JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Gamla artiklar

Här listas mässor, konferenser och kurser som berör svenska elektronikproffs. Om du saknar något evenemang - maila gärna information till

Forskare vid Princeton University har utvecklat en litografisk teknik för framställning av tredimensionella strukturer som är mindre än 40 nm.

Nästan bara svarta siffror i distributörernas årsrapporter 2004. Tyvärr tycks omsättningen plana ut under 2005

Det såldes mer komponenter på den svenska Elektronikmarknaden år 2004 än 2003. Den negativa trenden sedan år 2000 har alltså brutits. Elektroniktidningen har kartlagt omsättningen för de trettio största komponentleverantörerna i Sverige.

Ericsson, telekomhysteri och flera utländska företag är vad som präglat den svenska komponentdistributionen under större delen av 1990-talet. De senaste fem åren har däremot inga stora förändringar skett bland de tio största distributörerna.

Göteborgsföretaget Polymer Kompositer har utvecklat en billig metod för att lägga jämna och förhållandevis tjocka silverskikt som ytbehandling på mönsterkort, mikrovågskomponenter och solceller.

Det är uppenbart att den kinesiska systemleverantören Huawei snabbt är på väg mot toppen. Företaget slår sig nu in på en rad nya marknader inklusive Sverige, visar Elektroniktidningens kartläggning.




I förra numret av Elektroniktidningen rapporterade vi om Huaweis genombrottsorder med ett CDMA2000-nät i Saudiarabien som är en mycket krävande marknad. Men Huawei är snabbt på väg in på en rad andra marknader.

Huawei och Ericsson har tekniskt likvärdiga produkter när det gäller 3G-standarden Cdma2000, enligt Swedtel som säljer konsult- och nätbyggartjänster världen över.

- Swedtel svarade för att upphandla ett 3G-nät (Cdma2000) i Ecuador. Ericsson och Huawei var då tekniskt likvärdiga, säger Pär Eriksson, vd för Swedtel.

- När man väljer systemleverantör är tekniken en avgörande faktor för uppskattningsvis 30-40 procent. Lokal närvaro och finansiellt stöd är andra mycket viktiga faktorer. Ericsson har en stor fördel av sin lokala närvaro i många länder. I Ecuador valde vi Ericsson som systemleverantör, säger Pär Eriksson.

Första Prestigeordern
I Saudiarabien har nu i höst den saudiska GSM-operatören Ettihad Etisalat valt att köpa en softswitch av Huawei. Denna softswitch placeras mellan GSM-nät, fasta telefonnät och Internet och klarar samtrafik för telefoni och datatjänster mellan näten. Det innebär att Huaweis system klarar den kritiska signaleringen mellan de olika näten.

- Alla befintliga tunga systemleverantörer som Ericsson, Lucent och Siemens är förlorare när Huawei lyckas sälja sin softswitch till Ettihad Etisalat, säger Pär Eriksson.

Megafon är en av Rysslands största GSM-operatörer med drygt 11 miljoner GSM-abonnenter. Teliasonera äger 43,8 procent av företaget och Megafon började köpa GSM-utrustning av Huawei tidigare i år för storskalig utbyggnad i Sibirien. Det gäller mobilväxlar, basstationer och GPRS-utrustning. Huawei betecknar själva ordern som en verklig milstolpe.

- Vi köper redan lite från Huawei, för vår uppbyggnad i Ryssland. Men Huawei är ingen stor leverantör till oss. Vi måste köpa av de som är mest konkurrenskraftiga, och det är en fördel med Ericsson och Nokia, att de finns på vår hemmaplan, säger Anders Igel, vd för Teliasonera, till Västerbottenskuriren.

Igel har själv tidigare arbetat hos Ericsson och har stora erfarenheter av den svenske telejätten.

Slog ut de etablerade
I Sverige har statliga Banverket ett nationellt fiberoptiskt nät. Banverket hyr ut kapacitet och använder även nätet själv för att styra driften av järnvägsnätet. Banverket har i år köpt transmissionssystem för att erbjuda en nationell IP-tjänst åt sin egen järnvägsdriftorganisation.

Huawei är leverantören och förlorare var bland andra Alcatel, Nortel, Marconi och Siemens, enligt Banverket. Dessa fyra är verkliga tungviktare när det gäller transmissionssystem.

