About / Advertise
KTH, Chalmers och universiteten i Lund och Linköping har säkrat 150 miljoner kronor till svenska pilotlinor för kiselkarbid och galliumnitrid inom ramen för EU:s forskningsprogram Chips JU. De första komponenterna kan vara klara redan efter sex måndader in i projektet.
– Vi har en ambition att få upp halvlederiet på regeringsagendan, inte bara Chips JU och pilotlinan utan hela halvledarområdet och behovet av halvledare. Då behövs det såna här delframgångar.
Det säger Mikael Östling som är professor i fasta tillståndets elektronik vid KTH.
När riktlinjerna för det europeiska forskningsprogrammet Chips JU drogs upp för något år sedan kändes det avgjort på förhand att det skulle bli tre stora pilotlinor och att de skulle hamna hos forskningsinstituten Imec, Leti och FMD i Belgien, Frankrike och Tyskland.
Men Italien, där ST Micrelectronics har en stor del av sin produktion, ville också ha en del av kakan. Arbetet utgick från det italienska näringsdepartementet och hade som mål att få till en fjärde pilotlina för material med breda bandgap. Platsen var Sicilien där ST tillverkar både kiselkarbidsubstrat och kiselkarbidkomponenter.
Rent praktiskt var det CNR, ett italienskt forskningsinstitut, som tog på sig rollen som projektledare.
– Genom Vinnovas försorg kom vi med. Det var framförallt Adela Granholm och Lars Gustafsson som jobbat mycket med det här.
Förutom KTH med sitt kunnande kring komponenter i kiselkarbid skapades en kvartett med universiteten i Linköping och Lund, som har kompetens på materialsidan och epitaxi, plus Chalmers som framförallt tillverkar rf-komponenter. Totalt har konsortiet 14 partners från sju länder.
– Jag ingick i den inre gruppen som uppvaktade kommissionen under hösten. Inget ont om svenska myndigheter, men när man ser italienarna dra igång, då blir det impact, säger Mikael Östling.
Det tentativa förslaget på den fjärde pilotlinan var klart runt 1 november i fjol och togs emot väl i Bryssel. Det kom sedan med i den första utlysningen som öppnade 1 december.
Därefter blev det en intensiv period med att få ihop ett förslag till 1 mars när ansökan skulle vara inne.
Den 11 april runt lunch smög Chips JU ut nyheten på Linkedin, fyra pilotlinor hade fått godkänt.
Pilotlinan för material med breda bandgap är på 362 miljoner euro varav EU står för hälften. Resterande 181 kommer från länderna eller andra partners.
Lejonparten av pengarna, 212 miljoner euro, är öronmärkta för den stora pilotlinan på Sicilien. Inget får dock användas till själva renrummet, pengarna ska gå till maskiner och löner.
– Vi vågade inte ta i med mer 150 miljoner kronor till Sverige. Om vi haft en svensk strategi kunde vi ha sagt 300 miljoner, då hade vi varit i ett riktigt pangläge.
Vinnova har inte fått några extra pengar för att stötta halvledarområdet så universiteten fick fördela om egna medel för att ordna den medfinansiering som är nödvändig för att EU ska släppa till pengar.
– Vi har en levande dialog med Klimat- och näringsdepartementet och halvledare är till gagn för klimatet. Vi har också kontakt med Utbildningsdepartementet men vi har inte sett resultat än. Vi fortsätter diskussionerna och den här pilotlinan ger ett starkt självförtroende, säger Mikael Östling.
Bland annat skrev de tre rektorerna för KTH, Lund och Chalmers ett brev till regeringen inför senaste forskningspropositionen där de pekar på områdets betydelse och att staten måste satsa mer. Det har följts upp av ett förtydligande av hur universiteten vill förstärka grundutbildning, doktorandutbildning och infrastrukturen.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
– De inspelen har dom nu, så om ett år eller så hoppas vi att det finns pengar att sätta av. Och det är inte för sent för att stärka upp deltagandet i pilotlinan, som är ett femårigt projekt.
