JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Nyheter

Gamla artiklar

Nya material har fått kondensatorerna att ta ett språng i utvecklingen, och kapacitanser i storleksordningen flera farad kräver inte längre kaffeburksstora kondensatorer. De nya superkondensatorerna delar egenskaper med både batterier och kondensatorer, och kan komma att få stor användning i sladdlös elektronik. Men på Sony Ericsson är man skeptiska.

Forskare i USA, som för snart ett år sedan lagrade ljus i ett ultrakallt atommoln, har nu utvecklat teknik som gör att de kan manipulera det frysta ljuset. Tekniken öppnar spännande avenyer för optisk kommunikation, datalagring och kvantdatorer.

Kostnader för test och verifikation kommer att bli ett stort problem för halvledartillverkarna. Processteknologin fortsätter dock att utvecklas enligt planerna.

Under år 2002 kommer Elektroniktidningen att publicera 20 marknadsnycklar, översikter över olika produkter eller en produktgrupp. Uppgifterna i marknadsnycklarna bygger på information från tillverkare och distributörer.

Optillion has introduced an optical transceiver for the 10Gbit/s Ethernet market. Volume production will start in the second quarter next year at a new site outside Stockholm.

A liquid containing magnetic particles and two coils are the main secrets behind a new sensor for identification of biological molecules which is being developed at the Swedish research institute Imego.

Professor Christer Svensson of Linköping University wants to revitalise electrical interconnects. According to him, theoretical maximum speeds for electrical interconnects on integrated circuits and circuit boards are well in line with what can be achieved with optical technology.

When management gets involved and when environmental issues are introduced at an early stage of the product development, going green makes business sense. Not only does it cut costs, often it also results in better products and a competitive edge.

More state funding, better planning and a more strategic focus are necessary if Swedish electronics research institutes are to reach an international level. Today, institutes are battling to gain a critical mass.

En vätska med magnetiska kulor och två spolar, det är grundingredienserna i forskningsinstitutet Imegos senaste sensor för identifiering av biologiska molekyler.

Tyskland har varit allt för frikostig med subventioner till Infineons nya fabrik i Dresden. Det anser EU-kommissionen och startar nu en formell undersökning för att avgöra hur mycket pengar Infineon måste betala tillbaka.

Flera krisdrabbade IT- och elektronikföretag har provat att sänka lönen för de anställda i stället för att säga upp personal. Erfarenheterna visar att metoden kan accepteras som en engångsföreteelse, trots att facket är starkt negativt och forskarna ytterst tveksamma.

Sveriges största forskningsinstitut inom elektronik växer så det knakar. I år ökar omsättningen med 30-35 procent jämfört med förra året, och bolaget siktar på att bli 200 anställda nästa år.

Morgondagens elektronik ska vara pålitlig och tas fram snabbt. Vad det kräver i form av kompetens är områden som IVF ska fokusera på framöver.

Imego har från start fokuserat på system med mikromekaniska sensorer. Den strategin ser redan ut att vara lyckosam.

Trots att Sverige lägger mest pengar i världen på forskning och utveckling har vi varken forskningsinstitut eller en innovationsindustri i världsklass. Om instituten lyckas fokusera mer på sin strategiska framtid och om de får mer statliga pengar kan båda dessa förhållanden ändras.

Post och telestyrelsen, PTS, har nu fördelat licenserna för fast yttäckande radioaccess i frekvensbanden 24,5 till 29,5 GHz. Telia, Telenordia Access, Quadracom Wireless och Europolitan fick var sin rikstäckande licens medan den femte sökande, Utfors, blev utan.

Siemens har sålt aktier i Infineon för att minska sin andel av ägandet. Därmed kan Infineon, som grundades som en avknoppning från Siemens för drygt två år sedan, hädanefter agera som ett självständigt bolag.

Kampen mellan telekom och datakom, eller Europa och USA, blir tydlig när man tittar på framtidens standard för trådlösa lokala nätverk. Just nu ser det ut som om USA skulle vinna med IEEE 802.11a men hoppet om ett europeiskt alternativ lever i form av Hiperlan/2.

Med minimala band av aluminiumbeklädd kisel har amerikanska Lightconnect konstruerat en spegel som aktivt kan reflektera eller dämpa ljus i optiska nät. Konstruktionen sitter redan i en variabel optisk dämpare och i en automatisk nivåutjämnare.

