– Alla begriper det. Ägarna, styrelserna och investerarna. De enda som inte begriper det är regulatörerna som är rädda för minskad konkurrens, säger Bengt Nordström.

Här passar han på att ge en känga åt den ansvariga kommissionären Margrethe Vestager.

– I Europa har vi en fokusering på låga konsumentpriser, det är det enda de bryr sig om. De vill inte göra kopplingen att ju mindre intäkter operatörerna har, desto mindre investeringar gör de. Det är ingen svår matematik.

Beskedet i slutet av ­november från EU-kommissionen att T-Mobile får köpa Tele2:s verksamhet i Nederländerna skulle kunna innebära en kursändring.

– Om det kommer en signal från EU att konsolidering är OK skulle det sätta igång en omedelbar våg, för det är vad hela branschen vill göra.

De låga priserna i Europa är enligt Bengt Nordström en bidragande orsak till att vi halkat efter i 5G-utbyggnaden.

– I USA betalar de dubbelt så mycket som oss, men så får de mer nätinvesteringar.

De högre priserna hänger samman med hur regleringen har skötts i USA. Allt startade med att monopolet på fasta telefonabonnemang bröts upp 1984 vilket skapade AT&T för långdistanssamtal och sju så kallade Bell-bolag för lokalsamtal. Som mest fanns det över 40 operatörer men under årens lopp har de köpts upp eller gått samman varför det idag finns två dominerande operatörer, AT&T och Verizon. Sprint och T-Mobile är klart mindre och utmanar med priskonkurrens. Dock har de två mindre långt gångna planer på en sammanslagning.

– Jag brukar säga att när man sätter en policy för ett land och region, som EU, kan man inte bara ha en konsumentpolicy, man måste kombinera den med en industripolicy.

I Kina toppade investeringarna 2014, i USA skedde det 2012 i och med övergången från 3G till 4G och i Europa har det varit platt i tio år.

Operatörerna investerar mellan 15 och 17 procent av omsättningen i ny utrustning. Siffran ökar till kanske 20 procent när det sker ett teknikskifte och minskar sedan neråt 10 procent när utbyggnaden är klar.

Bengt Nordström ser det inte som ett stort problem om priserna går upp något i och med att det finns en ganska strikt koppling mellan intäkter och hur mycket operatörerna investerar.

Konsekvenserna blir lätt deprimerande när man funde­rar på vad det innebär för 5G-utbyggnaden. En rapport om Storbritannien som baseras på antagandet att operatörerna investerar 13 procent av omsättningen visar att det kommer att ta tio år att nå 98 procent av befolkningen och 50 procent av landets yta. Då ligger investeringarna på två miljarder pund per år.

– Europa kommer att ligga tre till fem år efter de ledande marknaderna på 5G .

Ska man tro telekomleverantörerna kommer 5G att öppna nya marknader för operatörer­na. Det gäller bland annat för fast access via mobilnätet. Även om vi i Sverige är bortskämda med fiber till hemmen så finns det många länder där det inte är en självklarhet. Det gäller bland annat USA, Tyskland, Schweiz och de baltiska länderna.

Lösningen har testats tidigare utan att det blir någon större framgång men med massiv MIMO i kombination med tillgång till högre frekvensband kan det fungera denna gång.

– Det finns rapporter som talar om att det kan öka med 15 till 20 procent i USA men det är väl optimistiskt. Vi tror att det kanske handlar om 7 till 10 procent.

En annan lovande marknad för operatörerna är sakernas Internet, ofta kallat IoT.

Även om de flesta operatörer erbjudit M2M-tjänster under många år har det hittills handlat om små intäkter jämfört med totalen. Med IoT och standarder som NB-IoT och Cat-M spås området växa kraftigt. Men medan Ericsson med stöd av Arthur D. Little anser att IoT kan ge 34 procent extra år 2026 anser Bengt Nordström att det stannar på tre till fem procent.

– Den enda skillnaden mellan oss och Ericsson är hur stor del som vi tror att operatörerna kan adressera.