- Det handlar om en rätt stor upphandling, säger nätchefen Thomas Sjöstrand vid Banverket Telenät som bedömer Huawei som en intressant spelare på marknaden.

Just nu fältprovar Banverket utrustningen. Hittills har proven fallit väl ut.

Niels Hebert

Kan nordiska länder producera elektronik i framtiden? Den ödesmättade frågan ska få sitt handfasta svar på mässan. Ger asiaterna en match


- Vi ska visa att nordiska länder kan konkurrera med låglöneländer bara man gör rätt från början, säger Lars Wallin.
Han är konsult, lärare, debattör, IPC:s europarepresentant och ansvarig för projektet "Optimal produktion" på mässan.

- Sverige kan aldrig konkurrera lönemässigt så det gäller att göra rätt hela vägen.

För att visa på möjligheterna och fällorna kommer det att tillverkas ett kort i två varianter, optimerat respektive icke optimerat. På scenen finns två klockor som visar hur fort produktionen går med respektive kort.
Det icke optimerade kortet har fått en del komponenter som måste hålmonteras medan det andra kortet kan monteras automatiskt.

- Mycket handlar också om test. Det ena kortet kommer att vara förberett för boundary scan medan det andra måste testas manuellt, säger Lars Wallin.

Ytterligare en aspekt man kommer att upp är hur placeringen av komponenterna på kortet påverkar tiden det tar att montera kortet.

Tillverkningsprocessen är självklart blyfri men för att visa på svårigheterna inför övergången till blyfritt kommer en av komponenterna att vara en BGA-kapsel med blyade lodkulor.

- Vi ska röntga den för att se hur lödfogarna blir.

Tillverkningen sker i en helautomatisk lina med kortladdare, en screentryckare från Dek, en ytmonteringsmaskin från Mydata, en korthanteringsstation (turn unit), en omsmältningsugn från SMT med kvävgas och ytterligare en korthanteringsstation. Därefter finns en arbetsplats för att manuell hålmontering av komponenter innan korten går till en selektivlödare och slutligen till test.

Där börjar man med att inspektera kortet med en avsyningsenhet (AOI), därefter testas det med boundary scan och slutligen röntgas kortet.

Totalt finns det runt 80 komponenter på kortet och i motsats till tidigare mässor kommer det här kortet att ha fungerande logik och ytmonterade lysdioder som styrs av logiken.

- Vi har fått en stor del av komponenterna från olika distributörer, bland annat ställer Elfa, Arrow och Memec upp. Och det är del av konceptet att involvera alla som ingår i kedjan, inte bara produktionsfolket, säger Lars Wallin.

Mönsterkorten kommer från Teltex, Elprint och Ncab.

Det blir föreställningar varje förmiddag och varje eftermiddag. Vid varje tillfälle kommer Lars Wallin att ha ett par experter på scen för att fråga ut dem om hur man ska optimera produktionen. Det gäller allt från konstruktionsfasen till testningen.

- Jag har ett par namn klara men jag vill ha förslag på fler personer som är kunniga på ämnet.

AMD släpper en 23-dollars systemkrets byggd runt en MIPS32-kärna och en videoaccelerator. Den heter Au1200.


Videoacceleratorn i systemkretsen stöder 720 x 480 punkters video i 30 bilder per sekund i formaten WMV9, Mpeg2, Mpeg4, H.263 och DivX.

Ett notabelt undantag i den uppräkningen är formatet H.264/AVC som tog många tillverkare på sängen när det plötsligt börja vinna användning i bland annat i mobiltelefoner. Misstaget ska enligt AMD repareras i efterföljaren till Au1200.

Acceleratorn stöder avkodning men inte kodning. Det betyder att den kan spela upp video effektivt, men inte lika effektivt spela in.

AMD samarbetar med amerikanska hårddiskvideotillverkaren Tivo. Vi kommer att få se integrering av de två företagens teknik för batteridriven respektive elnätsansluten video.

Au1200 stöder DDR-minnen i hastigheter upp DDR500. På systemkretsen finns gränssnitt för bland annat kamera, LCD och USB 2.0. Kretsen har också en accelerator för AES-kryptering.

