JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. När Israel ville bomba men gjorde en cyberattack istället – Elektroniktidningen
onsdag 23 juli 2025 VECKA 30

Minns ni virusattacken mot Irans centrifuger i slutet av 2000-talet? Den blev känd för allmänheten under namnet Stuxnet. Ett tusental – kanske en tiondel av Irans aktiva centrifuger – fick kasseras efter att sabotagekod kört dem nära bristningsgränsen.

Det var historiens första kända cyberattack mot en industrianläggning. Även den gången var det Israel och USA som låg bakom.

Historien har berättats i efterhand i böckerna Countdown to Zero Day och Confront and Conceal av journalisterna Kim Zetter respektive David E. Sanger. 

David E. Sanger på New York Times skrev faktiskt om attacken redan innan den skedde. Man kunde läsa om den mellan raderna utan alltför mycket fantasi i bland annat denna artikel från 11 januari 2009, ”U.S. Rejected Aid for Israeli Raid on Iranian Nuclear Site”.

De första skrivererna i media om den attack som kom att kallas Stuxnet – av USA och Israel kallad Olympic Games – dök  inte upp förrän sommaren 2010, 1,5 år senare. 

Israel hade samma idé i slutet av 00-talet som den som iscensattes nu: att bomba. 

Men USA avstyrde planen och erbjöd en cyberattack som alternativ. Den utvecklades bland annat i en fysisk kopia av Irans anrikningsanläggning.

Centrifugernas styrprogram saboterades så att de överbelastades. Samtidigt sopades spåren igen. Till slut satt teknikerna på stolar i maskinhallen och övervakade centrifuger som rapporterade att de mådde bra – för att plötsligt gå sönder.

Någon gjorde ett misstag, och ett av virusen – Stuxnet – började spridas okontrollerat över hela världen till vanliga datorer.

Cybersäkerhetsexperter och styrsystemtekniker kunde därefter steg för steg nysta upp vad kodbiblioteken hade för funktioner: hur viruset spreds, vilken typ av styrboxar som infekterades, var dessa märken användes, och hur styrprogrammen fick maskinerna att bete sig.

Relativt få centrifuger förstördes i Olympic Games-attacken, och Irans anrikningskapacitet återställdes snabbt. 

Det är omtvistat om bombningarna nu i juni 2025, Operation Midnight Hammer, hade någon större effekt.

Samtidigt är de fysiska sabotagen bara en del av angreppet.  Då som nu lönnmördades forskare och ingenjörer parallellt med sabotagen. Det har en avskräckande effekt på Irans anrikningsprogram: den som engagerar sig hamnar på en dödslista.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:

 
Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)

KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus


5 banners varav 5 har onclick.