JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. KTH-avknoppning ger behagligare tandläkarbesök

Årsgamla Scint-X har i dagarna fyllt på kassan med 3,1 miljoner kronor. Företaget utvecklar en ny typ av scintillator, ett skikt som översätter röntgenstrålning till synligt ljus i digitala avbildande röntgendetektorer. Scint-X lösning ger bättre upplösning och lägre stråldoser än dagens lösningar samtidigt som den också blir billigare.
– Idag får man stoppa in en ganska tjock ”plastbit” i munnen när man ska röntga tänderna med en digital röntgenapparat. Vår lösning gör att plasbiten blir tunnare och då blir det mindre obehagligt att gå till tandläkaren, säger Per Wiklund som är vd på Scint-X.

Plastbiten som patienten får i munnen innehåller själva röntgendetektorn som är uppbyggd kring en detektormatris på cirka två gånger tre centimeter. Framför detektormatrisen finns ett scintillatorskikt som omvandlar röntgenkvanta till fotoner som sedan räknas av detektormatrisen.

Image
Scint-X MEMS-baserade metod.
Ju tjockare scintillatorskiktet är, desto mer av röntgenstrålningen fångas upp och desto känsligare blir systemet. Men eftersom fotonerna emitteras även i andra riktningar än rakt mot detektorn medför ett tjockare skikt att bilden blir suddigare.

För att det hela ska fungera rent praktiskt ligger det en 2-3mm tjock platta av upprättstående optofibrer mellan detektorn och scintillatorskiktet. En färdig röntgendetektor som bland annat tandläkare använder blir därför onödigt tjock.

Det här vill nystartade Scint-X råda bot på. Företaget har utvecklat en metod baserad på bland annat mikromekanik, MEMS. Man utgår från en kiselskiva som är lika stor som detektorn och etsar sedan hål rakt genom skivan framför varje pixel i detektorn.

Dessa hål som i praktiken ser ut som kanaler, är under 20 mikrometer i diameter och runt 200 mikrometer djupa. Kanalerna fylls med scintillatormaterialet. Resultatet blir ett tjockt scintillatorskikt som inte sprider ljuset till flera pixlar i detektorn eftersom kanalerna fungerar som vågledare för ljuset.

Tekniken baseras på professor Jan Linnros forskning och han finns också med i bolagets ledning.

– Vi har tagit fram komponenter som visar att tekniken fungerar bra. Nu ska vi göra fullskaliga detektorer, säger Per Wiklund.

Förhoppningen är att göra utvecklingen tillsammans med en eller flera kunder under nästa år och även få fram en fungerande prototyp.

Image
En traditionell röntgendetektor.
För att komma dit har företaget fyllt på kassan med 3,1 miljoner kronor. 1,5 miljoner kommer från Sting Capital, 1 miljon har Almi lånat ut och så har företaget fått 600 000 från Vinnova.

Scint-X lösning fungerar egentligen för alla typer av digitala röntgenutrustningar. Att man fokuserar på just tandläkare beror på att det är en avgränsad marknad och att sensorerna är relativt små (ca 2x3 cm).

– Det säljs ungefär 150 000 röntgensensorer till tandläkare per år och marknaden växer runt 30 procent per år. Dessutom ska man komma ihåg att sensorerna inte lever mer än kanske tre till fem år så det finns en stor eftermarknad också.

En sensor till en tandläkarröntgen kostar mellan 40 000 och 50 000 kronor i konsumentledet. Förutom att den nya tekniken gör sensorerna billigare blir de också tunnare vilket förhoppningsvis ska göra det behagligare för patienterna att röntga tänderna.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)