JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Gamla artiklar

Här listas mässor, konferenser och kurser som berör svenska elektronikproffs. Om du saknar något evenemang - maila gärna information till

Forskare vid Princeton University har utvecklat en litografisk teknik för framställning av tredimensionella strukturer som är mindre än 40 nm.

Nästan bara svarta siffror i distributörernas årsrapporter 2004. Tyvärr tycks omsättningen plana ut under 2005

Det såldes mer komponenter på den svenska Elektronikmarknaden år 2004 än 2003. Den negativa trenden sedan år 2000 har alltså brutits. Elektroniktidningen har kartlagt omsättningen för de trettio största komponentleverantörerna i Sverige.

Ericsson, telekomhysteri och flera utländska företag är vad som präglat den svenska komponentdistributionen under större delen av 1990-talet. De senaste fem åren har däremot inga stora förändringar skett bland de tio största distributörerna.

Göteborgsföretaget Polymer Kompositer har utvecklat en billig metod för att lägga jämna och förhållandevis tjocka silverskikt som ytbehandling på mönsterkort, mikrovågskomponenter och solceller.

Det är uppenbart att den kinesiska systemleverantören Huawei snabbt är på väg mot toppen. Företaget slår sig nu in på en rad nya marknader inklusive Sverige, visar Elektroniktidningens kartläggning.




I förra numret av Elektroniktidningen rapporterade vi om Huaweis genombrottsorder med ett CDMA2000-nät i Saudiarabien som är en mycket krävande marknad. Men Huawei är snabbt på väg in på en rad andra marknader.

Huawei och Ericsson har tekniskt likvärdiga produkter när det gäller 3G-standarden Cdma2000, enligt Swedtel som säljer konsult- och nätbyggartjänster världen över.

- Swedtel svarade för att upphandla ett 3G-nät (Cdma2000) i Ecuador. Ericsson och Huawei var då tekniskt likvärdiga, säger Pär Eriksson, vd för Swedtel.

- När man väljer systemleverantör är tekniken en avgörande faktor för uppskattningsvis 30-40 procent. Lokal närvaro och finansiellt stöd är andra mycket viktiga faktorer. Ericsson har en stor fördel av sin lokala närvaro i många länder. I Ecuador valde vi Ericsson som systemleverantör, säger Pär Eriksson.

Första Prestigeordern
I Saudiarabien har nu i höst den saudiska GSM-operatören Ettihad Etisalat valt att köpa en softswitch av Huawei. Denna softswitch placeras mellan GSM-nät, fasta telefonnät och Internet och klarar samtrafik för telefoni och datatjänster mellan näten. Det innebär att Huaweis system klarar den kritiska signaleringen mellan de olika näten.

- Alla befintliga tunga systemleverantörer som Ericsson, Lucent och Siemens är förlorare när Huawei lyckas sälja sin softswitch till Ettihad Etisalat, säger Pär Eriksson.

Megafon är en av Rysslands största GSM-operatörer med drygt 11 miljoner GSM-abonnenter. Teliasonera äger 43,8 procent av företaget och Megafon började köpa GSM-utrustning av Huawei tidigare i år för storskalig utbyggnad i Sibirien. Det gäller mobilväxlar, basstationer och GPRS-utrustning. Huawei betecknar själva ordern som en verklig milstolpe.

- Vi köper redan lite från Huawei, för vår uppbyggnad i Ryssland. Men Huawei är ingen stor leverantör till oss. Vi måste köpa av de som är mest konkurrenskraftiga, och det är en fördel med Ericsson och Nokia, att de finns på vår hemmaplan, säger Anders Igel, vd för Teliasonera, till Västerbottenskuriren.

Igel har själv tidigare arbetat hos Ericsson och har stora erfarenheter av den svenske telejätten.

Slog ut de etablerade
I Sverige har statliga Banverket ett nationellt fiberoptiskt nät. Banverket hyr ut kapacitet och använder även nätet själv för att styra driften av järnvägsnätet. Banverket har i år köpt transmissionssystem för att erbjuda en nationell IP-tjänst åt sin egen järnvägsdriftorganisation.

Huawei är leverantören och förlorare var bland andra Alcatel, Nortel, Marconi och Siemens, enligt Banverket. Dessa fyra är verkliga tungviktare när det gäller transmissionssystem.

- Det handlar om en rätt stor upphandling, säger nätchefen Thomas Sjöstrand vid Banverket Telenät som bedömer Huawei som en intressant spelare på marknaden.

Just nu fältprovar Banverket utrustningen. Hittills har proven fallit väl ut.

Niels Hebert

Kan nordiska länder producera elektronik i framtiden? Den ödesmättade frågan ska få sitt handfasta svar på mässan. Ger asiaterna en match


- Vi ska visa att nordiska länder kan konkurrera med låglöneländer bara man gör rätt från början, säger Lars Wallin.
Han är konsult, lärare, debattör, IPC:s europarepresentant och ansvarig för projektet "Optimal produktion" på mässan.

- Sverige kan aldrig konkurrera lönemässigt så det gäller att göra rätt hela vägen.

För att visa på möjligheterna och fällorna kommer det att tillverkas ett kort i två varianter, optimerat respektive icke optimerat. På scenen finns två klockor som visar hur fort produktionen går med respektive kort.
Det icke optimerade kortet har fått en del komponenter som måste hålmonteras medan det andra kortet kan monteras automatiskt.

