About / Advertise
Trots att RoHS-direktivet ska införas så snart som 1 juli 2006 har de ansvariga politikerna inte gjort någon konsekvensanalys. Men konsekvenser blir det. En företagare som bedriver kretskortstillverkning utanför Katrineholm menar att utflyttning till låglöneländer är enda realistiska utvägen om han ska följa direktivet och undvika konkurs.
| RoHS-direktivet som träder i kraft 1 juli 2006 förbjuder bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom samt flamskyddsmedlen PBB och PBDE. IPCs Lars Wallin befarar att direktivet medför en snabb avveckling av svensk elektronikindustri. |
Firman skrev av gjorda investeringar med 3,8 miljoner och hade därtill kostnader på drygt miljonen för energi, hyra och övrigt. Totalt betalade företaget in 9,8 miljoner i skatt och arbetsgivaravgift, exklusive moms.
Företagaren vill som de flesta svenskar följa lagen och göra rätt för sig. Han har därför studerat RoHS-direktivet ingående. Och kommit fram till att kostnaderna skulle uppgå till 7 miljoner kronor första året, fördelat som följer:
l Tre extra inköpare som kan garantera att allt som upphandlas är RoHS-kompatibelt. Kostnad 950 000 kronor per år.
l Böter till kunder och staten, inklusive advokatkostnader, för att inte
ha uppfyllt direktivet. Uppskattningsvis 500 000 kronor första året.
l Ökad kassation vid införandet av blyfri process. 1,2 miljoner.
l Två extra produktionstekniker för omställningen till blyfritt.
790 000 kronor.
l Avskrivning av obsolet icke-RoHS-kompatibelt varulager: 2,3 miljoner.
l Utbildning av personal för att kunna avsyna blyfria lödningar korrekt: 350 000 kronor.
l Ökade energikostnader på grund av höjd omsmältningstemperatur: 480 000 kronor
l Nyinköp av maskiner och annan utrustning för blyfri lödning: 450 000 kronor per år.
Att öka försäljningspriserna går inte. Konkurrensen från låglöneländerna är för stor. Prispressen kommer snarare att öka, något som ytterligare minskar möjligheterna till ett liv efter RoHS.
För att undvika konkurs kommer företagsledningen därför att före-slå för sin styrelse att bolaget slutar tillverka kretskort i egen regi och istället köper produktionen från låglöneländer. Dessa är ju - åtminstone på pappret - RoHS-kompatibla. Som konsekvens får 47 av de 55 anställda sägas upp. Kvar i Katrineholm blir försäljning, lager och distribu-
tion.
Majoriteten av de 47 före detta anställda blir arbetslösa - några nya jobb inom elektronikproduktion finns inte i hela Södermanland. Bara arbetslöshetsersättningen uppgår till 5,6 miljoner, därtill kommer sociala avgifter, bostadsbidrag och startaeget-bidrag, totalt runt 8,5 miljoner.
Från att ha varit en intäkt till det allmänna på 9,8 miljoner innebär RoHS alltså en kostnad på 8,5 miljoner. En skillnad på nära 20 miljoner. För ett enda företag!
Extrapolerar man beräkningarna för hela Södermanland kostar RoHS 600 miljoner kronor. För hela Sverige blir notan 15 miljarder.
Lars Wallin
Redaktionen
