JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Batterifabriker: Utbildning för jobb som inte finns

Den första europeiska gigafabriken är inte i ens i drift – så hur ska man kunna utbilda personal för den? Ett EU-utbildningsprojekt söker svaret. Det koordineras från Skelleftå där svenska Northvolts premiärfabrik kan bilda skola.

Batterifabriker i den jätteskala som byggs världen runt nu har inte funnits förut. De utgör en helt ny typ av produktionsanläggning med nya typer av arbetsuppgifter.

Så hur ska utbildningar utformas?

EU-projektet Albatts har fått uppdraget att svara på frågan.

I och med att Northvolt i Skellefteå är först på banan i Europa med en gigafabrik – och dessutom gärna delar med sig av sina erfarenheter – har uppdraget att koordinera utbildningarna gått hit.

Det skjuter upp batterifabriker som svampar ur den europeiska jorden nu. Ett par dussin batterifabriker med GWh-kapacitet – gigafabriker – planeras i Europa, i både europeisk och ickeeuropeisk regi. Vi vet från dessutom från tillverkarnas powerpoints att de kommer att byggas ut och bli ännu fler.

Den som startade trenden var svenska Northvolt. Anläggningen i Skellefteå går under namnet Ett och ska starta sin första skarpa produktionslina i år.

Inte bara batterifabrikerna utan hela området med elektrifieringen av transport, kommer enligt EU att skapa 3–4 miljoner arbetstillfällen till år 2025. Det handlar om elbilstillverkning, laddstationer, elbussar, batterilager, elektrifierade hamnar, batteriåtervinning, med mera.

Många av dessa jobb tillhör helt nya yrkeskategorier vilket är en utmaning att bita i för utbildningsväsendet.

EU ser en risk för att så många som 800 000 av arbetstillfällena år 2025 inom batteriekosystemet helt enkelt inte kommer att kunna besättas av fullt kvalificerad arbetskraft.

Anders Norberg

– Det finns ett betydande underskott i färdigheter och utbildning, konstaterar Anders Norberg på Skellefteå kommun.

Han och kollegan Gustaf Ulander koordinerar projektet Albatts (Alliance for Batteries Technology, Training and Skills) som har uppdraget att utveckla ny utbildning kring elektromobilitet i Europa.

Batterier och deras ekosystem är i fokus. Ett 50-tal personer från 20 partnerorganisationer i elva länder arbetar i projektet.

Anders Norberg brinner för sitt uppdrag.

Egentligen skulle han gå pension i år, men han tänker sig att det ska få vänta tills EU-projektet är avslutat 2023.

Han avslöjar att han som utbildningsforskare i projektet egentligen var sugen på att få specialisera sig på frågorna kring kursdesign. Men så blev han koordinator istället.

ALBATTS SORTERAR under EU programmet Erasmus, som grundades redan 1987 med uppdraget att stimulera medlemsländerna att förbättra sina utbildningssystem.

Albatts ska

  • ta fram utbildningsplaner
  • beskriva önskade färdigheter och best practises
  • ge exempel på kursplaner
  • sätta rimliga utbildningsmål
  • ta fram utbildningsmaterial som saknas
  • med mera

Allt ska kunna användas bland EU:s medlemsländer på universitet och yrkesutbildningsinstitut.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

– Det är viktigt att det inte bara blir killgissningar om vilka utbildningar som behövs. Vi gör ganska mycket analyser av vad som håller på att hända. Vi kämpar med att få fram relevant information, säger Anders Norberg.

Albatts är knappt halvvägs in i projektet och den producerande fasen håller på att börja.

I princip adresserar Albatts alla utbildningsnivåer. Men fokus ligger på vuxenutbildning och teknikernivå motsvarande yrkeshögskola, och i viss mån treåriga ingenjörsutbildningar.

Detaljer i universitetsexamina som masters och doktor delegeras till universitet som Albatts samarbetar med. Här är Uppsala universitet mycket aktivt, i egenskap av ledare för programmet Battery2030+ som tar fram en färdplan för Europas batteriforskning.

En av detaljerna är att Albatts med hjälp av en partner tänker ta nydanande grepp inom så kallad Adaptive Learning – att kurserna anpassas individuellt efter studenten med hjälp av datorstöd.

Det kan exempelvis innebära att nästa uppgift i kursen anpassas efter hur bra det gått hittills, så det inte är för svårt, men heller inte för lätt, så att eleven blir uttråkad.

Datorer gör god nytta i undervisningen redan. Men man drar inte nytta av deras fulla möjligheter.