Europa plockar placeringar på topplistan över världens största halvledartillverkare 2001. Högst, till en femteplats, har ST Microelectronics klättrat följt av Infineon och Philips längre ned på listan.

Automatiserad orderhantering, specialisering och samarbete mellan små fabriker är framtiden för nordiska mönsterkortstillverkare. Det tror norska Elprint som har en webbplattform där kunderna kan beställa mönsterkort från olika tillverkare.

Genom att fokusera på nanoinprint- och elektronstrålelitografi hoppas Obducat få ordning på sin ekonomi. Övriga processer hoppas man sälja eller licensera till andra företag.

Utveckla själv eller köpa in färdiga lösningar? Det är en fråga som sysselsätter Gösta Lemne på Ericssons teknikstab. Han är ansvarig för mikroelektronik och accessteknologi, bland annat hårdvaran i basstationerna.

Ericssons andra generations Bluetoothmoduler ser ut att kunna leva upp till vad den första lovade. Med hela modulen byggd på ett LTCC-substrat har företaget krympt storleken med 70 procent och priset med 50 procent.

Kontraktstillverkaren Flextronics förhoppningar om att redan tidigt i höstas kunna leverera sina första optokomponentern har grusats. Först om ett halvår förväntas de första prototyperna komma.

Matrix Semiconductor, ett halvledarföretag i Kalifornien, räknar med att kunna spara både pengar och utrymme genom att bygga chips på höjden istället för bredden. Matrix lägger åtta lager av transistorer på kiselsubstratet, istället för det enda lager som normalt används.

I gränslandet mellan biologi och mikroelektronik finns de biologiska informationssystemen, kanske framtidens elektronik.

tidigare chef för Väg- och Trafik-institutet och Rådet för arbetslivsforskning, från och med den 1 januari 2002 generaldirektör för Elsäkerhetsverket.

Opto-, elektronik- och IT-företag i Skottland kommer att behöva rekrytera 5 000 ingenjörer under de kommande tre åren. Det hävdar organisationen Scottish Enterprise, som i dagarna startat en särskild hemsida för att locka ingenjörer till den skotska kiseldalen.

Från och med februari nästa år kommer Sanyo och Kodak tillverka OLED-skärmar med aktiv matris tillsammans. I första steget satsar man på små skärmar för mobiltelefoner och digitalkameror.

Assembléon, före detta Philips EMT, har tagit fram en produktionscell som automatiserar monteringen av stora och otympliga komponenter.

Kalifornienbaserade Metcal har tagit fram en reparationsutrustning för små kretskort som hanterar kapslar med mikrometerprecision.

En viskositetsmätare som snabbt ger svar på när lodpastan går att löda utan att den kladdar fast i utrustningen lanseras av Japanska Malcom. Dessutom har företaget tagit fram en testutrustning som kontrollerar om komponenterna riskerar att lossna från lodpastan.

EU-kommissionen har efter flera år producerat ett förslag till nytt direktiv om elektromagnetisk strålning - EMC. Men förslaget innehåller få egentliga nyheter.

När det första året av det europeiska forskningsprogrammet Medea+ summeras kan man konstatera att det svenska deltagandet är hyfsat. Men gapet till de stora länderna som Holland, Frankrike, Italien och Tyskland är fortfarande avgrundsdjupt.

Trots en knackig konjunktur och tre konkurser hittills i år är Gertrud Bohlin Ottosson övertygad om företagsbyn Ideons fortsatta växtkraft. Som vd på Ideon Center ingår det liksom i jobbet.

Taiwanesiska Via Technologies är ingen nykomling i elektronikbranschen. Men när företaget i våras satte igång sitt första europeiska designcenter tillsammans med forskningsinstitutet Acreo valde man att flytta in på Ideon.

Gas Optics är ett av Ideons färskaste företag och drivs mer eller mindre på fritiden av fysikern Jonas Sandsten. Han och flera av forskarbyns andra nykomlingar huserar i Växthuset, de blå baracker som en gång var början till Ideon.

I början av 90-talet när lågkonjunkturen senast var ett faktum satte Karl-Axel Åhl igång med sitt första försök med ett nystartsföretag på Ideon. Time Space Radio som bolaget kallades sysslade med fast radiokommunikation.

In the past year, Flextronics have established optics know-how at its Swedish sites. The company had hoped to deliver its first optics components early last autumn. However, the slowdown means that the optics venture will not take off for at least another six months.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)