JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Osynlig – men nödvändig

Mjukvarans intåg i samhället kan närmast jämföras med när ångmaskinen eller elektriciteten kom. Samtidigt är det svårt att fånga värdet av mjukvaran för produktiviteten i ett företag. I en färsk kartläggning av mjukvarans roll och behovet av mjukvarukompetens i svenska företag visar det sig dels att överraskande många – mer än vart tredje tillfrågat företag – utvecklar egen mjukvara, dels att behovet av mjukvarukompetens skiljer sig stort mellan företagen.

Kartläggningen talar sitt tydliga språk. Så gott som alla svenska företag är direkt eller indirekt beroende av mjukvara i sin dagliga verksamhet. Till detta kommer att hela 35 procent av företagen faktiskt utvecklar egen mjukvara – vanligast är att de paketerar och säljer den som en fristående produkt eller tjänst.

Av de som utvecklar egen mjukvara dominerar de stora; över hälften har mer än 250 anställda.

Till detta kommer att vart fjärde tillverkande företag i landet syr ihop egen mjukvara. Resultatet slår hål på myten att traditionella industriföretag ligger på latsidan när det gäller mjukvaruutveckling, något debatten ibland ger intryck av när industrin ställs mot nya pigga tjänsteföretag.

Vänder man istället blicken mot de företag som inte utvecklar mjukvara anger uppåt två tredjedelar att de använder mjukvara för att effektivisera sin verksamhet. En bromskloss för de som ännu inte kommit dit skulle kunna vara att det är svårt att fånga värdet av mjukvaran för ett företags produktivitet.

Martin Andersson

– Idag går det inte att mäta mjukvara på ett tydligt sätt, och sätta ett värde på den. Tittar du på en balansräkning kan du se vinst, personalkostnad och annat men inte mjukvarans värde, men med data vi tagit fram nu kan man kanske se om det går att göra, säger Martin Andersson, professor i Industriell ekonomi på Blekinge Tekniska Högskola.

Han tillägger:

– Det som är viktigt att påpeka är att när vi idag talar om mjukvara i näringslivet så är det inte begränsat till IT-sektorn. Den sanna bilden är att vi gått från den begränsningen till ett digitalt skifte i hela ekonomin.

”Den osynliga infrastrukturen”

Den nyutgivna rapporten ”Den osynliga infrastrukturen” bygger på data från en enkätundersökning, där huvudsyftet har varit att ta fram ny statistik och kunskap kring tillgången och efterfrågan på mjukvarukompetens i svenskt näringsliv. Likaså ingår djupintervjuer med fem företag, från liten till stor.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har samlat in data. Först skapades en urvalsram om 16 271 svenska företag, ur vilken det sedan drogs ett stratifierat slumpmässigt urval om 3 000 företag. Av dessa svarade 1 407.

En viktig detalj är att undersökningen spänner över alla typer av företag – från de allra största till startups. Här ingår sju branscher: tillverkning, energi, handel, transport, IKT, finans och juridik/ekonomi/vetenskap/teknik.

Martin Andersson och Joakim Wernberg har skrivit rapporten på uppdrag av branschföreningen Swedsoft som drivit det Vinnovafinansierade projektet tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola och Captureinnovation.
Underökningen är den första i sitt slag och är att betrakta som en pilotundersökning.

Martin Andersson har tillsammans med Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum, skrivit rapporten med det passande namnet ”Den osynliga infrastrukturen” (se ruta intill).

Det finns en stark samsyn i samhället att det råder brist på teknisk/digital kompetens, men många gånger saknas det nyanser i den debatten. Ofta sägs det att vi behöver fler civilingenjörer, men vad är det för kompetenser och kompetensprofiler som företagen söker efter? Är det systemnära, användarnära, maskinnära programmeringskompetens eller annat de behöver?

– Vi har försökt att göra analysen för att kunna återspegla nyanserna i vilka olika behov som finns hos företag när det gäller mjukvarukompetens, säger Martin Andersson.

I takt med att mjukvara integreras i en allt större del av samhälle och näringsliv blir också den efterfrågade kompetensen väldigt olika. Det framkommer tydligt när företagen svarade på vad de prioriterat för kompetens hos de mjukvaruutvecklare som senast anställdes.

– Näringslivets efterfrågan på mjukvarukompetens är väldigt heterogen. Vi tittar specifikt på specialister inom mjukvaruutveckling och här framkommer det tydligt att företag inte bara söker en sorts mjukvaruspecialist längre, utan betydligt fler. Snarare femton, säger Joakim Wernberg och fortsätter:

Joakim Wernberg

– Att jobba med att utveckla mjukvara blir en mycket mer varierad roll eftersom det beror av i vilken sektor, på vilken typ av företag och vilken typ av tjänst du har.

Ytterligare en myt som kartläggningen slår hål på är att programmerare är inåtvända nördar som helst håller i tangentbordet. Tvärt om söker företagen kreativa och innovativa individer som har självkännedom och besitter självledarskap. Den enda förmåga som slår de nyss nämnda är logisk analysförmåga.

En utveckling värd att notera är hur företagen gör sig allt mer beroende av varandra.

– För många företag handlar det om att mjukvaran ingår i ett ekosystem som är externt. Väldigt många förlitar sig på teknisk infrastruktur från 3:e part, säger Martin Andersson,

Kollegan Joakim Wernberg tillägger:

– Idag är ekosystemen där man handlar sin tekniska infrastruktur så integrerad i den egna affärsverksamheten att företag inte bara sitter ihop med mjukvara utan även med varandra.

Just detta är en viktig första bild som vaskats fram ur kartläggningen, och något som nu ska utredas närmare.

– Vi observerar en skillnad mellan små och stora företag. Det kan bero på storleken, men också på att små företag har speciella egenskaper som spelar in och att det snarare är dessa som är avgörande. Det ska vi analysera noggrannare framåt, säger Martin Andersson.

Annat som ska analyseras mer i detalj är vad som kännetecknar mjukvaruutvecklande företag.

Likaså ska forskarna titta på sambandet mellan till exempel investeringar i forskning och utveckling samt utgifter för innovation.

Här kan du ladda ner en pdf-version av rapporten (länk).

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)