– Det som sker i dagens utbildning är mer att de används för att samla material och kommunicera – det kallas att sänka informationsfriktionen. Men det som egentligen är den stora styrkan med IT är ju databearbetning och beslutsstöd, säger Anders Norberg.

Northvolts laboratorium i Västerås fungerar delvis som praktikplats för den kommande gigafabriken i Skellefteå.

Northvolt bildar skola

Den första Europaägda gigafabriken delar gärna med sig av sina erfarenheter.

I Skellefteå ska Northvolt Ett tas i drift i år. Kommunen och regionen är sedan länge engagerad i rekrytering och utbildning av personal.

Den utbildning som finns i dagsläget i Skellefteå för blivande Northvoltpersonal, är ett utbildningspaket på 23 veckor för vuxenstuderande. Det handlar generellt om modern industriell tillverkning, som robotik, säkerhet, truckkörning, renrum, torrum och att avläsa felkoder.

– Därefter tar Northvolt själv över utbildningen när det gäller onboarding – att presentera specifika maskiner och arbetsuppgifter, berättar Anders Norberg.

– Vi tror att det saknas bra och grundläggande kurser om till exempel batteriteknik – råmaterial, egenskaper, säkerhet, robotik och AI.

Praktikplatser brukar vara ett smidigt sätt att införliva ny arbetskraft. Men den modellen kanske inte kommer att fungera så bra på en gigafabrik.

Eller kanske kan pilotproduktionslinor användas? Eller de forsknings- och utvecklingslabb som existerar på olika universitet och forskningsinstitut?

Eller virtuell praktik med cyberhjälm?

– Det finns inte mycket sådant idag. Men vi har jobbat tillsammans med forskningsinstitutet Rise med en ansökan om medel för utveckling av XR, VR och AR-funktioner i utbildning. Till hösten vet vi, säger Anders Norberg.

Mycket är av naturliga skäl fortfarande spekulativt om vad yrkesvägarna på europeiska gigafabriker kommer att kräva. Det finns producerande asiatiska gigafabriker i Europa – byggda av LG och Samsung – men de delar inte så mycket information med Albatts.

Det är inte ens klart hur många jobb som Northvolt kommer att behöva när produktionen blivit stabil.

– Enkäter vi skickat ut till kompetenta personer i olika branscher har mest gett antaganden. Det kan ha sitt värde. Men ju närmare man kommer att kunna analysera riktig erfarenhet, desto bättre blir det, säger Anders Norberg.

Mycket kommer att klargöras när Northvolt väl får igång sin första produktionslina. Gissningar och antaganden kommer att bytas mot fakta.

Northvolt stöder Albatts och delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Jesper Wigardt

– Alla initiativ som bidrar till att öka kompetensen kring batteriutvecklingen i Europa är välkomna, säger Jesper Wigardt, kommunikationschef på Northvolt.

Erfarenheterna från de asiatiska batterijättarna och gigafabrikspionjären Tesla är förstås relevanta för Europas gigafabriker.

Till en viss gräns. För den europeiska miljön och kulturen och sättet att organisera produktion skiljer sig från de amerikanska och asiatiska på flera sätt.

– När det gäller fackföreningar exempelvis. Elon Musk kämpar med de tyska fackföreningarna just nu. Lycka till med det! skrattar Anders Norberg.

Vad gäller ingenjörsjobb har Northvolt ganska detaljerade beskrivningar av kvalifikationerna.

Men 75 procent av jobben i en gigafabrik är på yrkesutbildningsnivå. Där har operatörsjobben en mer öppen beskrivning i stil med ”uppmärksam, positiv, envis och ett sinne för data och siffror”.

Anders Norberg tror att maskinoperatörens jobb kommer att se väldigt olika ut i olika delar av fabriken.

– I vissa arbetsuppgifter ska man kunna en hel del kemi. I andra är det ganska klassisk mekanisk maskintillverkning.

Den sista fasen i tillverkningen, formeringen av batterierna, är intressant.

– Där krävs nästan någon slags detektivsinne för att lista ut varför vissa batterier inte riktigt uppför sig som förväntat och vad som kan ha gått fel.

Man kunde tro att produktionen skulle vara automatiserad nuförtiden. Behövs ens operatörer?

– Det är lite av en gåta. I normala fall ska ju ingen operatör ens röra vid ett batteri eller någon av dess komponenter.

Han konstaterar att operatörsjobbet kommer att skilja sig från traditionell processindustri, i alla fall som den brukar skildras.

