klinisk och kommersiell potential, att det inte handlar om endast forskning utan finns ett tydligt behov.

Ytterligare ett villkor är att lösningen ska vara unik, det ska inte finnas motsvarande produkt eller tjänst på marknaden.– För oss är det bara positivt om storföretagen kommer in och får dem att växa, vårt syfte är att ta dem ett steg vidare, säger Reidar Gårdebäck.

 

Ett av 17 innovationsprogram

I Medtech4Health samlas svensk medicinteknisk industri men också regioner och landsting, patientorganisationer, forskningsinstitut samt universitet och högskolor. Programmet startade år 2016 och har precis utvärderats för ytterligare tre år.

Varje år fördelar Medtech4Health ungefär 55 miljoner kronor varav hälften går till utlysningar. Resten används till aktiviteter som AIDA-centret i Linköping eller projekt där man exempelvis försöker ändrar verksamhetsprocesserna eller ersättningsmodellerna.

För den som är bekant med TRL-nivåer (Technology readiness levels) håller sig Metech4Healt i huvudsak mellan 3 och 7 på den niogradiga skalan.

Programmet har tre utlysningar per år. ”Samverkansprojekt för bättre hälsa” görs tillsammans med Swelife som är ett annat innovationsprogram inom life science. Det öppnar i december och stänger i feb­ruari. Kravet är att det ska vara minst två parter från vården, industrin eller akademin. Man kan få 50 procent av projektet finansierat upp till tre miljoner kronor under två år.

Det finns också en utlysning som riktar sig till vård och omsorg. Även den öppnar i december och stänger i februari men där är det bara vård och omsorg som kan söka, inga företag.

Den tredje utlysningen är avsedd för småföretag och handlar om kompetensförstärkning. Det skiljer sig från de andra i och med att det är mindre pengar men också en betydligt snabbare handläggning i och med att det går att skicka en ansökan när som helst. Varje månad fattas beslut om vilka ansökningar som får pengar. Projekten är på maximalt 200 000 kr och pengarna ska användas för att ta in kompetens som inte finns internt i företagen men som behövs för att få fram medicintekniska projekt.

Det kan handla om regulatorisk kompetens eller att ta in en kirurg som kan tycka till om ett nytt instrument.