Europas tv-industri satsar nu på högupplöst television, HDTV, i marknätet. Avsikten är helt enkelt att göra HDTV till framtidens standard-tv med distribution via marknät, satellit och kabel. Då skulle också tv-industrin få behålla marknätets värdefulla tv-frekvenser, förutsatt att de 27 EU-länderna stöder tv-industrins planer.

Den stora utmaningen för tv-industrin är att nu mycket snabbt driva fram en dramatiskt ökad videokomprimering så att marknätets frekvenser kan rymma så många HDTV-kanaler att det kan konkurrera med andra tv-distributionsnät.

Göte Andersson: Tv-industrin trycker på EU Det är ingen tillfällighet att tv-industrin beslutar om nya standarder för HDTV i marknätet i januari och februari 2007. Nu i februari planerar EU-länderna komma överens om hur tv-frekvenserna ska nyttjas när analog-tv har avvecklats. Senare i vår kommer ITUs globala frekvenskonferens WRC07 med ytterligare beslut om frekvensanvändningen. Tv-industrin vill övertyga EU-ländernas regeringar om att HDTV i marknätet är rätt strategi och att marknätet kan bli konkurrenskraftigt. Det är vad DVB-T version 2 handlar om. Om tv-industrin lyckas göra detta trovärdigt så kan EU-länderna låta tv-industrin behålla tv-frekvenserna i marknätet. Ett självklart problem är att tv-industrin ännu inte bevisat att den nya standarden kan uppfylla förväntningarna. Dessa frågetecken kan leda till att de slutliga besluten om frekvensanvändningen skjuts på framtiden. Men när det gäller politik är det svårt att ge säkra prognoser. Nyligen föreslog folkpartiet här i Sverige att de tv-frekvenser som blir över efter avvecklingen av analog-tv ska säljas till högstbjudande. I så fall blir det inga frekvenser till DVB-T version 2.

Idag klarar marknätet bara att sända sju nationella HDTV-kanaler. Det räcker inte långt när kabel-, satellit- och bredbandsnät kan sända mer än hundra HDTV-kanaler.

Den heta frågan är därför hur effektiv videokomprimering som kan åstadkommas i praktiken. Utan tillräcklig komprimering ökar risken att tv-industrin förlorar tv-frekvenserna till telekomindustrin. EUs regeringar kan helt enkelt säga nej till tv-industrins HDTV-planer för marknätet. Telekomindustrin vill kunna använda detta spektrum för mobila bredbandsnät, och det finns inte utrymme för båda alternativen.

Finland tror på HDTV år 2010

Idag kräver en HDTV-kanal cirka 16 Mbit/s i marknätet. Det är för mycket, men åsikterna går isär om hur snabbt tekniken kommer att utvecklas.

- Jag tror att Finland kommer att starta sändningar av HDTV via marknätet 2010. Det går då att sända en HDTV-kanal med 6 Mbit/s, säger Kari Risberg, teknisk direktör i Digita, Finlands nationella operatör för marknätet, till Elektroniktidningen.

- Självklart är det en ödesfråga för oss om vi får HDTV i marknätet. Jag är övertygad om att vi får frekvenser i marknätet för HDTV. Jag räknar med beslut om saken år 2009 i Finland, säger Risberg.

På Sveriges Television är man mer skeptisk, och anser att Digita och andra marknätoperatörer sätter upp för optimistiska mål.

- Min bedömning är att leverantörerna inte under överskådlig tid, inom tio år, klarar att sända en HDTV-kanal med 4-6 Mbit/s, säger Håkan Öster, chef för tekniska avdelningen på Sveriges Television.

- Det HDTV-system vi använder idag klarar att sända en kanal med 16 Mbit/s. Sommaren 2006 behövdes så mycket som 22-23 Mbit/s. Om systemen klarar 10-12 Mbit/s om några år så ska vi vara glada, säger Öster.

- Före 2012 måste komprimeringen vara nere i 8-10 Mbit/s för en HDTV-kanal. Om industrin inte klarar denna komprimering blir det svårt för marknätet marknätet att sända HDTV, säger Håkan Öster.

För de nätoperatörer som driver marknäten i Europa har HDTV helt enkelt blivit en överlevnadsfråga. Sändningar med HDTV pågår redan via kabelnät och satellit i Europa, och kommer dessutom i de kabelbaserade bredbandsnäten.

