About / Advertise
– Även med tyska mått mätt är det en stor satsning som ska ge återverkningar i decennier framöver, säger Olof Bengtsson som arbetar på Ferdinand Brauninstitutet i Berlin (FBH).
Han har ett förflutet på Högskolan i Gävle och har lång erfarenhet i akademi och industri av förstärkardesign och mätningar på rf-området inklusive så kallade load-pull mätningar. Sedan april 2009 är han anställd på Ferdinand Brauninstitutet, ett av instituten i Leibnizgruppen som bildades efter murens fall för att samla den före detta Östtysklands spetsforskningen inom bland annat mikroelektronik.
Ferdinand Brauninstitutet huserar i en av norra Europas största forskningsbyar i Adlershof strax sydost om Berlin. Anläggningen rymmer 290 anställda och omsättningen ligger runt 28 miljoner euro varav drygt hälften utgörs av externa projektmedel, resten kommer från Tyska staten och delstaten Berlin. Fokus ligger på mikrovågs- och optoteknik.
Det finns ett egen foundry med bland annat en fyratumslina med olika galliumnitridprocesser för diskreta komponenter och MMIC (0,5 µm, 0,25 µm och 0,15 µm). Utöver detta görs även THz-komponenter i InP som bland annat tillhandahålls som en så kallad transfer substrate process med BiCMOS över IHP i Frankfurt (Oder), ett systerinstitut inom Leibniz.
– Vi kan arbeta brett från material och epitaxi samt utveckla nya delar i processen och designa komponenter samtidigt som vi har en process som kan användas för att tillverka mindre serier, säger Olof Bengtsson och fortsätter:
– Jag är bland annat ansvarig för mikrovågsmätgruppen och uppbyggnaden av ett av de fyra stora mätsystemen hos oss, en on-wafer front-end MIMO-mätplats för kommande 5G-komponenter.
Det handlar om att man vill kunna mäta på flera integrerade förstärkare i rader, nära varandra på chipet, vilket ger problem med överhörning. I applikationen kan signalen kan också reflekteras tillbaka från utgången vilket påverkar de individuella förstärkarnas egenskaper.
Närheten på chippet kan också skapa termisk koppling mellan slutstegen. Man vill med mätsystemet följa utvecklingen av de kommande 5G-systemen från 3,5–6 GHz till 24–28 GHz och vidare över 38 GHz. Även rymdapplikationer vid 18–20 GHz är intressanta.
Systemet kommer framför allt att användas för att karakterisera framtida energieffektiva förstärkare där matningsspänningen ändras dynamiskt med signalens amplitud för att förstärkaren ska arbeta effektivt även vid lägre uteffekt.
– Vi skissar på ett mätsystem upp till 67 GHz med 16 kanaler och 2 GHz modulationsbandbredd.
– Det ska vara i drift år 2019 då man även ska kunna mäta via luftgränssnittet över en integrerad antenn, säger Olof Bengtsson.
Övriga system som ingår i satsning i mikrovågslaboratorierna är bland annat ett liknande MIMO-mätsystem för digitala förstärkare där FBH ligger i forskningframkanten. Effektmätning med så kallad load-pull för THz är också en planerad investering inom satsningen.
