Många jobbar över utan ersättning

Allt fler svenska företag förhandlar bort övertidsersättningen - på alla nivåer - mot en extra semestervecka.

Med tur eller skickliga förhandlare kan den anställde också se fram emot ett lönepåslag på 2 000 - 3 000 kronor.

- Det skiljer förstås mellan olika branscher. Men på tekniksidan sker ett väldigt hårt uttag. Det råder ju sådan brist på tekniker, säger Ralf Nyberg, ombudsman på SIF i Skaraborg.

Genom att ta bort övertidsersättningen får arbetsgivaren bättre kontroll på pengaflödet och vet exakt hur mycket pengar som kommer gå åt till lön varje månad. Arbetsintensiva månader kostar lika mycket som månader med lägre belastning. Organisationen blir mer flexibel och billigare i längden.

Förr var det bara anställda med ett stort mått av självbestämmande, chefer på en viss nivå med en viss lön samt exempelvis utesäljare och servicetekniker vars arbetstider var svåra att kontrollera, vars ersättning kunde förhandlas bort.

Facket är emot

Såväl Civilingenjörsförbundet som SIF är i princip emot att övertidsersättningen förhandlas bort. För nu drabbar det ju personer som inte själva bestämmer över sin tid. Som inte kan jobba undan på förmiddagen och spendera eftermiddagen på golfbanan.

- Om man behåller ersättningen har man kontroll på hur mycket folk jobbar. Ingen skriver ju upp sina övertidstimmar om man ändå inte får något för dem. Och den anställde får ersättning för sina insatser, säger Ralf Nyberg.

En undersökning som Civilingenjörsförbundet gjorde för två år sedan visade att övertiden i snitt låg på mellan 150 och 180 timmar. En veckas semester är bara värd omkring 30 övertidstimmar.

Men såväl CF som SIF anser att de som hamnar under den här typen av kollektivavtal jobbar mycket mer övertid.

- Det händer att förtvivlade människor, med 700 timmars övertid under ett halvår, ringer till oss. Så får det inte gå till, säger Ralf Nyberg. Arbetsgivaren måste vara medveten om att de här avtalen är till för att förenkla för båda parter. Men det är inte alla som fattar det utan tror att de generellt kan utnyttja de anställda hårdare.

- Det finns ju förstås möjlighet för var och en att säga upp avtalet. Råkar man ut för något sådant ska man göra det, säger Ralf Nyberg.

Tryck på nyanställda

Lotta Stensson på CF berättar att problemen är som störst vid nyanställningar.

- Du får kanske inte jobbet om du inte ställer upp på avtalet. Även om du i teorin har en möjlighet att säga upp avtalet så finns den inte i realiteten. "Ingen annan gruppchef här har övertidsersättning..." eller "Ska du göra karriär inom det här företaget så krävs att du jobbar på."

Den som jobbar på ett företag som saknar kollektivavtal har kanske ingen rätt till övertidsersättning alls. För det är bara arbetstiden, inte ersättningen som regleras i lagen.

I lagen står bland annat att den anställde får arbeta max 200 timmars övertid per år. Att man ska ha ledigt för nattvila under en period som omfattar tiden mellan midnatt och fem på morgonen. Att man under en sjudagarsperiod ska ha en sammanhängande vila på 36 timmar, helst förlagd till en helg.

Lagen reglerar bara arbetstiden

En stor del av arbetstidslagens regler kan förhandlas bort om det sker genom kollektivavtal. En enskild arbetstagare kan alltså inte förhandla bort reglerna.

I kollektivavtalen för tjänstemän på privat sektor kan arbetsgivaren ta ut 300 timmar övertid per år och anställd. Dock krävs dispens för övertid över 150 timmar. Dispensen ges av den lokala fackklubben och i vissa fall av en central facklig organisation.

- I all arbetsrättslig lagstiftning finns möjligheten att göra avsteg från regler om det sker genom kollektivavtal. Det finns dock en hel del regler kvar i lagstiftningen som är tvingande och inte kan förhandlas bort, förklarar Lotta Stensson.

Erika Ingvald

Frilansjournalist