För KTH:s del landar EU-bidraget på cirka 45 miljoner. Den exakta summan avgörs i de förhandlingar som startar nu.
Pengarna ska bland annat användas för att uppgradera maskinerna i Electrumlabbet så att det går att processa sextumsskivor. Idag körs kiselkarbidkomponenterna huvudsakligen på fyra tum.
– Vi måste köpa någon maskin men även uppgradera skivhanteringssystemet så det klarar sex tum, säger Mikael Östling.
Sex tum är den skivstorlek som är standard idag hos tillverkare som ST Microelectronics och Infineon, även om de är på god väg mot åtta tum.
Förutom att man får ut fler komponenter per skiva ger en större skivstorlek också bättre yield. Förklaringen går att finna i att ma-skinerna är nyare och därmed hunnit utvecklats mer.
INTRESSANT ATT NOTERA är att det i Electrumlabbet också finns tillverkning av SiC-skivor och går att göra den efterföljande epitaxin på skivorna som KTH sedan använder för att tillverka komponenter.
Det är uppstartsbolaget Kisab som tillverkar wafers på sex och åtta tum medan Coherent (fd Ascatron) gör epitaxiskikt på sex-tumsskivor.
– Kisab kan ta fram defektfria substrat, det finns inga basplansdislokationer vilket är en förutsättning för att få bra processutbyte på bipolärtekniken.
Basplansdislokationerna förändras när man lägger på spänningen och börjar använda komponenten, vilket sakta men säkert resul-terar i sämre ledningsförmåga.
– När processen är klar kommer man att kunna köpa en batch om sex skivor. Vi kommer att kunna köra det tre, fyra gånger per år.
Exakt hur många transistorer det blir i varje batch beror på designen.
Komponenterna kan sedan kapslas hos finska TAU som också ingår i konsortiet.
PLANEN FÖR KTH är att erbjuda två typer av komponenter. Det som går att göra direkt är bipolärtransistorer som designats i andra projekt och som beroende på substrat och epitaxiskikt klarar mellan 3 och 15 kV.
Sen vill KTH lägga in en riktigt avancerad utvecklingsbit.
– Vi tror fortfarande på bipolär teknik, en IGBT-komponent, som har ännu mer kapacitet att vara energibesparande, säger Mikael Östling.
Även den skulle kunna komma i varianter mellan 3 och 15 kV.
Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt! |
– Många industripartners på kiselkarbid är fortfarande fixerade vid MOS-teknik men när man går upp i spänning blir det höga ledningsförluster, det blir bara en resistans. Har du en bipolär komponent får du ett höginjektionsläge där både elektroner och hål injiceras. Det sänker resistansen när man dra på hög ström.
– Det som är unikt om man tittar på hela ansökan är att vi har stuckit ut halsen lite längre än de flesta och sagt att vi på sex månader ska kunna erbjuda de första komponenterna.
Läs även:
Mikael Östling: ”Vansinnigt kul och välbehövligt för Sverige”