JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 24 januari 2020 VECKA 04
Att förbjuda flamskyddsmedlet TBBPA redan från 1 september skulle få ”extremt stora konsekvenser” för elektronikindustrin. Det konstaterar miljöekonomen Fredrik Holstein som på kemikalieinspektionens uppdrag utreder de ekonomiska konsekvenserna av det förbud som regeringen föreslagit. Han skulle hellre se en skatt eller en avgift på TBBPA-användning.
Miljöminister Lena Sommestad anser att EU:s arbete med att förbjuda enskilda flamskyddsmedel går för långsamt, och bad därför i oktober Kemikalieinspektionen, KemI, att utreda konsekvenserna av att införa ett svenskt förbud mot TBBPA med start redan den 1 september. TBBPA är det absolut vanligaste flamskyddsmedlet inom elektronik, och företrädare för branschen anser att förslaget varken är realistiskt eller genomtänkt.

- Det är ett större hot mot svensk elektronik än RoHS, WEEE och Asienkonkurrensen sammanlagt. Det skulle bli omöjligt att producera eller importera elektronik här om förbudet genomförs. Mönsterkort skulle bli upp till 20 procent dyrare utan att för den skull nödvändigtvis bli bättre för miljön, säger Lars-Gunnar Klang, konsult på företaget Mtek och tillika Elektronikindustriföreningens representant i KemIs referensgrupp.

Han får medhåll från Lars Wallin på produktionsorganisationen IPC som före jul skrev i en debattartikel att förbudet skulle ”föra Sverige tillbaka till 1920-talet”. Även Wallin sitter i KemIs referensgrupp.

Branschens företrädare får nu stöd från en av KemIs utredare, Fredrik Holstein på institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han har på KemIs uppdrag utrett de ekonomiska konsekvenserna av ett TBBPA-förbud.

- Det blir sannolikt extremt stora konsekvenser för elektronikindustrin och för den elektronikberoende industrin om man skulle införa ett fullständigt förbud med så kort framförhållning, säger han till Elektroniktidningen.

Han konstaterar att ingen pekat ut just TBBPA som ett stort miljö- eller hälsoproblem. Då ämnet används i elektronikindustrin är det reaktivt, alltså en integrerad del av den epox som används i vanliga FR4-mönsterkort. Samma sak gäller BGA- och CSP-kapslar där ämnet förekommer i substratet.

- I princip är det omöjligt att få bort TBBPA ur alla komponenter med så kort varsel, konstaterar Fredrik Holstein och menar - preliminärt - att fem-tio år skulle vara en rimligare övergångstid.

- Alla jag talat med anser också att det här bör hanteras på en högre nivå än Sverige. Helst globalt, men annars på EU-nivå.

- Dessutom är alternativens hälso- och mijöpåverkan mindre utredda än TBBPA. Det stärker bilden av att man bör ta det lite långsammare.

Fredrik Holstein konstaterar att det alltid finns risk för att en bransch som känner sig det minsta hotad tar till storsläggan när effekten av föreslagna regleringar ska beskrivas.

- Men i det här fallet är bilden samstämmig. Jag har inte känslan att elektronikbranschen överdriver, säger han.

Han konstaterar också att det kan finnas andra sätt att minska användningen av icke önskvärda ämnen, exempelvis genom skatter eller avgifter. Det skulle ge en mer flexibel lösning för branschen, samtidigt som miljömålen skulle kunna uppfyllas om än i lite lägre tempo.

- Jag har visserligen inte mandat att föreslå skatter eller avgifter - det ingår inte i mitt uppdrag. Men jag tänker ta med ett sådant resonemang i mina kommentarer till KemI, säger Fredrik Holstein.

Fredrik Holstein ska presentera sin rapport för KemI denna vecka. Därefter ska den gå ut på remiss till referensgruppen, tillsammans med en annan rapport från Stefan Posner på IFP Research som utrett de tekniska konsekvenserna. Varken Posner eller KemIs ansvarige utredare Inger Cederberg vill kommentera utredningen före referensgruppen slutliga sammanträde den 17 februari.

Därefter ska KemI formulera sin slutrapport för redovisning till regeringen den 15 mars. I den rapporten ska de lagändringar KemI finner lämpliga ingå, liksom en redovisning för kostnader och samhällsekonomiska effekter av lagändringarna.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)