Över en halv miljard kronor har ABB tillsammans med svenska staten plöjt ner i kiselkarbidprojektet. Tekniken var länge strategisk för företaget men nu går alla rättigheter vidare till USA. Varför?
- Tidshorisonten var helt enkelt mycket, mycket längre än vad vi först trodde. Det återstår väldigt mycket grundteknisk utveckling inom materialområdet innan tekniken kan utnyttjas till komponenter för våra tillämpningar.
Det säger Christer Ovrén, programchef för utveckling av kraftelektronik och kraftkomponenter på ABB, och syftar då på den typ av kraftkomponenter som ABB använder i Ludvika för att konstruera effektiva kraftsystem.
ABB stoppade all forskning inom området redan för två år sedan. Och nu säljs alltså hela patentportföljen, innehållande 44 USA-beviljade patent och patentansökningar tillsammans med internationella patent, för en okänd summa pengar.
- Patenten har tonvikt på teknik för konstruktion och tillverkning av högspända kraftkomponenter i kiselkarbid.
Orsaken till att ABB lade projektet i malpåse var att kiselkarbidskivorna som företaget utgick ifrån i sin tillverkning av kraftkomponenter innehöll små fel i kristallstrukturen.
Felen gjorde att komponenterna snabbt degraderades vid användning.
- Cree är störst i världen på kiselkarbid och har ett stort forskningsprojekt med amerikanskt statligt stöd på gång som går ut på att utveckla materialet. De är helt enkelt bättre rustade att driva utvecklingen vidare, säger Christer Ovrén.
Han menar att ABB hade två val: endera behålla tekniken exklusivt för sig självt eller att förhoppningsvis bli en tidig användare. Ett trumfkort var dessutom ett gammalt samarbete med Cree.
- Vi har jobbat tillsammans närmare tio år inom materialområdet och framöver hoppas vi på en insiderblick i deras utvecklingsarbete.
Ytterligare en anledning till avyttringen är att den ligger i linje med ABB:s strategi att fokusera på kraftsystem, och inte komponenter.
Okmetic och AMDS ser inget hot
Staten satsar miljoner på kiselkarbidfabrik
Anna Wennberg