JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 5 april 2020 VECKA 14

Batterikonsulten Hans Eric Melin hjälper företag hitta ny användning för begagnade batterier. Det är en gryende jättemarknad – där Europa ser ut att halka efter.

Tillverkningen av litiumjonbatterier kommer att växa med en, eller troligare ett par, magnituder under de kommande tio, tjugo åren. De behövs för elektrifieringen. 

Många tror att efterfrågan trots det inte kommer att kunna mötas. Återbruk av batterier kommer troligen bli en del av lösningen på detta. Återbruket gör som bonus elektrifieringen både mer ekonomisk och miljövänlig.

Marknaden existerar redan. Konsulten Hans Eric Melin och hans företag Circular Energy Storage håller noggrann koll. 

–Det är många som fortfarande inte upptäckt den stora potential för återanvändning som batterier har.

–Med sin långa livscykel kommer de ofta att överleva de apparater de sitter i, och få ytterligare ett liv i någon annan tillämpning. Det är ett helt nytt fenomen. Jag tror att litiumjon­batterier faktiskt är en av de mest cirkulära produkter som är i bruk idag.

Det klassiska exemplet är att återanvända bilbatterier i energi­lager. Där är det mindre viktigt att batteriet tappat kapacitet.

Men tillämpningarna är många fler. Återbruk kommer att göras i backupplösningar, mobil laddning, support till laddning av elfordon, med mera.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

–Det finns en växande marknad nedströms i Afrika inte minst på microgrid-sidan. Sedan tror jag att det alltid kommer att finnas utrymme för nischlösningar, både upp- och nedströms. 

–Det är det som är så fantastiskt med batterier, så länge det finns möjlighet att lagra energi i dem så har de ett värde.

Till och med elbilar använder återbrukade batterier. Och det gäller inte bara kinesiska och indiska trehjuliga fordon och så kallade låghastighetsbilar. Nissan försöker i första hand att återanvända sina gamla batterier i nya bilar. Ibland efter att en eller flera moduler bytts ut. Det kallas återtillverkning. Också Toyota och Tesla gör det.

–De flesta batterier som når end-of-life gör det inte för att de är uttjänta, utan för att bilen skrivits av efter en kollision, berättar Hans Eric Melin.

Dessutom finns batterier som av olika skäl fallerar och behöver bytas. 

–Om det sker sent i en garantiperiod, eller för den skull efter att garantin slutat gälla, så är ett återtillverkat batteri där varje enskild modul fortfarande är välfungerande, en god idé. 

Biltillverkare förväntas kunna serva en bilmodell i tio år efter att den utgått. Där finns ett stort behov av batterier som reservdelar.

Hans Eric Melin och hans företag Circular Energy Storage hjälper till att få återbruket att hända.

Han har hjälpt flera av de stora Internetföretagen i Silicon Valley att hitta användning för backuppbatterier i datacenter. Han har hjälpt energilagerföretag att använda bussbatterier. Just nu arbetar han med ett stort telekomprojekt i södra Asien.

Energibolag anlitar honom för att sätta upp strategier för hur de kan försörja energilager med batterier. Och han hjälper fordons- och batteriföretag att hitta användning för sina batterier när de tjänat ut i sina huvudtillämpningar. 

Arbetsplatsen är oftare Londonmarknaden, men Hans Eric Melin håller kontakten med batterierna. Här med Nissan Leaf-batterier i en microgrid i Sydafrika.

Han brukade jobba på USA:s största batteriåtervinnare. 

–Jag såg att det saknades både data och stöttning i branschen. 

Operationsbasen är numera London, eftersom det är en ledande finansmarknad. Han tänker på energilagrings­branschen som närmast en del av kapitalmarknaden. 

–Specialiserade investmentbolag investerar i batterikapacitet på samma sätt som i fastigheter. 

Storbritannien är dessutom ett av de största länderna på förnyelsebar energi, med stort behov av utjämningskapacitet.

–Så det händer väldigt mycket här på området. Här finns dessutom stora energibolag, inte minst inom olja och gas, som söker nya möjligheter där energilagring ses som en av de främsta.

Också råvarumarknaden finns i London. Den täcker han för att han också jobbar med batteriåtervinning.

Konkret handlar hans arbetsdagar om att ta fram affärs- och finansieringsmodeller, skapa partnersamarbeten och forma affärsplaner.

–Idag handlar det mycket om att säkra tillgång på batterier för företag på lång sikt. Det gäller både för återbruksföretag och för återvinnare. Främst i USA och Europa. 

