Före första februari 2008 ska således alla norska elektronikproducenter eller -importörer kartlägga och rapportera innehållet av de fem flamskyddsmedlen TBBPA, HBCDD, dekaBDE, oktaBDE och pentaBDE. Rapporteringen ska ske på komponentnivå.
TBBPA är det vanligaste flamskyddsmedlet i mönsterkort. Svenska Kemikalieinspektionen konstaterade i fjol att ett förbud mot ämnet skulle stoppa tillverkning och import av elektroniska produkter, vilket var en orsak till att Norge frångick sina tidigare tankar på Super-RoHS. HBCDD finns framför allt i frigolit, gummi och epoxi. Bland annat förekommer ämnet i livsmedelsförpackningar.
Rapporteringen av flamskyddsmedlen ska ske om koncentrationen överstiger 0,1 procent, eller 1 procent för TBBPA. Det innebär att mönsterkorten och de flesta elektronikkomponenterna förmodligen inte behöver rapporteras, då TBBPA ger fullgott flamskydd i FR4-kort vid koncentrationer kring 1 procent. Där är TBBPA:et reaktivt, bundet till epoxin.
Ett större problem är kapslingarna och höljena I ABS och andra plaster förekommer TBBPA:et additivt, i koncentrationer upp till 60 procent.
SFT föreslår att förekomsten av brom ska avgöras med så kallad XRF-testare ("blypistol"), och om brom förekommer ska importören kontakta tillverkaren för att få fram koncentrationerna. Alternativt kan importören eller tillverkaren själv skicka sin produkt till något labb.
- En sådan undersökning kan kosta mellan 1000 och 1500 euro per produkt. Testerna blir absurt dyra. Konsekvensen kommer att bli att internationella aktörer slutar göra affärer i Norge, säger Lars Wallin, europeisk representant för produktionsorganisationen IPC.
De flamskyddsmedel som ingår i SFTs förordning är inte desamma som de som ingår i RoHS-direktivet. Där förbjöds PBB och PBDE, två flamskyddsmedel som knappt längre användes i elektronikindustrin då direktivet infördes.
Mer information om det norska påbudet finns här (länk) .