Den andra lika viktiga parten i projektet är industrin, som man vill ha med i form av medlemsföretag.
– Hela idén är att vi ska möta industrins behov inom kiselkarbid. För att det ska bli möjligt måste industrin vara med, säger Christian Vieider på Acreo.
– Idag för vi diskussioner med ett 20-tal intresserade företag, men ännu är inga avtal skrivna. De får vänta till finansieringen är helt klar, fortsätter han.
Tanken är att verksamheten inom centret ska bedrivas på flera sätt. Dels genom ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram där alla parter deltar och delar på resultaten. Dels genom specifika projekt där en delmängd av parterna driver separata utvecklingsprojekt. Även projekt med externa samarbetspartners, finansierade av externa medel som exempelvis EU-pengar står på agendan.
Projekten kan handla om att testa och utvärdera nya kiselkarbidkomponenter och -moduler när det exempelvis gäller elektrisk prestanda och tillförlitlighet, optimering av kretskonstruktioner som utnyttjar fördelarna med kiselkarbid eller att utveckla systemdemonstratorer.
– Det kommer hela tiden nya SiC-komponenter, men alla är väldigt olika. De har olika styregenskaper, ska drivas på olika sätt, använder olika kapslingar och så vidare. Vi vill kunna svara på vilka komponenter som är lämpliga att använda i olika tillämpningar och hur, säger Christian Vieider.
Målet är alltså att stödja svenska företags kiselkarbidsatsningar så att de resulterar i ökad konkurrenskraft. Visionen är betydligt högre – rätt använt ska SiC på sikt kunna minska förlusterna med 75 procent i elektronik som används i tillämpningar över 10 kW.
Rent fysiskt ska kraftcentrets verksamhet koncentreras till Acreos och KTH:s labb samt Swerea Kimab, som planerar att flytta sin verksamhet till Kista. De tre labben kommer att bilda en resursgrupp om cirka 15 personer.
– Här på Acreo kommer vi att behöva bygga upp labbet en del så att vi kan testa elektroniksystem i större utsträckning. Hittills har vi ju mest jobbat med komponenter och halvledarteknik här, säger Christian Vieider.
Centret planeras för fyra år till en början och en årlig omsättning på 30 miljoner kronor. Förutom grundplåten från de två myndigheterna ska verksamheten finansieras av årliga avgifter från medlemsföretagen samt egna insatser från Acreo, Swerea Kimab, KTH och medlemsföretagen. Medlemsavgiften ligger på 25 000 till 200 000 kronor och beror av företagets storlek.