Processorn ska massproduceras under andra kvartalet i år. Marknaden för "fickvideo" - eller vad man ska kalla denna typ av produkter - kommer att växa med 700 procent i år och med i snitt 180 procent årligen fram till 2008 enligt InStat/MDR.

TRE MINUTER MED...Anna Svärdemo-Alander
Anna Svärdemo-Alander är jurist på Elektronikindustriföreningen och kritisk mot oflexibla kontrakt mellan kund och leverantör.


Leverantörer tittar mycket på så kallad Lean production, välplanerad produktion som flyter i en jämn ström från beställning till leverans. Men du har upptäckt en flaskhals, kontrakten?

- Stora kunder använder standardiserade kontrakt som är skrivna på koncernnivå och därför svåra eller omöjliga att ändra. Det är inte bra för vare sig kunden eller leverantören. Villkoren ser ju helt olika ut för olika affärsprocesser. Det borde avspeglas i avtalen.

Vad kan det handla om konkret?

- Det kan stå i ett avtal att kunden kan kräva en omställning precis när som helst, med kostnaderna på leverantören.

Med ett sådant krav borde kunden i retur arbeta väldigt nära sin leverantör för att ge insyn i de relevanta strategiska besluten. Det minimerar risken för lagerförluster och uppsägningar. Man kan undvika konkurser.

Hur hanterar leverantörerna detta idag?

- En del av avtalen går helt enkelt inte att efterleva. Kundens förhandlare kan säga "det är inte så det är tänkt", men de har inte mandat att ändra skrivningarna, som måste gå till juristerna.

Vad har kunden för intresse av att sänka sina krav?

- Inte ska kunden behöva sänka sin krav! Det handlar om att ställa rätt dignitet på krav i rätt sammanhang.

Vad är lösningen?

- Att bort onödiga avtalsvillkor och förändra de felaktiga avtalsvillkoren, ett slags lean-tänkande vid avtalsskrivandet. Det finns redan väl fungerade verktyg som Lean Production för att arbeta med processer, varför skulle avtalsprocessen vara undantagen?

Världsekonomin håller marknaden under armarna.
Att halvledarmarknaden bromsar in är alla analytiker ense om. Men prognoserna för innevarande år skiljer sig betydligt åt. Det framgick tydligt av en paneldebatt på halvledartillverkarnas underleverantörskonferens ISS i Kalifornien nyligen.



- Jag tror att vi alla är överens om att halvledarkonjunkturen toppade i fjol och att inbromsningen startade redan under andra halvåret 2004, men prognoserna för i år skiljer sig åt en hel del, säger Michael Wright på Entegris.

Siffrorna för 2005 går från +15,7 till -5,7 procent, med ett snitt på 4,7 procents tillväxt. Det är klart bättre än för nedgången år 2001 då halvledarmarknaden tappade 33 procent

År 2005 verkar bli ett mellanår. Redan under andra halvåret vänder det upp igen. 2006 spås bli hyggligt om än inte lika bra som fjolåret då tillväxten landade på drygt 28 procent och marknaden var värd mellan 214 och 218 miljarder dollar.

- Jag tror att halvledartillverkarna har den senaste nedgången i färskt minne och därför dragit ner på investeringarna i tid, säger Bill McClean på analyshuset IC Insights.

Också att världsekonomin tuffar på hyggligt hindrar katastrofen.

- Vi räknar med att tillväxten för världsekonomin landar på cirka 3 procent i år, något under snittet men ingen recession. Och tillväxten för elektroniksystem ser ut att öka med 2 procent. Det gör att halvledarmarknaden bara sjunker med två procent i år, spår McClean.

Även kollegan Jim Feldhan på Semico Research tror att marknaden faller i år.

- USA driver världsekonomin och det är ett eftervalsår i USA vilket typiskt brukar vara svagt. Dessutom är oljepriset högt liksom räntan vilket påverkar konsumenterna negativt. De får helt enkelt mindre att handla för, säger Feldhan.

Han tillmäter konsumenterna stor betydelse för att de sakta tar över från företagen som viktigaste tillväxtfaktor för elektronikindustrin och därmed halvledarindustrin.

Och Feldhan nämner att mobiltelefonmarknaden bara växer 6,5 procent, ner från 26 procent 2004.

- I fjol köpte många nya telefoner för att få färgskärm och kamera, i år finns inga nya funktioner att uppgradera till.