Han larmar för att Europa håller på att halka efter. Det ser ut som om Asien är på väg att lägga beslag på återbruksmarknaden – även den europeiska. Aktörer från både Kina och Sydkorea satsar stort i Europa inom såväl fordon och batterier som återbruk och återvinning. Södra Asien köper idag second life-batterier från Kina och Europa kan snart göra detsamma.

–Hastigheten är hög i Asien. Jag är orolig för att bilföretagen i Europa för mycket fokuserar på att klara de nya koldioxid­utsläppen och för lite på elektrifiering som total game changer. 

En nyckelstrategi kan vara att se till att hålla kontakten med sina batterier. Att inte bara sälja och glömma. Det är en av hans missioner: att få tillverkare att förstå att de inte längre kan sätta batterier på marknaden utan att ha en aning om huruvida de kommer att återvända till dem, eller ej. 

–Proterra och Rivian i USA och Baic och CATL i Kina har betydligt bättre kontroll på batterierna. Antingen genom olika leasing- eller swapping-lösningar, eller på ett tekniskt plan där de själva blir attraktiva som mottagare av batterierna i framtiden eftersom det är de som kan skapa mest värde.

–Jag tror att vi öppnar upp för asiatisk dominans även på den stationära sidan eftersom flera företag snart kontrollerar -batteriernas hela livscykel. 

Det finns olika lösningar för hur återbruket sker rent tekniskt. Ibland återanvänds hela pack med sitt ursprungliga batteristyrsystem – Daimler och BMW gör i princip så.

Andra plockar ner batterierna i moduler eller celler. Det kräver mer arbete men ökar flexibiliteten. Här krävs bra teknik för testning och gradering. 

–Allting är svårt när saker görs från början men många har hållit på med detta i fem, sex år. Det börjar att bli mer och mer moget.

Second life är en gryende mångmiljardmarknad

Mellan idag och år 2030 kommer en terawattimme begagnade batterier att ges ett andra liv.

Deras pris kommer att ligga på i snitt 45 dollar/kWh. Marknads­värdet blir totalt 45 miljarder dollar under de kommande tolv åren, varav merparten under de sista tre åren.

Skattningarna kommer från Hans Eric Melin. Han håller koll på batteribranschens tillämpningar, aktörer och på vad de sätter på marknaden i bland annat Europa, USA, Kina, Japan, Kanada, Australien och Sydkorea. 

–För elbilar utgår vi från varje enskild bil med korrekta vikter och kapacitetstal för deras batterier, medan vi använder medelvärden på till exempel mobiltelefoner och UPS-system. 

Han stämmer av med andras prognoser, jämför med historisk utveckling, applicerar egna modeller för end of life och gör en bedömning av fördelningen mellan återbruk och återvinning. 

–Det ger en ögonblicksbild av vad vi ser nu baserat på hur vi ser att företag agerar eller förväntas agera. Samtidigt handlar det till mer än hälften om ett historiskt material där batterierna ju redan finns på marknaden och det gör att vi kan vara ganska säkra i de kommande årens siffror.

Hur viktigt återbruket blir på sikt är däremot dimmigt. Vi befinner oss ännu bara i början av elektrifieringen. 

–Att säga vad som händer 2040 är som att vi 1990 skulle ha förutspått dagens marknad och då fanns inte ens litiumjonbatterier i kommersiell tillämpning. Mina data sträcker sig till 2030. Därefter går det att extrapolera själva end of life-utvecklingen men det är nog väldigt svårt att säga vad som händer i övrigt på marknaden. 

Den enkla ekonomiska principen är att den högsta budgivaren får batterierna. Om köparen tror att batteriet går att återanvända, är detta vad som kommer att ske.

Balansen mellan återvinning och återanvändning kommer att bero av den tekniska utvecklingen. Men många faktorer spelar in.

–Jag kan tänka mig att vi kommer att byta ut batterierna tidigare än vi gör i dag. Inte för att de är dåliga men för att det kommit batterier som är bättre. 

Om energidensitet och produktionskapacitet ökar kan det alltså öka utbudet av second life-batterier. Men för att de ska återbrukas krävs att second life-marknaden är effektiv. Och kanske att marknaden för nickel och kobolt inte är ansträngd. Och att energilagermarknaden inte är mättad.

–I så fall kommer vi att se fler batterier gå direkt till återvinning. Men just nu är det inte så mycket som tyder på det. 

–Dessutom har de flesta batterierna som inom de närmaste fem-tio åren kommer att nå end of life, inte den kemi som återvinnare främst efterfrågar.


BILD: Spiers New Technologies

MER LÄSNING:
 
Här får du våra nyheter gratis
• Tidningen, i brevlådan (länk).

• Dagligt nyhetsbrev (länk).

245
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)