Företaget förlorade alltså 29 kronor på varje såld hundralapp.
Under de senaste fyra åren har Flextronics gjort en samlad förlust på lite drygt två miljarder kronor på den svenska kontraktstillverkningen samtidigt som omsättningen sjunkit från 8,5 miljarder kronor år 2000 till 2,1 miljarder kronor i år.
- Vi följer amerikanska bokföringsprinciper vilket innebär att vissa kostnader inte kan tas upp som omstruktureringskostnader utan går på driftsresultatet, säger företagets vd Glenn Svedberg.
En del av förlusterna i det senaste bokslutet kan därför hänföras till Visbyfabriken som avvecklades under fjolåret. En annan händelse som tynger är den kraftiga bantningen av verksamheten i Linköping.
Ytterligare en förklaring till förlusten är de höga finansiella kostnaderna.
- Vi är en global koncern och det finns interna finansiella strömmar som drar ned resultatet i Sverige.
Men hur verksamheten på fabrikerna i Karlskrona, Västerås, Malmö och Linköping går vill Glenn Svedberg inte kommentera.
- Ur ett driftsperspektiv har vi sett en stabilisering. Vi har fått rätsida på verksamheten och kapaciteten är hyggligt i balans med efterfrågan.
- Jag kan tyvärr inte vara mer specifik än så, säger han.
Sedan Flextronics tog över Ericssons och ABB:s kretskortsfabriker har verksamheten styrts om från volymproduktion till förserier och mindre volymer.
- Vi har faktiskt lite volymproduktion kvar. Det är fortfarande konkurrenskraftigt att tillverka i Sverige när materialkostnaderna är höga.
Flextronics har också vuxit på utvecklingssidan genom förvärven av Bluelabs och Intenna.
- Ungefär fyrahundrafemtio av våra tvåtusen anställda arbetar med produktutveckling, säger Glenn Svedberg.
Per Henricsson