– Det har hänt mycket dramatiskt ­under åren, idag är sensorer och metrologi tillsammans med optisk mätteknik den klart största delen.

Det säger Pierre-Yves Fonjallaz, en veteran inom fotonikområdet som arbetar för branschföreningen PhotonicSweden. (Se artikeln till höger.)

God tvåa efter mättekniken är life science med 18 procent medan industriella tillämpningar inom tillverkning och kvalitetskontroll utgör 15 procent. Först därefter kommer kommunikation som är nere på 13 procent.

Alla siffror baseras på den kartläggning av branschen som gjordes för tre år sedan och som visade att fotonikföretagen omsatte lite drygt 17 miljarder kronor. 

Ett annat intressant mått på fotonikens ­betydelse är förädlingsvärdet, det vill säga värdet av produktion relativt värdet av det ­ingående materialet.

– Det är klart högre än snittet.

Samtidigt är branschen fragmenterad och saknar ett tydligt flaggskepp, en bidragande orsak till att PhotonicSweden bildades för sex år sedan.

– De flesta företag har inte resurser för att göra saker som måste göras gemensamt.

Totalt finns det mellan 100 och 200 opto- och fotonikföretag i Sverige. Var man landar beror på hur man definierar området. Långt ifrån alla ser sig som fotonikföretag även om tekniken är en förutsättning för produkterna.

– När jag flyttade hit i mitten av 90-talet var Sverige väl placerat, det var sjätte största land inom fotonik i Europa. Nu ser vi att Schweiz har passerat, säger Pierre-Yves Fonjallaz som studerade och doktorerade i schweiziska Lausanne.

En förklaring till förändringen är att tele­kom inte var lika dominerande i Schweiz. Ericssons beslut att i princip avveckla optoverksamheten slog hårt mot området och den helomvändning som kom år 2005 – i och med köpet av Marconi – har inte gjort några större avtryck i landet. Ericssons fotonikkompetens finns framförallt i Italien.

– Jag tror att det är få som vet att ett mobiltelefonsamtal går via en optisk fiber.

Vid sidan av Ericsson finns ett antal mind­re men framgångsrika företag inom fotonikområdet på IKT-omårdet inklusive Infinera (f d Transmode), Exfo, Proximion, Netinsight och Packetfront.

I det här segmentet kan man också räkna med Neonode, Mycronic och Tobii.

Många av företagen finns runt Stockholm så det är inte konstigt att området Stockholm-Uppsala dominerar fotoniken med ungefär halva kakan, det gäller vare sig man räknar antal anställda, omsättning eller antalet företag.

God tvåa är Skåne som lyfts av kameraföretaget Axis. Därefter är det ganska jämnt mellan Göteborg, Norrland och övriga Sverige.

Tittar man istället på vilka de största fotonikföretagen är hittar man de flesta i Stockholm. Det är mätteknikföretaget Hexagon, kommunikationsföretaget Infinera, Mycronic med laserritare och Flir som gör IR-kameror.

– Räknar man bort de största så är den årliga tillväxten mätt i antal anställda mellan 5 och 10 procent de senaste tio åren.

Ett företag som vuxit starkt de senaste åren är Tobii som utvecklar teknik för ögonföljning. Ett annat är Acreoavknoppningen IR Nova som anställt personal från lasertillverkaren TE som nyligen avvecklat verksamheten i Järfälla.

– Även om ett sådant företag försvinner finns det andra som kan dra nytta av den kunskap som byggts upp.

Det gäller i högsta grad lasertillverkaren Finisar Sweden som delat renrum med TE men som tagit över lokalerna. Se artikel på sidan 4.

En annan lasertillverkare i Stockholm är Cobolt som utvecklar och tillverkar diodpumpade lasrar. Företaget har utvecklat en speciell kristallteknik som innebär att man kan ändra polarisationsriktningen hos ljuset från en halvledarlaser och på så sätt ändra frekvensen och därmed även våglängden. 

Företaget köptes upp av tyska Hübner, en underleverantör till fordonsindustrin som gett sig in på fotonikområdet.

Även Perten Instruments, som utvecklar instrument för att mäta kvaliteten på spannmål, har köpts upp. Den affären skedde 2014 och det var amerikanska Perker Elmer som öppnade plånboken. 

I bägge fallen har verksamheten fortsatt på i stort sett samma sätt som innan.