Miljöfrågorna är en av de viktigaste krafterna för införandet av nya produktionsmetoder i elektronikindustrin. Men frågan är vilka lösningar som ger bäst miljöpåverkan. En sak var Elektroniktidningens debattdeltagare helt eniga om - nämligen att det blyförbud som EU planerar är helt fel väg att gå.


Inom några år kommer EU med största sannolikhet att förbjuda bly i elektronikproduktionen. Förbudet kan träda i kraft redan år 2003.

Samtidigt kräver många kunder, främst i Japan, blyfrihet redan nu. Två japanska företag ska enligt uppgift lanserar blyfria mobiltelefoner redan nästa år.

Deltagarna i Elektroniktidningens rundabordsdebatt menade att varken förbud eller marknadskrav löser problemen på bästa sätt.

Peter Wahlberg på IVF menade att vi i väst styrs av miljökunnande och känsla för miljöaspekter, medan man i Japan mer styrs av marknadens krav.

- Just nu är det blyfritt som gäller, för att man tror att det finns en marknadspotential. Själva miljöaspekterna struntar man i, mer eller mindre. Alla andra problem finns ju kvar, halogenavvecklingen till exempel, sa han.

Att hitta alternativ till blyfria lod är ett relativt enkelt problem, enligt flera debattdeltagare. Även den processen borde dock kunna underlättas.

- Visst kan vi gå över till blyfria lod, men det kommer att kosta mycket pengar, sa Arne Tolvgård från Ericsson Radio.

- Men vi måste också ha blyfria ben på komponenterna, det förstår jag inte hur vi ska kunna få fram på två-tre år.

Paul Collander på Nokia poängterade att modet växlar, och att blyfrihet råkar vara den heta frågan för dagen även på konferenser som inte egentligen handlar om detta ämne. Förändringen har kommit under de senaste månaderna.

- Frågan är vilken lodkomposition som ska användas. Industrin borde enas om att satsa på en eller två legeringar, då skulle priserna gå ner på lod, komponenter och mönsterkort, hävdade han.

På den punkten fick han medhåll från Ericsson. Industrin verkar visserligen, enligt Paul Collander, nå konsensus kring ett tennbaserat högtemperaturlod med tillsats av silver och lite koppar. Men vilket alternativ man väljer är inte så viktigt, så länge man enas.

- Självklart vill hela industrin ha en standardisering. Vi vill också ha klara spelregler, vi vill veta vilka ämnen vi inte skall ha i våra produkter, sa Lars- Göran Bernau.

Somliga menade också att blyförbudet vrider industrins ansträngningar åt fel håll. Risken är stor att man försöker ersätta material där farligheterna är kända med nya material vars farligheter man inte känner till. En tanke som tilltalade många i debatten var att satsa på byggsätt som reducerar alla material.

- Ledande lim är något vi jobbar mycket med på Xicon. Vi gör nog 200 000 produkter per år, berättade Bo Wikström.

- Jag tror att ett förbud gör att man jobbar med fel saker. Jämför man en dator byggd på kretskort med en dator byggd i en modul så innehåller ju kretskortet hundra eller tusen gånger mer bly. Med modulen får man visserligen inte bort blyet, men man har ju fått en väsentlig reduktion av mängden material. Fast marknadsföringsmässigt är väl blyfritt ett enklare budskap, konstaterade Hjalmar Hesselbom.

- De som gör mest för miljön är ju faktiskt halvledarindustrin, de integrerar allt mer på ett chips och får då ner den totala volymen rejält, sa han.

Detta resonemang var dock inte utan invändningar. För minskar man volymen på detta sätt finns det alltid någon som tycker att det då finns plats för nya funktioner, som i sin tur äter upp en stor del av volym- och miljöförbättringarna.

Frågan är också hur intresserad industrin är av att jobba med miljöfrågorna ur ett helhetsperspektiv. Enligt Peter Wahlberg på IVF har gensvaret hittills varit bedrövligt.

- För några år sedan började vi jobba med materialdata och helhetssyn i det nordiska projektet Greenpack. Men intresset var obefintligt i industrin. Vi fick knappt någon respons alls, berättade han.

- Antingen är drivkrafterna inte tillräckligt starka, eller också förstår industrin helt enkelt inte behovet av att se på helheten. Det är mycket enklare att fokusera på bly, eller halogen, eller vad som nu är på modet för dagen.

De japanska företagen verkar inte heller särskilt villiga att samarbeta på miljöområdet. Leif Bergstedt vittnade om att det förekommer handelshinder.

- Vi försökte köpa ett japanskt ledande lim baserat på koppar-nickel, som används mycket där. Men det fick vi inte, för man sa att det har anknytning till den japanska kärnkraftsindustrin och därför inte får exporteras, berättade han.

På lite längre sikt var dock alla eniga om att blyet faktiskt kommer att minska i användning och troligen försvinna ur elektroniken. Arne Tolvgård poängterade vikten av att högskolorna utbildar i grön elektronik, något som inte görs idag. Flera trodde också att miljötänkandet kommer att öka i industrin.

- Om två produkter är likvärdiga i övrigt, men den ena är miljövänligare så kommer kunderna självklart att välja den, konstaterade Anders Carlsson på ABB.

AE