Teknikchefer på Ericsson med olika perspektiv i Heta Stolen
Först ut i Heta Stolen var Håkan Eriksson, chef för Ericsson forsknings- och utvecklingsstab på 16 000 personer. 60 procent av dessa finns i Sverige, och merparten av dem i Stockholm. Traditionellt sett har Ericsson varit ett hårdvarubolag, men i dag är 90 procent av utvecklingen mjukvara.
Trasiga filter, matrisskrivare och gamla tv-spel kan bli om inte skön, så i varje fall konst
Tekniken har alltid satt ramar för musiken, och den musikaliska utvecklingen genom tiderna har styrts lika mycket av tekniska genombrott som konstnärlig kreativitet. En del elektronmusiker försöker bryta ramarna genom att utveckla nya användargränssnitt som möjliggör nya musikstilar. Andra bejakar helt enkelt begränsningarna och gör musik av elektronikskrot. Och matrisskrivare.
Behovet av effektiv produktion och mer statliga pengar till forskningen var de två ämnen som genomsyrade paneldebatten på första dagen av mässan Elektronik/EP i Älvsjö.
Texas Instruments har introducerat en fullt differentiell operationsförstärkare ämnad att driva snabba AD-omvandlare. Förstärkaren har lägst brus och distorsion i sin klass, hävdar företaget.
Texas Instruments ska profilera sig som ett analogt företag. Kompletta systemlösningar inom området signalbehandling står på agendan. Och de första två experterna inom analog konstruktion har just anställts i Sverige.
Hittills har krockkuddar, bläckstråleskrivare och projektorer varit de största marknaderna för mikromekaniska kretsar. Men nu ser det ut som om tv-apparater, mobiltelefoner och andra konsumentprodukter kan ge rejäl skjuts åt området. Det framgick av en paneldebatt på den amerikanska optokonferensen Photonics West.
Antennen är något av det besvärligaste att konstruera i en mobil. Inte minst för att minsta layoutförändring gör att antennen måste omkalibreras. Brittiska Antenova har ett alternativ. Med färdigkalibrerade integrerade antennmoduler slipper konstruktören hela bekymret. Antennerna är dessutom strömsnåla och lågstrålande.
Texas Instruments ska profilera sig som ett analogt företag. Kompletta systemlösningar inom området signalbehandling står på agendan. Och de första två experterna inom analog konstruktion har just anställts i Sverige.
Kontraktstillverkaren Note drar igång ett labb på Chalmers i samarbete med professor Johan Liu. Ett av syftena är att via Johan Lius kontaktnät i Kina bereda väg för en Notefabrik i Shanghai.
Note är för närvarande i full fart med att bygga upp sitt labb i MC2-huset på Chalmers. De första kunderna väntas komma dit inom någon månad.
- Vi har redan fått förfrågningar, säger labbchefen Anders Andersson, som även är vd på Note i Borås.
Till labbet ska kunder i princip kunna komma med en låda komponenter och omedelbart få dem monterade till en prototyp. Konceptet är beprövat i andra Notefabriker. På Chalmers blir det dock första gången som Notes industrialiseringskompetens får möta forskarvärlden.
- Det bli säkert en del kulturkrockar, men det är precis det som är meningen. Förhoppningsvis lär sig båda parter något, säger Anders Andersson.
Ett typexempel är att man planerar att testköra nya maskiner, testa lödbarhet och utvärdera olika monteringsmetoder, bland annat chip-on-board. Här har Chalmers mycken kunskap som behöver provas i industriell skala.
- Tillförlitlighet och processteknik är två områden där vi tror mycket på samarbetet, säger Andersson.
På längre sikt finns dock en potentiellt större poäng med etableringen. Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chalmers, ansvarar för högskolans del i labbet. Han driver sedan flera år också ett samarbete med Shanghai, kallat Sino-Swedish Microsystem Integration Technology Center, eller SMIT Center. Johan Lius kontaktnät i Shanghai kan bereda vägen för framtida Notesatsningar där. I första hand kan det röra sig om förstärkningar av komponentinköpen, men även en prototypfabrik - på Notespråk kallat Gateway - diskuteras.
Johan Lius elektronikproduktionsforskning tillhör också nykomlingarna i MC2-huset. Tidigare huserade den gruppen på forskningsinstitutet IVF. Såväl Johan Liu som MC2-chefen Stefan Bengtsson lovordar det nya samarbetet.
IVFs egen elektronikproduktionsverksamhet flyttar inte med till MC2. Det hade stärkt upp forskningen där ännu mer, men IVFs ledning ansåg att en sådan flytt skulle bli för dyr.
