About / Advertise
Att trafikera en linje med en elbuss under ett år kostar med dagens priser 150 000 kronor mer än biodieselbuss. Det rapporterar Energimyndigheten och Trafikverket.
Den stora kostnadsposten för busstrafik – ungefär hälften – är lönen till förarna. Rapporten handlar om den andra halvan av kostnaden och vänder sig till kollektivtrafikmyndigheter, kommuner och trafikföretag.
Alla kommuner behöver göra sin egen utvärdering eftersom förhållandena är unika, betonar författaren, men hon presenterar ändå ett sammanfattande diagram. Det säger att biodieselbussar är billigast med hänsyn tagen till batterier, fordon, underhåll, energianvändning, laddstationer och övrig infrastruktur.
En biodieselbuss kostar 900 000 per år plus ungefär lika mycket i lön till förarna. En depåladdad buss kostar 150 000 kronor mer och en tilläggsladdad ligger däremellan eftersom den klarar sig med ett mindre batteri.
Också biogasbussar finns i kalkylen. De är snäppet dyrare än elbussarna.
Batteripriset är den springande punkten. Biodiesel och elbuss har varsin stor kostnadspost som den andre saknar – batteri respektive energi. Kalkylen gissar inte om framtiden utan utgår från nuvarande förhållanden.
Alla i fordonsbranschen tror att batteripriserna kommer att fortsätta att sjunka vilket i så fall kommer att sänka priset på elbusslinjer.
Rapporten sätter andrahandsvärdet på batteriet till noll, medan många tror att vi kommer att få se återanvändning och återvinning av fordonsbatterier. Avskrivningstiden och underhåll är satt till densamma för alla busstyper, trots att många tror att elfordon behöver mindre underhåll och klarar fler kilometer.
Kalkylen använder priser utan eventuella subventioner.
 |
| Maria Xylia |
– Kostnadskalkylen vore ännu mer positiv för elbussar om vi använde subventioner, till exempel elbusspremie, men det ville vi inte göra eftersom man vet inte om elbusspremien ska fortsätta gälla i framtiden, säger rapportförfattaren Maria Xylia till Elektroniktidningen.
I maj fanns 134 stycken elbussar i Sverige, av kring 10 200 bussar totalt.
– Det är en väldigt liten andel. Men det som jag tycker är mest intressant är ökningen sedan december 2018 – 42 procent. Det visar att det finns stort engagemang hos de inblandande aktörerna.
Även globalt ökar antalet elbussar – framför allt i Kina, där mer än 90 procent av den totala elbussflottan finns idag.
Vad gäller Sveriges mål om fossilfria transporter spelar elektrifieringen av svensk busstrafik en stor roll, enligt Maria Xylia.
– Bussar kör långt och länge i jämförelse med till exempel bilar, säger Maria Xylia.
Trots branschens engagemang och intresse finns utmaningar för elbussarnas framtid. Det handlar främst om utrymmesbrist i depåer och i innerstaden, effektbehov och potentiell brist på tillgänglig elnätskapacitet, samt tidskrävande processer för att få bygglov.
Maria Xylia ger ett tips:
– En gemensam lärdom utifrån elbussprojekt i Sverige är att tidigt och nära samarbete mellan de olika inblandade aktörerna är ett vinnande koncept.
Läs rapporten på Energimyndighetens webbsida här (länk).
Vill du höra mer om elbussar kan du besöka den internationella kollektivtrafikmässan UITP som pågår på Stockholmsmässan i Älvsjö fram till i morgon.