Även pc- och digitalkameramarknaden visar lägre tillväxt i år.

- Sammantaget leder det till att halvledarmarknaden minskar med 4,7 procent men det kommer en uppgång redan i slutet av året, säger Jim Feldhan.

Världsekonomin agerar lok

Klaus-Dieter Rinne på analyshuset Gartner ger en ljusare bild:

- Vi spår att tillväxten i världen landar på 3,3 procent och att elektroniksystemen växer med 7,4 procent. Det gör att halvledarmarknaden ökar med 5,2 procent.

- Industrin har både sköld och svärd att försvara sig med mot nedgången. Skölden är kostnadskontroll och företagen har varit snabba med att dra ned på investeringarna. Svärdet är innovationer. Det går att förbättra processerna utan att nämnvärt öka kostnaderna.

Fabrikernas utfall kan spela in.

- Det har kommit mycket nya material med 90 nm-processerna vilket inneburit lågt utfall. Om tillverkarna får bättre kontroll på dem kan det leda till ökad kapacitet, säger Michael Wright på Entegris.

Men debattörerna verkade ändå inte tro att förbättrade processer nämnvärt skulle kunna påverka den totala kapaciteten. 90 nm-processer stod bara för 3 procent av den totala kapaciteten i fjol och även om den ökar snabbt är den en liten del av det totala utbudet i år.

Risto Puhakka, på VLSI Research, tillhör optimisterna och spår att halvledarbranschen växer med 8 procent i år.

- Vi baserar antagandet på att världsekonomin är stark och att lagren är mindre än normalt i en nedgångsfas. Det kommer därför att ta fyra kvartal att beta av lagren och inte åtta som normalt.

Den högsta tillväxtsiffran för 2005 har brittiska Future Horizons med 15 procents tillväxt. Företaget var dock inte representerat på ISS.

Kontraktstillverkaren Note drar igång ett labb på Chalmers i samarbete med professor Johan Liu. Ett av syftena är att via Johan Lius kontaktnät i Kina bereda väg för en Notefabrik i Shanghai.


Note är för närvarande i full fart med att bygga upp sitt labb i MC2-huset på Chalmers. De första kunderna väntas komma dit inom någon månad.

- Vi har redan fått förfrågningar, säger labbchefen Anders Andersson, som även är vd på Note i Borås.

Till labbet ska kunder i princip kunna komma med en låda komponenter och omedelbart få dem monterade till en prototyp. Konceptet är beprövat i andra Notefabriker. På Chalmers blir det dock första gången som Notes industrialiseringskompetens får möta forskarvärlden.

- Det bli säkert en del kulturkrockar, men det är precis det som är meningen. Förhoppningsvis lär sig båda parter något, säger Anders Andersson.

Ett typexempel är att man planerar att testköra nya maskiner, testa lödbarhet och utvärdera olika monteringsmetoder, bland annat chip-on-board. Här har Chalmers mycken kunskap som behöver provas i industriell skala.

- Tillförlitlighet och processteknik är två områden där vi tror mycket på samarbetet, säger Andersson.

På längre sikt finns dock en potentiellt större poäng med etableringen. Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chalmers, ansvarar för högskolans del i labbet. Han driver sedan flera år också ett samarbete med Shanghai, kallat Sino-Swedish Microsystem Integration Technology Center, eller SMIT Center. Johan Lius kontaktnät i Shanghai kan bereda vägen för framtida Notesatsningar där. I första hand kan det röra sig om förstärkningar av komponentinköpen, men även en prototypfabrik - på Notespråk kallat Gateway - diskuteras.

Johan Lius elektronikproduktionsforskning tillhör också nykomlingarna i MC2-huset. Tidigare huserade den gruppen på forskningsinstitutet IVF. Såväl Johan Liu som MC2-chefen Stefan Bengtsson lovordar det nya samarbetet.

IVFs egen elektronikproduktionsverksamhet flyttar inte med till MC2. Det hade stärkt upp forskningen där ännu mer, men IVFs ledning ansåg att en sådan flytt skulle bli för dyr.

Tenn-kobolt-koppar är ett billigare alternativ för blyfria lödningar än den allmänt accepterade tenn-silver-kopparlegeringen. Det hävdar professor Johan Liu som tillsammans med medarbetare på Chalmers har sökt patent på ett sådant lod.