Tenn-kobolt-koppar är ett billigare alternativ för blyfria lödningar än den allmänt accepterade tenn-silver-kopparlegeringen. Det hävdar professor Johan Liu som tillsammans med medarbetare på Chalmers har sökt patent på ett sådant lod.
När blyet ska fasas ut ur elektronikproduktionen har så kallade SAC-material, legeringar av tenn, silver och koppar (SnAgCu) pekats ut som den bästa ersättaren till tenn-bly-lod. Men silver är dyrt, så inom det svensk-kinesiska forskningsprojetet Smit på Chalmers har professor Johan Liu och hans kollegor forskat på att i stället använda kobolt. Resultaten ser så lovande ut att gruppen nyligen publicerade en artikel i Journal of Electronic Materials och i samma veva patentsökte materialet.
Den eutektiska blandningen - den legering som har lägst smältpunkt - visade sig innehålla 98,9 procent tenn, 0,4 procent kobolt och 0,7 procent koppar. Smältpunkten ligger då vid 224 C. Det är bara aningen högre än SAC-materialen som smälter vid cirka 217 C. De nödvändiga förändringarna i lödprocessen behöver inte bli större eftersom skillnaden mot tenn-blylodets smältpunkt på 183 C är i samma härad.
Johan Liu understryker dock att mycket forskning återstår innan man kan veta om lodet lämpar sig för industriproduktion. Varken vätningsegenskaperna eller den färdiga lödningens mekaniska egenskaper är tillräckligt väl karaktäriserade.
Övergången till blyfri elektronik kommer att gå lättare och smidigare än vad olycksprofeterna befarat. De tekniska problemen är lösta, industrin investerar i kunskap och utrustning och starka krafter försöker styra upp logistikbekymren.
I tre månader fick Agilent inneha ledartröjan i oscilloskoptillverkarnas ständigt pågående kapplöpning mot högre prestanda innan konkurrenten Tektronix tog över. Men försprånget är hårfint.
Kristallaser med två våglängder utmanar gaslasrarna
Dual Calypso är en diodpumpad kristallaser med två våglängder i den synliga delen av spektrum från svenska Cobolt. Produkten lanserades på optomässan Photonics West i USA i slutet av januari.
Partnertech gnäller inte över blyfrihetsdirektiv. I stället tar de tillfället i akt att uppgradera produktionsanläggningen i Vellinge till att även klara produktion med flipchip och trådbondning.
Amerikanska Diodes, specialiserat på diskreta komponenter, har skrivit avtal med Spectrum Nordic som blir företagets representant i Sverige, Finland, Danmark, Norge och de baltiska länderna.
Ericssons forskning handlar i dag till 90 procent om mjukvara. De stora hårdvaruprojekten är i stort sett borta. Det berättade Ericssons FoU-chef Håkan Eriksson när han förhördes i heta stolen på Elektronikmässan på tisdagen.
De tre forskningsorganisationerna Acreo, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska börja samarbeta kring elektronik- och IT-forskning.
O-listenoterade Note har köpt Ericsson Anslutningssystem i Skellefteå. Därmed räknar bolaget med såväl mer uppdrag från Ericsson som fler kunder i Norrland.
Den första april skulle den nya lagen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter träda i kraft. Men i höstens remissrundor kom många synpunkter in, från såväl remissinstanser som andra intressenter. Många frågor har krävt politisk förankring. Delar av lagen träder i kraft först i augusti.
Målet för det paneuropeiska projektet Elfnet (European Lead-Free Soldering Network) är att samordna forskning kring blyfri elektronikproduktion för att se hur den ligger till i en internationell jämförelse men också för att täppa igen luckorna. Göteborgsbaserade forskningsinstitutet IVF har en nyckelroll i arbetet.
Världsekonomin håller marknaden under armarna. Att halvledarmarknaden bromsar in är alla analytiker ense om. Men prognoserna för innevarande år skiljer sig betydligt åt. Det framgick tydligt av en paneldebatt på halvledartillverkarnas underleverantörskonferens ISS i Kalifornien nyligen.
- Jag tror att vi alla är överens om att halvledarkonjunkturen toppade i fjol och att inbromsningen startade redan under andra halvåret 2004, men prognoserna för i år skiljer sig åt en hel del, säger Michael Wright på Entegris.
Siffrorna för 2005 går från +15,7 till -5,7 procent, med ett snitt på 4,7 procents tillväxt. Det är klart bättre än för nedgången år 2001 då halvledarmarknaden tappade 33 procent
År 2005 verkar bli ett mellanår. Redan under andra halvåret vänder det upp igen. 2006 spås bli hyggligt om än inte lika bra som fjolåret då tillväxten landade på drygt 28 procent och marknaden var värd mellan 214 och 218 miljarder dollar.
