JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Från synhjälpmedel till elektronikavsyning

Växjöbolaget Visus Technology har hållit en ganska låg profil i Sverige, större delen av mikroskopen har gått på export. Nu vill företaget bli mer synligt och dessutom hitta nya kunder som behöver skräddarsydda mjukvarulösningar.

– Jag ser möjligheter att göra fler saker i Sverige, att ta in andra agenturer och göra mer special-programvara, säger Christer Gustavsson som är utvecklingschef och ägare.

Han har arbetat med kamerasystem i över 25 år. Från start handlade det om hjälpmedel för personer med nedsatt syn men stort sett samma produkter kan också användas för att avsyna elektronik eller egentligen vad som helst.

– Tankarna har funnits sedan slutet av 1999 då vi började göra speciallösningar till kunder som använde Sonykameror.

Den första produkten för elektronikindustrin lanserades 2016 och döptes till Cmore. 2018 kom en förbättrad version liksom en andra modell kallad Icon med fler valmöjligheter för stativ och belysning. Kameran är dock densamma i alla modellerna.

Avsyningsystemen säljs i hela världen via ett nät av distributörer. I USA och Schweiz står det dock inte Visus på produkterna.

– USA skulle vi inte kunna komma in i om vi inte gjorde så. Det skulle krävas jättemycket muskler och lång tid, säger Christer Gustavsson.

Fokus har legat på elektronikindustrin där systemen använts för avsyning i produktionen och som hjälpmedel vid reparationer, men de kan användas till lite av varje. Försäljningen har stadigt tickat uppåt med undantag för 2020 då pandemin slog till.

– Vi har kunder som tittar på plastdelar medan andra tittar på grässtrån och på borrskär.

Förutom att se sitt objekt i kraftig förstoring vill man ofta dokumentera det man ser. Med hjälp av den medföljande fjärrkontrollen‚ som kommunicerar med kameran via radio, går det förutom att styra och zooma även att ta bilder och spela in video på en USB-sticka.

Kopplar man in en dator går det att göra samma sak fast bilder och video lagras då på hårddisken plus att det går att göra anteckningar och mätningar. Dessutom går det att jämföra kortet som avsynas med ett kort som är felfritt.

– Man kan ha korten bredvid varandra eller toggla runt i en snabb sekvens, då är det ganska lätt att se om någonting saknas. Sen har vi gjort några speciallösningar och jag tror att det finns många bolag som skulle ha nytta av det.

Det kan handla om att kontrollera om en kondensator är rättvänd, känna igen en komponent eller läsa av en QR-kod.

– Vi hade ett företag som undrade om det gick att läsa in serienummer, då gjorde vi det, säger Christer Gustavsson.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Dessa funktioner blir tillägg till den kostnadsfria programvara som kommer med mikroskopen. Det gäller också att fundera på hur avancerade funktionerna ska vara, risken finns annars att mikroskopet börjar konkurrera med automatiska avsyningssystem, så kallade AOI:er, som sitter i olika produktionslinor och gör snabba bedömningar av de objekt som passerar.

Bygger på Sonys kameramodul

Utveckling, programmering, tillverkning och försäljning – allt sker i Växjö.

– Det är Sony Inside, men man är nere på signalnivå och får reda ut allt själv, säger Christer Gustavsson.

Kameramodulerna levererar videoströmmen via ett LVDS-gränssnitt, sedan är det upp till konstruktören att göra något användbart av den. Visus har valt att omvandla den till Displayport, USB och Ethernet.

Displayport behövs för att koppla kameran till en skärm som visar videoströmmen. Att valet inte föll på HDMI hänger samman med att Displayport är lite modernare.

USB-porten används för att skicka videoströmmen till en dator som både kan styra kameran men också göra analyser och lagra bilder och videosekvenser.

Slutligen finns en Ethernetport för att strömma video över Internet.

– Säg att de hittar något konstigt i produktionslinan, då kan de ringa till konstruktören som kan se samma sak.

När det gäller upplösningen i kameramodulen har man valt Full HD, 1920 x 1080 bildpunkter, även om det finns konkurrenter som har 4K.

– Jag ser ingen super­fördel med 4K, det är lite av nyhetens behag.

Visserligen dubbleras antalet bildpunkter men har man inte en riktigt stor skärm, som hemma i vardagsrummet, har det ingen praktisk betydelse. Dessutom halveras uppdateringshastigheten till 30 bilder per sekund vilket gör att videoströmmen hackar när objektet flyttas. Plus att det inte går att göra något annat än att visa videoströmmen på en skärm, det går inte att få till ett USB-gränssnitt och därmed inte heller någon analys.

– Vi kommer alla att hamna där så småningom men det dröjer.

Sen behövs det mekanik, plast­delar och annat.

– Filosofin är att vi försöker hitta allt i en tiomilsradie runt Växjö, säger Christer Gustavsson.

Själva slutmonteringen och testningen görs i egen regi.

Det finns tre modeller av mikroskopet som alla ligger över 30 000 kronor.

– Prissättningen är sådan att det inte behövs ett styrelsebeslut att göra investeringen.

Storsäljaren är Cmore FHD PLUS som har inbyggd belysning i stativet. Det är bara att packa upp och koppla ihop med en skärm och kanske också en dator.

– Det ska vara enkelt, bara att ansluta kabeln så är man igång.

Den som vill ha ett annat stativ för att exempelvis titta på ett större eller högre föremål, men också har behov av en mer avancerad belysning för att slippa reflexer, väljer någon av modellerna ur Icon eller Icon Plus-familjerna där den senare har flest valmöjligheter.

Oberoende av modell är kameran densamma och därmed också kvaliteten och möjligheten att göra analyser och skapa rapporter.

Förutom mikroskopen har Visus även två hållare som man lägger kretskortet på när det ska inspekteras. Den ena används för att flytta kortet i x- och y-led när man tittar rakt ned medan den andra gör det möjligt att snurra och vinkla kortet när man vill se saker från sidan.

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)