About / Advertise
Kommunerna och elbranschen räknar med att kunna ta hand om uttjänta elprodukter från den 1 juli då den nya lagen om producentansvar för elprodukter träder i kraft. Detta trots att de slutliga reglerna inte blev klara förrän i början på april.
- Vi hoppas att vi har uppe ett nationellt rikstäckande system för återvinning av elprodukter den 1 juli. Kanske blir det någon veckas försening, men det viktiga är att
vi har ett långsiktigt system som fungerar, säger Jörgen Schültz, vd för El-Kretsen AB, ett företag som bildats av ett tjugotal branschföreningar för företag som importerar, tillverkar eller säljer elprodukter i Sverige.
El-Kretsen ska helt enkelt ta betalt för att utföra företagens skyldigheter när det gäller insamling och återvinning.
Avgifterna tas ut från producenter och importörer och varierar från 85 kronor för en elspis till 20 öre för en mobiltelefon och 8 öre för en glödlampa. För ännu mindre produkter tas i stället en klumpsumma om 2 500 kronor ut per år.
För produkter köpta av företag omfattar producentansvaret däremot endast lös elektrisk utrustning men inte fast installerad utrustning för till exempel uppvärmning, ventilation eller tillverkning.
Och när det gäller företag är producenten skyldig att ta tillbaka uttjänta produkter endast i samband med nyförsäljning.
En fråga som diskuterats är om producenternas ansvar ska vara kollektivt eller individuellt - särskilt som ett kommande EU-direktiv på området troligen kommer att framhäva det individuella ansvaret för varje producent.
På Naturvårdsverket är det svårt att få ett svar på hur den svenska lagen ska tolkas på den här punkten.
- Vi börjar med ett generellt system och tittar på de problem som kan uppstå. Till exempel kan det finnas gratisåkare som inte bidrar till insamlingssystemet, säger Erik Westin vid Naturvårdsverket.
EU-direktivet som behandlar producentansvar för el-produkter har nyligen behandlats av ministerrådet vilket enligt Erik Westin i praktiken innebär att direktivet hunnit halvvägs.
- Det mesta pekar på att det går i land omkring år 2003, säger Erik Westin
Ministerrådet har också behandlat ett annat direktiv som ska förbjuda användningen av farliga ämnen som bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom samt de bromerade flamskyddsmedlen PBB och PNDE i nya elektroniska produkter från 2007.
vi har ett långsiktigt system som fungerar, säger Jörgen Schültz, vd för El-Kretsen AB, ett företag som bildats av ett tjugotal branschföreningar för företag som importerar, tillverkar eller säljer elprodukter i Sverige.
El-Kretsen ska helt enkelt ta betalt för att utföra företagens skyldigheter när det gäller insamling och återvinning.
Avgifterna tas ut från producenter och importörer och varierar från 85 kronor för en elspis till 20 öre för en mobiltelefon och 8 öre för en glödlampa. För ännu mindre produkter tas i stället en klumpsumma om 2 500 kronor ut per år.
För produkter köpta av företag omfattar producentansvaret däremot endast lös elektrisk utrustning men inte fast installerad utrustning för till exempel uppvärmning, ventilation eller tillverkning.
Och när det gäller företag är producenten skyldig att ta tillbaka uttjänta produkter endast i samband med nyförsäljning.
En fråga som diskuterats är om producenternas ansvar ska vara kollektivt eller individuellt - särskilt som ett kommande EU-direktiv på området troligen kommer att framhäva det individuella ansvaret för varje producent.
På Naturvårdsverket är det svårt att få ett svar på hur den svenska lagen ska tolkas på den här punkten.
- Vi börjar med ett generellt system och tittar på de problem som kan uppstå. Till exempel kan det finnas gratisåkare som inte bidrar till insamlingssystemet, säger Erik Westin vid Naturvårdsverket.
EU-direktivet som behandlar producentansvar för el-produkter har nyligen behandlats av ministerrådet vilket enligt Erik Westin i praktiken innebär att direktivet hunnit halvvägs.
- Det mesta pekar på att det går i land omkring år 2003, säger Erik Westin
Ministerrådet har också behandlat ett annat direktiv som ska förbjuda användningen av farliga ämnen som bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom samt de bromerade flamskyddsmedlen PBB och PNDE i nya elektroniska produkter från 2007.
Text: Mats Lewan