– Att det sitter det några gubbar i ett kontrollrum och väntar på att en röd lampa ska blinka och då går de ut och tittar.

– Jag överdriver, skrattar Anders Norberg. Men i gigafabriken kommer snarare operatörerna befinna sig ute bland sina maskiner och övervaka dem med avseende på kvalitet och på förebyggande underhåll. Är det nåt som låter konstigt? Uppför sig saker inte som vanligt?

Inget jobb för den som vill lyssna på musik samtidigt som den jobbar, alltså.

Stora värden strömmar genom fabriken i hög hastighet – varje minuts produktion är värd en förmögenhet.

– Kvalitetsuppgiften är fortfarande ganska väl lämpad för människor. Maskiner som man försöker använda verkar kunna täcka den ena eller andra aspekten men har svårighet att lägga ihop allt till en bild som säger att nåt trots allt är fel.

Det får inte hända att batterier av låg kvalitet produceras. Samsung förlorade minst 50 miljarder kronor på att produktionen av dess mobil Note 7 avbröts eftersom litiumjonbatterierna kunde börja brinna.

– Här krävs uppmärksamma och engagerade människor. Men samtidigt inte för nervösa, sammanfattar Anders Norberg.

Kommer inte de här engagerade människorna snart att ersättas av AI?

– Automatiseringen går vidare. Men titta på Teslas erfarenheter när de försökte få upp produktionen av Model 3 genom att automatisera för mycket. Det var just automatiserad kvalitetskontroll som blev flaskhalsen i produktionen. Den gick för sakta, och var inte bra nog.

Hur går det med Northvolts rekrytering?

– Det är en väldigt het och attraktiv arbetsgivare för tillfället. På en vecka får de tusentals ansökningar och anställer kanske 15–20, för att bygga upp inför starten i Skellefteå och andra ställen, säger Anders Norberg.

Jobbet på Northvolt blir en utmärkt merit med tanke på de europeiska gigafabriker som kommer att ploppa upp allteftersom.

– Den som får erfarenheter tidigt på Northvolt kan nog söka sig andra jobb därefter och begära en ganska hyfsad månadslön.

Behovet av litiumjonbatterier för mobiler och motorverktyg har fram till nu tillgodosetts av en handfull mindre cellfabriker i Asien. Så för att starta produktionen rekryterar Northvolt och andra europeiska gigafabriker asiatiska batterigurus till sin produktionsledning.

Även asiatiska maskinoperatörer rekryteras.

– De som varit inne i verksamheten förut är väldigt attraktiva. Det är ont om dem. Och det behövs många.

I Teslas gigafabrik i Nevada kunde partnern Panasonic dra igång produktionen genom att ta med sig 700 erfarna operatörer och konsulter från Japan.

Northvolt måste däremot starta sin produktion nästan från scratch. Träningen får ske på pilotlinan i Västerås.

Av de 3 000 som Northvolt rekryterar till Ett just nu är tre fjärdedelar maskinoperatörer. De asiatiska rekryteringarna kommer att kunna leda arbetet och fungera som mentorer i den första produktionslinan.

I Skellefteå pågår med andra ord en ny arbetskraftsinvandring.

Asiater som rekryteras till en stor tillverkningsindustri i Sverige – det skulle känts bakvänt för några år sedan.

Ortsborna kan trevligt nog anmäla sig som ”buddies” till nyinflyttade främlingar – deras barn kan ta en playdate.

Under uppbyggnadsfasen av en fabrik av det här slaget kommer det att finnas mycket att lösa och justera.

– Tyska forskningsinstitutet Fraunhofer räknar med att det krävs femtio procent mer arbetskraft under uppstart än vad man behöver senare i löpande produktion, säger Anders Norberg.

Det ska dock inte behöva vara ett problem för arbetstryggheten. När en vacker dag den andra linan startas kan den rekrytera en färsk kull arbetsledare från den första linan – och asiater som vill kan flytta hem.

– Den som kommer in som vanlig maskinoperatör på den första linjen kanske blir en arbetsledare på andra eller tredje. Den som är intresserad av miljön och känner för den här sortens arbetsuppgifter – den har en lysande framtid.

– Företag upptäcker duglighet och kompetens. Det är nog inte uteslutet att någon som egentligen bara kanske har gymnasial fordonsutbildning i botten med viss fortbildning även får jobba med ingenjörsliknande uppgifter.

– Northvolt kommer snarare att få kämpa för att behålla duktig personal. De kommer att få bra bud från hela Europa. Världens bäst betalda maskinoperatörer?

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)