- Mycket handlar också om test. Det ena kortet kommer att vara förberett för boundary scan medan det andra måste testas manuellt, säger Lars Wallin.

Ytterligare en aspekt man kommer att upp är hur placeringen av komponenterna på kortet påverkar tiden det tar att montera kortet.

Tillverkningsprocessen är självklart blyfri men för att visa på svårigheterna inför övergången till blyfritt kommer en av komponenterna att vara en BGA-kapsel med blyade lodkulor.

- Vi ska röntga den för att se hur lödfogarna blir.

Tillverkningen sker i en helautomatisk lina med kortladdare, en screentryckare från Dek, en ytmonteringsmaskin från Mydata, en korthanteringsstation (turn unit), en omsmältningsugn från SMT med kvävgas och ytterligare en korthanteringsstation. Därefter finns en arbetsplats för att manuell hålmontering av komponenter innan korten går till en selektivlödare och slutligen till test.

Där börjar man med att inspektera kortet med en avsyningsenhet (AOI), därefter testas det med boundary scan och slutligen röntgas kortet.

Totalt finns det runt 80 komponenter på kortet och i motsats till tidigare mässor kommer det här kortet att ha fungerande logik och ytmonterade lysdioder som styrs av logiken.

- Vi har fått en stor del av komponenterna från olika distributörer, bland annat ställer Elfa, Arrow och Memec upp. Och det är del av konceptet att involvera alla som ingår i kedjan, inte bara produktionsfolket, säger Lars Wallin.

Mönsterkorten kommer från Teltex, Elprint och Ncab.

Det blir föreställningar varje förmiddag och varje eftermiddag. Vid varje tillfälle kommer Lars Wallin att ha ett par experter på scen för att fråga ut dem om hur man ska optimera produktionen. Det gäller allt från konstruktionsfasen till testningen.

- Jag har ett par namn klara men jag vill ha förslag på fler personer som är kunniga på ämnet.

AMD släpper en 23-dollars systemkrets byggd runt en MIPS32-kärna och en videoaccelerator. Den heter Au1200.


Videoacceleratorn i systemkretsen stöder 720 x 480 punkters video i 30 bilder per sekund i formaten WMV9, Mpeg2, Mpeg4, H.263 och DivX.

Ett notabelt undantag i den uppräkningen är formatet H.264/AVC som tog många tillverkare på sängen när det plötsligt börja vinna användning i bland annat i mobiltelefoner. Misstaget ska enligt AMD repareras i efterföljaren till Au1200.

Acceleratorn stöder avkodning men inte kodning. Det betyder att den kan spela upp video effektivt, men inte lika effektivt spela in.

AMD samarbetar med amerikanska hårddiskvideotillverkaren Tivo. Vi kommer att få se integrering av de två företagens teknik för batteridriven respektive elnätsansluten video.

Au1200 stöder DDR-minnen i hastigheter upp DDR500. På systemkretsen finns gränssnitt för bland annat kamera, LCD och USB 2.0. Kretsen har också en accelerator för AES-kryptering.

Processorn ska massproduceras under andra kvartalet i år. Marknaden för "fickvideo" - eller vad man ska kalla denna typ av produkter - kommer att växa med 700 procent i år och med i snitt 180 procent årligen fram till 2008 enligt InStat/MDR.

TRE MINUTER MED...Anna Svärdemo-Alander
Anna Svärdemo-Alander är jurist på Elektronikindustriföreningen och kritisk mot oflexibla kontrakt mellan kund och leverantör.


Leverantörer tittar mycket på så kallad Lean production, välplanerad produktion som flyter i en jämn ström från beställning till leverans. Men du har upptäckt en flaskhals, kontrakten?

- Stora kunder använder standardiserade kontrakt som är skrivna på koncernnivå och därför svåra eller omöjliga att ändra. Det är inte bra för vare sig kunden eller leverantören. Villkoren ser ju helt olika ut för olika affärsprocesser. Det borde avspeglas i avtalen.

Vad kan det handla om konkret?

- Det kan stå i ett avtal att kunden kan kräva en omställning precis när som helst, med kostnaderna på leverantören.

Med ett sådant krav borde kunden i retur arbeta väldigt nära sin leverantör för att ge insyn i de relevanta strategiska besluten. Det minimerar risken för lagerförluster och uppsägningar. Man kan undvika konkurser.

Hur hanterar leverantörerna detta idag?

- En del av avtalen går helt enkelt inte att efterleva. Kundens förhandlare kan säga "det är inte så det är tänkt", men de har inte mandat att ändra skrivningarna, som måste gå till juristerna.

Vad har kunden för intresse av att sänka sina krav?

- Inte ska kunden behöva sänka sin krav! Det handlar om att ställa rätt dignitet på krav i rätt sammanhang.

Vad är lösningen?

- Att bort onödiga avtalsvillkor och förändra de felaktiga avtalsvillkoren, ett slags lean-tänkande vid avtalsskrivandet. Det finns redan väl fungerade verktyg som Lean Production för att arbeta med processer, varför skulle avtalsprocessen vara undantagen?

 
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)