Kan ett litet okänt svenskt företag med 25 anställda hävda sig gentemot halvledarjättarna? Ta fram Bluetoothkretsar som är smartare, har lägre effektförbrukning och är lättare att bygga in i verkliga tillämpningar? På Spirea i Kista är man övertygad om det.
Forskare vid Philips lab i Eindhoven har tagit fram en flytandekristallskärm med 64 x 64 bildpunkter i vilken varje bildpunkt styrs av en tunnfilmstransistor i en halvledande plast. Skärmen representerar enligt företaget ett viktigt steg mot förverkligandet av billiga och böjliga plastskärmar.
Nanotuber av kol kan utnyttjas för att effektivt avleda värme från exempelvis kretsar. Det menar forskare i USA, som avslöjat nya egenskaper hos materialet.
Trots en stark konjunktur och mängder med lediga jobb inom elektronikindustrin är intresset lågt för högskoleutbildning. Bara 900 behöriga sökte i år till de nästan 1 400 högskoleplatserna inom elektronik och data. Situationen gör att högskolorna tappar intäkter.
Fler och fler ser fördelarna med att använda ett gemensamt modelleringsspråk för systemutveckling. UML gör det lättare för utvecklarna att förstå varandra.
Det är inte elektroniken utan plasten och tillverkningssättet som är hemligheten bakom Johan Asplunds smarta kort med teckenfönster. Utvecklingen av kortet har pågått under större delen av 90-talet. Just nu tas produktionsmaskiner fram och i mars nästa år ska de första korten börja produceras.
Holländska Philips Semiconductors och amerikanska Standard Mems investerar över en och en halv miljard kronor i en ny fabrik för tillverkning av 8-tums kiselskivor för mikromekaniska system, Mems, och integrerade diskreta halvledare
Radiokompetensen är alltför låg hos de flesta som vill bygga in Bluetooth i produkter. Men en dålig antenn ger tveklöst knackig kommunikation. Det är antennexperterna Intenna, Gigaant och Telecom Lund överens om.
livlig debatt kring principen om öppen källkod. Ett växande antal användare pekar på flexibilitet och kvalitet. Motståndarna tror i sin tur att nytänkande och risktagande hämmas.
Infineon vill tillsammans med andra halvledarföretag skapa en handel med IP-licenser. Tanken är att företag lättare ska kunna sprida sina lösningar till nya kunder, som i sin tur får större valmöjligheter.
Intels nya IO-processor är tre gånger snabbare än de som används idag. Tillsammans med låg effektförbrukning hoppas den ge snabbare datatrafik över Internet.
Industrin stöder idag främst två litografiska tekniker - elektronprojicering och extrem-UV - som ska ta vid när dagens optiska litografiprocesser inte längre klarar att följa Moores lag mot allt mindre kretsdimensioner.