About / Advertise
 Göte Andersson: Nejsägarna kan stjälpa förslagetNär Sverige nu går i täten för att snabbt införa mobilt bredband och HD-tv i Europa så innebär det en dramatisk omsvängning. |
– Sverige försöker nu få stöd för vår lösning i hela Europa. Från svenska sida kommer både tjänstemän och infrastrukturminister Åsa Torstensson att försöka sälja in vår lösning så snart som möjligt efter årsskiftet, säger Carl Jeding, ansvarig för frekvenspolitik i näringsdepartementet.
– Jag gissar att Europas regeringar når en överenskommelse i juni 2008, säger Jeding som redan presenterat den svenska lösningen för Slovenien, det land som leder EU:s arbete under första halvåret 2008.
EU-kommissionen föreslog i november att hela EU ska komma fram till en gemensam strategi för hur tv-frekvenserna ska nyttjas. När denna fråga nu ska beslutas i EU så föreslår Sverige den lösning som redan har antagits här i landet. Det är en mycket aggressiv svensk strategi som innebär att Sverige försöker vinna över en majoritet av EU-länderna till sin sida i en mycket omstridd fråga. Inget annat EU-land har beslutat om en motsvarande lösning.
Tv-industrin gillar kompromissen
En viktig del i spelet är att även den svenska tv-industrin aktivt söker få stöd bland sina europeiska kollegor.
– För den svenska tv-branschen ger regeringens beslut spelregler fram till 2014. Sverige borde hävda denna lösning i Europa. Vi kommer att söka stöd i tv-bolagens organisation EBU för denna lösning, säger Jan-Olof Gurinder, distributionschef för Sveriges Television.
European Broadcasting Union har 75 public servicebolag som medlemmar i 56 länder och är världens största branschorganisation för tv-bolag. Under 2007 har EBU varit den starkaste aktören som aktivt gått emot att ge telekomindustrin tillgång till marknätets frekvenser.
Den kompromiss som de svenska tv-bolagen sade ja till i december är så bra att de svenska tv-bolagen med SVT i spetsen tycker att detta också är rätt väg in i framtiden för Europa, menar Gurinder.
Kulturdepartementet
Till saken hör att initiativet till kompromisslösningen kom från kulturdepartementet. Det var där som lösningen togs fram, och såväl tv-industrin som näringsdepartementet gav sedan sitt samtycke, enligt vad Elektroniktidningen förstått.
| FAKTA: Mångfacetterad kompromiss Den svenska regeringens paketlösning är tämligen komplicerad. Telekomindustrin får tillgång till frekvensbandet 790 till 862 MHz, vilket är en tillräcklig frekvensvolym för att bygga ut flera nya nationella mobila bredbandsnät. Samtidigt får tv-industrin tillgång till en extra stor frekvensvolym så att de under tiden fram till 2014 kan införa MPEG4 och HDTV i marknätet. Tv-bolagen Sveriges Television, TV4, TV3, TV6, TV8, Kanal 5 och Canal+ åtar sig att se till så att omkring en miljon hushåll som får sin tv-signal från marknätet byter till MPEG4-boxar före 2014–2015. Detta förutsätter dock att tv-bolagen får disponera ytterligare två sändarnät under perioden fram till 2014. Idag sänds 37 tv-kanaler via marknätet och de utnyttjar tillsammans fem sändarnät för verksamheten. Tv-bolagen har utarbetat en flerstegsstrategi för skiftet till MPEG4 och HDTV. Där ingår också att en ny generation av sändarnät (DVB-T2) införs. DVB-T2 beräknas kunna öka sändarkapaciteten med minst 100 procent från och med 2011. 2. När alla hushåll bytt till MPEG4-boxar så kan sändningarna med MPEG2-teknik avslutas. Då frigörs en stor frekvensvolym. Sändningarna med DVB-T2 kan starta tidigast 2009. Från och med 2011–2012 disponerar tv-branschen mycket stor kapacitet och från denna tidpunkt kan det bli möjligt att i stor skala börja sända HD-tv. Det innebär att svenska staten efter 2014 kan dela ut ytterligare cirka 100 MHz i marknätet till telekomindustrin för mobila bredbandsnät. Då kan vi vänta en ny stor frekvensstrid. |
Carl Jeding menar att stöd från Europas tv-bolag är en viktig förutsättning för att Sverige ska lyckas. De måste uppmärksammas på fördelarna med den svenska kompromissen, menar han.
En annan viktig faktor är att Sverige helt enkelt är en för liten marknad för att ensamt motivera att införa införa nya standarder för telekom och tv.
– Om man kommer överens om en strategi som medlemsstaterna backar upp – då har nätoperatörerna och industrin tillräcklig säkerhet för att vilja investera i de länder som är först, till exempel Sverige, säger Jeding.
LTE-nät kan tas i drift 2010
Sverige och Finland blev i höstas först i Europa att stänga de analoga tv-näten. Sverige blev sedan först i Europa att fatta beslut om framtida användning av det frigjorda spektrumet. Men huvuddelen av EU-länderna ligger flera år efter. De sista länderna slår inte igen sina analog-tv-nät förrän år 2012.
Post- och Telestyrelsen, PTS, bedömer att i Sverige kan Teracom utrymma beslutade tv-frekvenser 2009, nya tillstånd kan utdelas och nätoperatörerna kan i bästa fall ta nya mobila bredbandsnät i drift hösten 2010.
Tidsplanen utgår från att industrin verkligen tar fram nya produkter för frekvensbandet 790–862 MHz som telekomindustrin nu kan få tillgång till.
Europa långt efter USA
Att USA ligger före Europa och Sverige i detta avseende är dock uppenbart. I USA startar auktioner om tv-frekvenserna i denna månad och enligt planerna ska de nya näten där komma i drift under 2009.
Det handlar om att införa en ny generation mobila bredbandsnät med kapacitet och funktioner som innebär en rejäl uppgradering av dagens 3G-nät. Branchen kallas den nya standarden LTE, uttytt Long Term Evolution.
LTE ska klara minst 100 Mbit/s i överföringskapacitet till abonnenten. Tekniken hanterar såväl telefoni och Internet som tv.
Sverige arbetar nu för att de länder som är mest intresserade så snart som möjligt ska kunna börja bygga ut de nya näten.
Vid sidan av Sverige har Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike och Grekland varit mest positiva till en snabb utrullning av de nya mobila bredbandsnäten.
