Påståendet att FPGA ersätter asicar är alltså bara delvis sant. Asic är förstås ett självklart val då de analoga delarna är stora, och i höghastighetstillämpningar. Men många menar också att asic alltjämt är ett bättre alternativ för rena logikkonstruktioner, åtminstone i stora volymer.
Joachim Roos, teknisk chef på Xelerated Packet Devices och tidigare konstruktionschef på Net Insight, menar till och med att gapet mellan cellbaserade asicar och FPGA-kretsar ökar.
- Vi upplever inte att det har blivit lättare att få in våra konstruktioner i FPGA:er, säger han.
- Vi har provat en hel del, tittat på byggblock och jämfört. Och vi kan konstatera att andelen funktionalitet som ryms
i FPGA är tämligen konstant. Man blir väl mer glupsk med tiden, säger han.
"Programmerbarheten är dyr"
Han använder förvisso en hel del FPGA:er, men mest för emulering av nya funktioner och för prototyper. Och han konstaterar att förhållandet mellan minne och logik blir allt bättre.
- Men programmerbarheten kostar alltjämt oerhört mycket, säger han.
Visserligen för varje asic med sig engångskostnader runt fem miljoner kronor. Men i volymer över 10 000 exemplar så tjänar man in de pengarna, hävdar han.
Enligt Roos gör FPGA-ernas arkitektur att det ofta är svårt att utnyttja dem till fullo. Och detta har inte förändrats särskilt mycket. Tvärtom gör nya element som multiplikatorer och annat att det blir ännu svårare att "mappa" sin tillämpning, det vill säga anpassa den till en lämplig krets. Ska man dessutom använda avancerade IP-block så är asicens fördelar ännu större, säger han.
- Om man behöver en processorkärna så är det desto större anledning att välja en asic.
- Ska FPGA:erna passa för telekomtillämpningar måste dessutom antalet möjliga klockdomäner öka. Vi behöver kanske 20 olika klockor, dagens FPGA:er klarar högst åtta, säger han.
Adam Edström