About / Advertise
Tät bröstkörtelvävnad är en av de största riskfaktorerna för bröstcancer. Tätheten gör det dessutom svårare att upptäcka cancern. Just nu arbetar Chalmersforskare med mikrovågsteknik för att avbildar bröstvävnad, och inom ett år ska en prototyp vara färdig för utvärdering i labbmiljö.
 |
| Andreas Fhager |
– Mikrovågstekniken skulle vara bättre lämpad än traditionell mammografi för att hitta tumörer hos kvinnor med så kallade täta bröst, säger Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers institution för elektroteknik, i ett pressmeddelande.
Förhoppningen är att mikrovågsteknik på sikt ska kunna ersätta dagens mammografi (röntgen), som kvinnor i Sverige mellan 40 och 74 år erbjuds. En stor nackdel med dagens metod är att den inte fungerar bra för tät bröstvävnad, samtidigt löper kvinnor med täta bröst fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer.
Så går det tillPatienten lägger sig på mage på en brits med öppning för bröstet, som sänks ner i en behållare med vätska. I behållaren finns ett antal smala upprättstående antenner som omringar bröstet. Antennerna både sänder och tar emot svaga mikrovågssignaler, som reflekteras mot bröstvävnaden och eventuella tumörer och sedan registreras av antennerna. Frisk och sjuk vävnad reflekteras på olika sätt. Mönstret som de detekterade signalerna bildar analyseras med avancerade algoritmer för bildrekonstruktion. |
Chalmersforskarna utvecklar just nu en prototyp av en mikrovågstomograf baserad på standardelektronik. De använder frekvenser på mellan 0,5 GHz och 3 GHz.Parallellt arbetar de med att anpassa mjukvara som ska processa bildinformationen snabbare än tidigare.
Inom ett år ska en prototyp vara färdig för utvärdering i labbmiljö. Den ska sedan användas för kliniska tester på patienter.
Den amerikanska professor Paul Meaney rekryterades på deltid till Chalmers för fyra år sedan. Han är den forskare i världen som kommit längst inom mikrovågsteknik för bröstcanceravbildning och det system som den svenska forskargruppen bygger är baserad på hans forskning i USA.
Redan idag leder Paul Meaney pågår kliniska studier med mikrovågsteknik i USA, och i det fortsatta utvecklingsarbetet kommer Sverige och USA att samarbeta.
Till skillnad mot röntgen avger mikrovågor ingen joniserande strålning, vilket är att föredra ur strålningssynpunkt. Mikrovågstekniken är dessutom enklare att använda och tekniken anses kunna bli förhållandevis billig . Ett möjligt framtida scenario är små, mobila enheter som även kan användas i utvecklingsländer där sjukvården inte är fullt utbyggd.
Bilden i ingressen visar prototypen av mikrovågstomatografen. I den genomskinliga behållaren syns cirkeln av upprättstående antenner som omringar bröstet. Den gröna behållaren fylls med vävnadsliknande vätska för att testa systemet. Tillhörande elektronik kan skymtas undertill. Foto: Henrik Sandsjö