När blyet ska fasas ut ur elektronikproduktionen har så kallade SAC-material, legeringar av tenn, silver och koppar (SnAgCu) pekats ut som den bästa ersättaren till tenn-bly-lod. Men silver är dyrt, så inom det svensk-kinesiska forskningsprojetet Smit på Chalmers har professor Johan Liu och hans kollegor forskat på att i stället använda kobolt. Resultaten ser så lovande ut att gruppen nyligen publicerade en artikel i Journal of Electronic Materials och i samma veva patentsökte materialet.

Den eutektiska blandningen - den legering som har lägst smältpunkt - visade sig innehålla 98,9 procent tenn, 0,4 procent kobolt och 0,7 procent koppar. Smältpunkten ligger då vid 224 C. Det är bara aningen högre än SAC-materialen som smälter vid cirka 217 C. De nödvändiga förändringarna i lödprocessen behöver inte bli större eftersom skillnaden mot tenn-blylodets smältpunkt på 183 C är i samma härad.

Johan Liu understryker dock att mycket forskning återstår innan man kan veta om lodet lämpar sig för industriproduktion. Varken vätningsegenskaperna eller den färdiga lödningens mekaniska egenskaper är tillräckligt väl karaktäriserade.

Auktionsförrättaren Dovebid gör nytt försök den 10 maj att sälja 65 poster som är kvar från den första auktionen.


Även om den första auktionen av inventarier från Optillions konkursbo inbringade cirka 20 miljoner kronor blev allt inte sålt. Det berodde delvis på att buden var för låga. Dovebid gör nu ett nytt försök den 10 maj.

Då hoppas företaget kunna sälja de kvarvarande 65 posterna, bland annat en av de två två MOVPE-reaktorer som används för att skapa epitaxiella skikt, en sputter, en etsbänk, en röntgendifraktometer liksom en hel det testutrustning för optokomponenter.

Dessutom är själva renrummet på 1310 kvadratmeter till salu. Den som är spekulant kan kontakta Dovebid för att få en uppfattning om vad det kostar att plocka ner renrummet.
Auktionen startar klockan 17.00 den 10 maj och pågår i 24 timmar. Bud läggs via Dovebids hemsida.

Halvledarmarknaden är bisarr. Det konstaterar analytikerna på IC Insights efter att ha gått igenom statistiken för första kvartalet.


Jämfört med fjärde kvartalet i fjol växte den globala halvledarmarknaden med en procent under årets första kvartal. Försäljningen uppgick till 46,961 miljarder dollar. Det var bättre än vad IC Insights spådde i början av året. Företaget har därför reviderat sin prognos för 2005 från en minskning med 2 procent till en ökning med 4 procent. Trots detta har inledningen av året inte varit någon lugn resa för halvledartillverkarna.

Tillväxten är hårt koncentrerad till fem produktområden som inte utgör mer än 14 procent av totalmarknaden. Det är programmerbar logik, NAND-minnen och speciallogik till fordon, kommunikationsprodukter och konsumentprodukter. Tillsammans växte de med 31 procent vilket motsvarar två miljarder dollar.

Resterande 86 procent av marknaden tappade 4 procent i omsättning, eller 1,5 miljarder dollar. I den kategorin återfinns bland annat DRAM-minnen, pc-processorer och analoga kretsar.

Siffrorna blir än mer bisarra om man jämför vad FPGA-företagen rapporterar med statistiken från branschorganisationen WSTS. De fyra största FPGA-leverantörerna med 97 procent av marknaden rapporterade en 10 procentig tillväxt för årets första kvartal medan WSTS siffror visar på en ökning med 52 procent!

Den enda förklaring till diskrepansen som analytikerna på IC Insights kan komma på är att en stor del av FPGA:erna säljs via distributörer. Det medför att vad som räknas som försäljning skiljer sig mellan tillverkarna och WSTS.

Värt att notera är också att NAND-baserade flashminnen passerade de NOR-baserade i värde under årets första kvartal. Tillväxten för NAND-flash var 23 procent medan NOR-flash minskade med 10 procent. Totalt såldes det NOR-flash för 1,972 miljarder dollar och NAND-flash för 2,074 miljarder dollar.

 
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)