Rent krasst handlar det om att Northstream anser att opera­tö­rer­na förblir bitpipor. De står för uppkopplingen medan arbetet med att digitalisera kundernas affärer hamnar hos de globala IT och konsult-bolagen som McKinsey, Bain, Accenture och Tata.

– De har strategier, system­integration och hostingmöjligheter. De har hela värdekedjan för att digitalisera ett bolag.

För att ta en större del av kakan skulle operatörerna behöva köpa kunskapen som finns hos exempelvis Tieto och HiQ.

– Operatörerna har finansiell kapacitet att göra det men jag är inte säker på att de är bra ägare.

Hur som helst har utrullningen av NB-IoT och Cat-M börjat så sakteliga för att ta mer fart nästa år.

Dessutom finns konkurrens från Lora, Sigfox, wifi och diverse andra lösningar plus konkurrens från andra mobiloperatörer att väga in i kalkylen för hur mycket som ska investeras i IoT-kapacitet.

Ytterligare ett sätt för operatörerna att öka sina intäkter är att bli innehållsleverantör. Tre uppmärksammade affärer på sistone är AT&T:s köp av Time Warner för 85 miljarder dollar, BT:s TV-satsning med sportkanaler och Telias köp i somras av Bonniers TV-verksamhet inklusive TV4 och C-More för 9,2 miljarder kronor.

– Jag skulle inte vilja säga att det är en allmän trend, det är ett strategival. Vilket som är rätt eller fel är för tidigt att säga. Det ska bli otroligt intressant att se hur det går för Telia.

Genom att äga ett attraktivt innehåll kan operatörerna paketera det med abonnemanget. Förhoppningen är att kunderna ska köpa bägge produkterna och därmed generera större intäkter. Eller i varje fall få kunderna att stanna kvar i högra grad.

Frågan tangerar nätneutraliteten, att alla innehållsleverantörer ska behandlas lika av den som transporterar trafiken.

– Jag har aldrig varit en stor anhängare av nätneutralitet, jag tycker mer det är en skicklig lobbying av Google och ett antal andra stora aktörer i branschen. De vill att Internet ska finnas överallt och vara bra och billigt vilket är bra för deras affärer.

Teleoperatörerna var länge betydligt större än Internetbolagen. Idag är de jämbördiga eller till och med större. Samtidigt levererar de i vissa fall samma tjänster som operatörerna utan att ha samma krav på sig som dessa. Bland annat kan de på ett helt annat sätt styra var de betalar skatt medan operatörerna måste betala i de länder de är verksamma.

– Jag har inget problem med att operatörerna paketerar tjänster med bredbandet och då tar mindre betalt för bredbandet. Vi har ändå så stor prispress att det inte är något problem, säger han och fortsätter:

– Mycket av det här med nätneutralitet bygger på en myt att Internet är en resurs lika för alla. Det har det aldrig varit, du får alltid det du betalar för.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Som exempel tar han CNN och Värmlands Folkblad där den amerikanska nyhetskanalen laddas betydligt snabbare än lokaltidningen trots att den har strömmande video. Skillnaden beror på TV-bolaget investerat i näten för att deras material ska bli lättillgängligt.

– Vill jag ha riktigt bra bredband på 250 Mbit/s via fiber får jag betala 500 kronor. Har jag mindre pengar köra mobilt för 200 kr i månaden. Det har aldrig varit lika för alla.

Innehållsmarknaden är även den hårt konkurrensutsatt och det är lätt att gå fel eller bli frånsprungen. BT fick exempel­vis betala runt tio miljarder kronor för rättigheterna under en enda säsong till fotbolls­matcher vilket fått dem att sänka ambitionsnivån.

– Andra operatörer som har provat har haft varierande framgång.

Exempelvis har Deutsche Telekom, Orange, Telefonica valt att liera sig med innehålls­leverantörer istället för att äga innehållet själva. Vilket som är rätt eller fel går inte att säga, det är två helt olika spår.

Samtidigt är Bengt Nordström lite förundrad över alla försök att hitta nya intäkts­källor.

– Det är inget fel att vara en bitpipa, det är en i grunden fantastiskt bra och lönsam affär.

Den  andra delen av intervjun med Bengt Nordström handlar om Ericsson, Nokia och Huawei. Den finns här (länk).