För många av oss dök Darja Isaksson – trots sina tidigare insatser – upp väldigt oväntat när hon i augusti förra året klev in som ny chef för Vinnova.

Hennes föregångare Charlotte Brogren hade vid samma tillfälle gjort ett klart större avtryck inom industrin, när hon nio år tidigare lämnade en ledande befattning inom ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisation för att ta över som generaldirektör.

Så när Charlotte Brogren tog emot för en första intervju som generaldirektör på Vinnovas kontor kände jag henne förhållandevis väl.

Med Darja Isaksson är det annorlunda. Hon vill inte ställa upp på en personlig intervju, utan hänvisar till ett alltför späckat arbetsschema. Istället väljer hon att svara på mina frågor över mail via myndighetens pressavdelning.

Hur kommer industri och akademi att märka av din prägel på Vinnovas satsning framöver?

– Jag har tagit över som chef för en välfungerande myndighet och väldigt mycket handlar om att fortsätta att utveckla de insatser som finns sedan tidigare.

– Det förändringsarbete som jag inlett handlar främst om att se hur de insatser vi gör kan samordnas mer och i ännu högre grad medverka till en omställning på systemnivå mot hållbar tillväxt.

Hållbarhet är ett ord hon ofta återkommer till. Detsamma gäller innovation och internationalisering.

Hur dessa uttryck ska bli värdefulla pusselbitar i Vinnovas framtid är däremot mer oklart.

Kan du nämna några konkreta insatser som vi kan förvänta oss?

– Vi kommer att göra särskilda satsningar inom artificiell intelligens och säker datatillgång, eftersom det är ett område där utvecklingen går snabbt och där Sverige behöver ligga i framkant.

Solceller och solenergi är enligt henne bra exempel på tekniker som tillsammans med artificiell intelligens gör att vi kan ställa om till hållbara energisystem.

– Vi kommer också att öka vårt fokus på att bidra till innovationskraft i offentlig sektor. Inom alla områden behöver vi arbeta mer med internationalisering och jag ser att det behöver prägla hela vår verksamhet i större utsträckning.

Livslångt lärande är ytterligare ett område som hon gärna lyfter fram. Hon menar att det är en förutsättning för att individer och nationer ska kunna hänga med och bidra till den snabba utvecklingen som är.

– Vinnova bestämmer inte över det området, precis som vi inte bestämmer över industrin eller offentlig sektor, men vi kan medverka till den viktiga samhällsfrågan på samma sätt som vi öppnar för aktörer att samverka på nya sätt, konstaterar hon.

Betyder det att Vinnovas finansiering kommer att styras om nu?

– I första hand handlar det om att få ännu mer systemperspektiv i våra satsningar och få till stånd nya typer av samarbeten, snarare än att styra resurser mot enskilda branscher.

– Jag ser också att vi behöver skapa mer utrymme för att utveckla och experimentera när det gäller vilken typ av insatser vi gör.

För tre år sedan var Darja med i den första utvärderingen av det strategiska innovationsprogrammet – ett regeringsuppdrag som Vinnova har tillsammans med Energimyndigheten och Formas.

Programmet drog igång år 2013. Syftet är att skapa samverkan mellan företag, akademi, offentlig verksamhet och andra organisationer inom områden som är viktiga för Sverige.

I en första vända spikades sex strategiska områden. Året därpå kom elektroniken med, varvid det Vinnovastödda programmet Smartare Elektroniksystem formellt tog fart år 2015. Numera finansierar Vinnova, Energimyndigheten och Formas totalt 17 strategiska innovationsprogram.

Hur tycker du att Vinnova ska engagera sin i innovationsprogrammen framöver?

– Jag deltog i den första utvärderingen, och såg då att programmen generellt lyckats väl med att etablera sig och samla aktörerna inom sina områden. I år gör vi en sexårsutvärdering, och när den är klar går det att dra mer slutsatser.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden. Här ansöker du om prenumeration (länk).

– Min utgångspunkt är att långsiktiga satsningar är viktiga för Sverige och att de strategiska innovationsprogrammen är en satsning som fortsätter, men långsiktighet förutsätter lärande och vidareutveckling. Utvärderingen blir därför viktig för både oss finansiärer och för programmen eftersom den bidrar till tydlighet i hur programmen bör utvecklas framåt.

Utöver regleringsbrevet har Vinnova även ett antal regeringsuppdrag. Inom ramarna som sätts har myndigheten relativt stor frihet att bestämma vilka insatser som ska göras för att stärka Sverige.

Vilket utrymme har du som generaldirektör att sätta prägel på hur myndigheten fördelar pengar?

– Som chef har jag självklart möjlighet att styra vår verksamhet, men jag vill betona att det är ett lagarbete där vi använder all den kompetens som finns inom myndigheten. Hur vi fördelar resurserna avgörs av var vi bedömer att behoven är störst och hur Vinnova kan göra mest skillnad.

– I det arbetet använder vi analyser och utvärderingar som görs inom myndigheten och vi har en dialog med andra aktörer inom innovationssystemet, inklusive andra finansiärer inom och utanför Sverige.

För fyra år sedan blev Darja invald som en av ledamöterna i Stefans Löfvens innovationsråd. Målet då var att diskutera fram en nationell innovationsstrategi och att skapa strategier för att Sverige ska lyfta som forskningsnation samt att hitta en bättre samverkan mellan näringslivet och offentlig verksamhet.

Vad tar du med dig från tiden i innovationsrådet till GD-jobbet?

– En än mera fast övertygelse om att innovation är viktigare än någonsin, eftersom det är en förutsättning för hållbar utveckling och därigenom även för fortsatt konkurrenskraft.

– Men jag tar också med en fördjupad förståelse för vilka samarbeten som krävs för att kunna adressera dagens samhällsutmaningar.