Initiativet till Hermes kom från de tyska företagen ASM Assembly Systems och Asys men fick snabbt uppbackning av ytterligare 14 företag inklusive svenska Mycronic. Även om initiativet är europeiskt ser standarden ut att bli global.
– IPC tog kontakt med oss i maj och frågade om vi inte skulle kunna bli en IPC-grupp. Vi sade ja men har ändå kvar vår frihet, säger Thomas Bliem, på ASM och ordförande för Hermes.

Att bilda en arbetsgrupp – eller Subcommittee som IPC kallar det – är en vanlig arbetsform för branschorganisationen. Arbetsgrupperna har stor frihet, men får stöd i olika former av IPC.

För Hermes innebär kopplingen till IPC att standarden numera har beteckningen IPC-HERMES-9852.

Hermes gör det möjligt att skanna ett kort i början av en produktionslina varefter information om exempelvis storlek, förmonterade komponenter, om det är en upp- eller nedsidan som ska monteras automatiskt skickas till alla maskiner som därmed kan ställa om sig så att de passar kortet. Standarden kan också hantera uppgifter som högsta hastighet på transportbanden och maximal storlek på korten som linan kan hantera.

Nya funktioner kommer att adderas efter hand, men värt att notera är att Hermes inte är tänkt för processdata, som vilken maskin som monterat vilken komponent eller temperaturen som korten utsatts för i löd­ugnen. Den typen av information tas om hand av andra system som IPC CPX, Connected Factory Exchange. Dessa kan dock vara kopplade till Hermes som då bidrar med exempelvis realtidsinformation om var ett kort befinner sig.

Hermes baseras på TCP/IP och XML, och kommer på sikt att ersätta SMEMA-standarden som i princip bara signalerar att ”här kommer det ett kort” utan att ge någon information om storlek ­eller annan data om kortet.

Förutom SMEMA finns det idag olika leverantörsspecifika program som kan göra liknande saker inklusive Mycronics programvara Flowline.

Idag är 54 företag anslutna till Hermes varav nio amerikanska. Även företag från Korea, Taiwan och Kina har gått med.

– Språkbarriären i Kina är ett problem men vi har en person där som hjälper till, säger Thomas Bliem.

Ett land som saknas är Japan.

– Det har en egen standard, men det finns inget om den på Internet och organisationen som driver den är stängd.

Även om mottagandet bland maskinleverantörerna varit positivt är det få kunder som hunnit anamma Hermes.

– Det tar tid. Hittills är det en handfull men många funderar på hur de kan använda den.

Även om Thomas Bliem inte kan nämna något namn finns det enstaka företag som satsat helhjärtat. Den största installationen hittills omfattar 160 maskiner i en och samma fabrik.

Mattias Jonsson på Mycronic bekräftar bilden:

– Det finns intresse men efterfrågan är inte så stor än. Hermes löser en del problem men inte de största som kunderna brottas med dagligdags.

Det handlar om materialflödet, att exempelvis se till att rätt komponenter är laddade i ytmonteringsmaskinen i tillräckligt stort antal. Där hjälper inte Hermes som i första hand kan automatisera omställningen av maskinerna, en uppgift som operatörerna normalt utför.

Mycronic anslöt sig tidigt till Hermes men har ännu inte någon produkt som stödjer standarden.

– Vi kommer att börja implementera Hermes i början av nästa år och släpper troligen de första produkterna i mitten av året. Sen är ambitionen att lansera fler modeller i takt med efterfrågan.

Även äldre maskiner och utrustning går relativt lätt att uppgradera så länge de har någon form av intelligens. I praktiken innebär det en kortdator och en Ethernetanslutning.

– Vi brukar säga att maskiner som är upp till fem år gamla är ekonomiskt rimligt att uppgradera och föra in ny funktionalitet, säger Mattias Jonsson.

I princip handlar en uppgradering bara om att ladda ny mjukvara. Om det sen kommer att kosta något för kunderna eller inte beror på maskinleverantören. Hermes tar inte ut några avgifter och det finns inget företag som sitter på teknik som kräver någon licens.

För att underlätta användningen av Hermes finns det öppna programexempel på Github att utgå ifrån.

Samtidigt görs det ingen certifiering utan den som vill kontrollera om en ny implementation fungerar med standarden kan göra det mot kod som Hermes lagt upp i molnet.

Den första versionen släpptes, som sagt, i april 2017 och det har redan kommit en uppdaterad version kallad 1.1. Just nu pågår arbetet med version 1.2.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Det är lite som USB, alla nya versioner är bakåtkompatibla även om man inte får alla funktioner om man pluggar in en enhet med en äldre version, säger Thomas Bliem.

En lite mer avancerad funktion som inte fanns från start var att hantera information till linan om kort som plockas bort för att exempelvis repareras och sedan återföras. Funktionen informerar om vad som hänt och vilka steg som återstår att utföra.

– Vid varje möte kommer det upp förslag på nya funktioner.