- Jag tror att halvledartillverkarna har den senaste nedgången i färskt minne och därför dragit ner på investeringarna i tid, säger Bill McClean på analyshuset IC Insights.
Också att världsekonomin tuffar på hyggligt hindrar katastrofen.
- Vi räknar med att tillväxten för världsekonomin landar på cirka 3 procent i år, något under snittet men ingen recession. Och tillväxten för elektroniksystem ser ut att öka med 2 procent. Det gör att halvledarmarknaden bara sjunker med två procent i år, spår McClean.
Även kollegan Jim Feldhan på Semico Research tror att marknaden faller i år.
- USA driver världsekonomin och det är ett eftervalsår i USA vilket typiskt brukar vara svagt. Dessutom är oljepriset högt liksom räntan vilket påverkar konsumenterna negativt. De får helt enkelt mindre att handla för, säger Feldhan.
Han tillmäter konsumenterna stor betydelse för att de sakta tar över från företagen som viktigaste tillväxtfaktor för elektronikindustrin och därmed halvledarindustrin.
Och Feldhan nämner att mobiltelefonmarknaden bara växer 6,5 procent, ner från 26 procent 2004.
- I fjol köpte många nya telefoner för att få färgskärm och kamera, i år finns inga nya funktioner att uppgradera till.
Även pc- och digitalkameramarknaden visar lägre tillväxt i år.
- Sammantaget leder det till att halvledarmarknaden minskar med 4,7 procent men det kommer en uppgång redan i slutet av året, säger Jim Feldhan.
Världsekonomin agerar lok
Klaus-Dieter Rinne på analyshuset Gartner ger en ljusare bild:
- Vi spår att tillväxten i världen landar på 3,3 procent och att elektroniksystemen växer med 7,4 procent. Det gör att halvledarmarknaden ökar med 5,2 procent.
- Industrin har både sköld och svärd att försvara sig med mot nedgången. Skölden är kostnadskontroll och företagen har varit snabba med att dra ned på investeringarna. Svärdet är innovationer. Det går att förbättra processerna utan att nämnvärt öka kostnaderna.
Fabrikernas utfall kan spela in.
- Det har kommit mycket nya material med 90 nm-processerna vilket inneburit lågt utfall. Om tillverkarna får bättre kontroll på dem kan det leda till ökad kapacitet, säger Michael Wright på Entegris.
Men debattörerna verkade ändå inte tro att förbättrade processer nämnvärt skulle kunna påverka den totala kapaciteten. 90 nm-processer stod bara för 3 procent av den totala kapaciteten i fjol och även om den ökar snabbt är den en liten del av det totala utbudet i år.
Risto Puhakka, på VLSI Research, tillhör optimisterna och spår att halvledarbranschen växer med 8 procent i år.
- Vi baserar antagandet på att världsekonomin är stark och att lagren är mindre än normalt i en nedgångsfas. Det kommer därför att ta fyra kvartal att beta av lagren och inte åtta som normalt.
Den högsta tillväxtsiffran för 2005 har brittiska Future Horizons med 15 procents tillväxt. Företaget var dock inte representerat på ISS.
Verifieringsverktygen i Specman-serien och det tillhörande språket e ingår framöver i Cadence arsenal. Vilken status de får inom Cadence är ännu oklart.
2005 blir det år då de traditionella kapslarna med ben inte längre får spela förstafiolen. Istället är det kompaktare varianter som BGA och CSP som tar över.
- Direktivet blir ett lyft för Europa, säger Ulla Falk på Kemikalieinspektionen
Efter den 1 juli 2006 får man inte längre sälja elektronikprodukter inom EU som innehåller bly eller en rad andra farliga ämnen. Då träder nämligen RoHS-direktivet i kraft. I Sverige är det Ulla Falk på Kemikalieinspektionen som ansvarar för direktivets genomförande och efterlevnad.
Nya Siplace ska klara både masstillverkning och snabba omställningar
Siemens nya plattform i Siplacefamiljen klarar att montera upp till 80 000 komponenter per timme. Men det är inte hastigheten utan maskinens flexibilitet som företaget helst framhäver.
LSI Logic lanserar en ny serie strukturerad asic med upp till 8 Mbit RAM. Därmed vill man komma åt konstruktioner som tidigare varit hänvisade till cellbaserade asicar, samtidigt som man vill hålla konkurrensen från FPGA-bolagen på behörigt avstånd.
Actel har kommit med en ny generation FPGAer i flashteknik. De kommer i storlekar från 30 000 till 3 000 000 systemgrindar. De är först med inbyggt flashminne och påstås ge världens effektsnålaste, billigaste och säkraste omprogrammerbara FPGA-lösningar.
About / Advertise 