Ödesfråga för Teracom

Tv-industrin bedömer att HDTV blir framtidens standard-tv. Om marknätet inte kan distribuera tillräckligt många HDTV-kanaler så väljer till slut huvuddelen av tittarna andra nät.

"När tittarna sett HDTV vill de ha HDTV" Tv-industrin vill på sikt gå över till HDTV som produktionsstandard och sända HDTV via kabel-, satellit- och marknät. Brittiska BBC genomförde i somras provsändningar till 450 tv-hushåll via marknätet för att verifiera tittarnas intresse för HDTV. - Slutsatsen är klar. När tv-tittarna sett HDTV så vill de ha HDTV, säger David Wood, teknisk expert i EBU, public servicebolagens gemensamma organisation i Europa. Norge planerar starta reguljära HDTV-sändningar via marknätet i september 2007 och blir då sannolikt först i Europa. - Min prognos är att HDTV är standard-tv år 2014, säger Arild Hellgren på NRK. Den videokodningsstandard som valts av Europas tv-bolag kallas MPEG 4 Advanced Video Codec (AVC). Därmed kan HDTV överföras i det digitala marknätet och i andra nät. MPEG4 AVC innehåller verktyg som stöder införandet av ökad komprimering även till befintliga set-top-boxar som finns i drift hos tv-tittarna.

Den logiska följden blir att marknäten för tv-distribution till slut avvecklas, och därmed bortfaller huvuddelen av verksamheten för Digita, Teracom och motsvarande operatörer. Det är därför HDTV är en ödesfråga för Europas marknätoperatörer.

I Finland svarar Digita för tv-distributionen till hälften av hushållen. Kabel-tv och satellit har tillsammans resten. I Sverige svarar Teracom för cirka 25 procent av hushållen.

Det är därför bråttom med nya standarden för marknätet, DVB-T version 2, som ska ge betydligt bättre prestanda. Nu i februari planerar tv-industrins standardiseringsorganisation DVB (Digital Video Broadcasting) besluta om de kommersiella och tekniska krav som ska ställas på DVB-T version 2.

Enligt den information Elektroniktidningen fått handlar det framför allt om effektivare videokomprimering så att en HDTV-kanal bara behöver cirka 6 Mbit/s och även effektivare bärarnät. Tanken är att bärarnätet ska klara uppskattningsvis 30 Mbit/ inom en frekvenskanal om 8 MHz. Detta förutsätter ny modulationsteknik i bärarnätet, sannolikt baserat på en ny version av OFDM.

Om dessa mål kan nås blir det i framtiden möjligt att sända så mycket som cirka 30 HDTV-kanaler med nationell täckning i ett land som Sverige eller Finland inom ramen för de frekvenser som tilldelats marknätet. I Sverige sänds idag cirka 30 tv-kanaler med nationell täckning i standard-tv-format via marknätet.

Ny specifikation framme i höst

Den viktiga frågan är helt enkelt om DVB-T version 2 verkligen kan uppfylla förväntningarna. Ambitionen är att arbetet ska gå mycket snabbt och att den nya specifikationen ska finnas framme redan i höst, enligt vad Elektroniktidningen förstått.

Kari Risberg hänvisar till erfarenheterna med MPEG2 som stöd för sin uppfattning. När sändningarna av digital-tv via marknätet startade så krävde videokodarna för MPEG2 cirka 6 Mbit/s för en standard-tv-kanal. Idag räcker det med 2,5 Mbit/s. Risberg räknar med en liknande utveckling för MPEG4 AVC, den standard som enligt planerna ska nyttjas i DVB-T version 2.

Problemet för marknätoperatörerna är att de tunga tv-bolagen ställer höga krav på bildkvaliteten. Logiken är att tittarna inte accepterar alltför stor skillnad mellan HDTV-program baserade på HD DVD och HDTV-kanaler som distribueras via marknätet. Tittarnas krav är avgörande för tv-bolagens krav.

Enligt Håkan Öster kan Sveriges Television accepteraatt en HDTV-sändning i marknätet ger aningen sämre bildkvalitet än HD DVD. Men kvalitetsgapet får inte bli för stort.

- Standard-tv kan inte överleva om det finns HDTV i vardagsrummet, anger Håkan Öster.