I en monter för 30 miljoner kronor på Hannovermässan skriver 150-årsfirande Siemenskoncernen sin egen historia.
Redan 1870 hade Englands drottning Victoria tack vare Siemens fått sin "indoeuropeiska telegrafkabel" från London till Kalkutta. Drottningens första order behövde 28 minuter för att ta sig till kolonin 1 100 mil bort. Förbindelsen skulle användas i 60 år.
Man kan diskutera graden av epokgörande i den visarseismograf för överföring av bokstäver som den unge signallöjtnanten Siemens uppfann 1850. Men av Siemens 30 miljoner kronor dyra mässmonter, eller snarare mässhall, på årets Hannovermässa framgick att historieskrivning är det möjligas konst.
I sin monter gestaltade Siemens sin historik med en tidstunnel, där nyckelordet är kontinuitet. Från 1800-talets visarseismograf ledde vägen till dagens telekommunikation, med hjälp av elektriciteten från företagets starkströmsgeneratorer skapades de tunga energi- och industrisektorerna, och den genomlysningsapparat som unge Siemens byggde ihop med Conrad Röntgen gav upphov till medicintekniken som bransch. Idag följer 379 000 Siemensmedarbetare längs den bayerske bondsonens väg.
Om man vill se Werner von Siemens eller Alexander Graham Bell som telekommunikationens fader är en smaksak, men att Siemens var först i världen med att alstra starkström ur generator är i alla fall obestridligt. Ur denna teknik föddes det första fordon som inte drevs med ved eller ånga. 1879 väckte det oerhörd uppmärksamhet.
Från båglampa till ljusspel
Med Siemens båglampa kom gatubelysningen, i början av 1900-talet också till Sverige. Ett ånglok drev generatorer på ett flak. Natten lång höll eldarna värmen så att Slottsbacken utanför Gustav V:s fönster var upplyst.
Dagsläget illustrerar Siemens på Hannovermässan med aktuell professionell teknik omsatt i lekfulla sammanhang: virtuella dataspel à la flygplanssimulator, sällskapsspel med styrsystem från industrin, datorstyrd jonglering. Framtiden antyds i ett antal jättevideobilder. Överskådligt och gediget, som stora jubilarer kan kosta på sig.
Dagens Siemens bygger vidare österut, även om man nu slipper dra ledningar via Odessa och Teheran. Asien och Kina står idag för en allt större del både vad gäller koncernens investeringar, omsättning och personal.