Att tekniken utvecklas snabbt och elektronikkonstruktörens arbete hela tiden förändras behöver inte betyda att man tappar teknikgreppet när man blir äldre. Bengt Magnhagen, Alexandru Anton och Jan Johansson har sett intresset för sina trettioåriga kunskaper växa de senaste åren.

Gamla elektronikkunskaper behöver inte alls vara föråldrade. Det konstaterar tre erfarna elektronikkonstruktörer som Elektroniktidningen har träffat, och som på senare år märkt allt större intresse för sina trettioåriga kunskaper i analogkonstruktion.

Bengt Magnhagen på CAD-verktygstillverkaren Digsim i Linköping och Alexandru Anton på Ericsson Telecom ägnade båda sin studietid på 60-talet åt att bygga med rör. Jan Johansson på Ericsson Components gick direkt på diskreta transistorer, men därifrån är steget ändå långt till det arbete han gör idag - med bland annat stöd för konstruktion av integrerade kretsar och strategiska teknikvalsfrågor.



Mobilen ger ny analog våg


- En sak som givit en renässans åt analogtekniken är den här, säger Jan Johansson och håller upp sin mobiltelefon - av märket Ericsson.

- När det handlar om mycket höga frekvenser börjar digitala signaler få allt mer analoga egenskaper, säger han.

Alexandru Anton på Ericsson Telecom håller med.

- Intresset har vuxit såhär, säger han och pekar brant uppåt med underarmen.

Alexandru Anton arbetar med frågor om EMC-anpassning och signalintegritet - ett komplext område som många yngre ingenjörer skyggar för, men där hans solida analoga kunskaper från Bukarests tekniska högskola kommer väl till sin rätt.

Bengt Magnhagen började sin yrkeskarriär med att konstruera datorer vid Datasaab 1965. Nu undervisar han i produktion för testbarhet vid Ingenjörshögskolan i Jönköping, samtidigt som han driver sin egen firma Digsim som säljer egenutvecklade CAD-verktyg för elektronikkonstruktion. Han har under åren kunnat se sitt specialområde, testning, bli mycket mer komplicerat.

- Så här såg det ut på 60-talet, säger Bengt Magnhagen och lägger ett orange kretskort på bordet.

Kortet ingick i Datasaabs första kommersiella dator D21 som han var med och utvecklade i slutet av 1960-talet.

- Det är 14 transistorer på det. Se hur lätt det var att testa. Det räcker med en AVO-meter. När jag ser en integrerad krets idag brukar jag säga 'hur kan du veta att det över huvud taget sitter några komponenter där?

Bengt Magnhagen tror dock att han fortfarande väntar på det svenska genombrottet för hans ämnesområde.

- På de stora testkonferenserna i USA kan det vara 4 000 deltagare. I Sverige kommer det några enstaka.



Kräver genuint intresse


Förklaringen till hur man hänger med i de skarpa tekniksvängar som präglar elektronikkonstruktörens yrkesliv ligger i ett genuint teknikintresse. Det är de tre överens om.

- Är man intresserad av teknik så fortsätter man att vara det - genom att man ser utvecklingen som en utmaning, säger Jan Johansson.

Hans egen första elektroniska utmaning var ett ofullständigt schema till en radiostyrning för modellflygplan i tidningen Teknik För Alla när han var i tolvårsåldern. Arbetet med att komplettera ritningen blev första stegen på väg mot ingenjörskarriären.

Såväl Bengt Magnhagen som Alexandru Anton ser övergången från rörteknik till transistorer som den största revolutionen under deras yrkesbana.

Jan Johansson började för sent för att uppleva det skiftet, och han nämner istället skiftet från diskreta transistorer till integrerade kretsar på 60- och 70-talen som den stora omvälvningen.

Även om teknikens snabba skiften inte har gjort de tres kunskaper mindre efterfrågade, så påpekar de att de flesta konstruktörer brukar lämna själva hårdvarukonstruktionen efter ett par år.

Alexandru Anton och Jan Johansson jobbar idag båda med stöd för andras konstruerande snarare än eget konstruktionsarbete. Och för Bengt Magnhagen är det ju sedan länge undervisning och verktygsutveckling som har dominerat.



Säljare får bättre lön


De flesta av deras jämnåriga konstruktörer har idag rört sig ännu längre bort från sitt ursprungliga arbete. Efter ett tag som konstruktör blir man ofta erbjuden bättre lön som säljare eller chef, och för många är det lockande att gå den vägen.

Men har man bara intresset så tror de tre alltså inte att man blir förbisprungen bara för att man blir äldre. Tvärtom så tror de att de kan lära sina yngre kollegor mycket.

- Vi har väl nästan en skyldighet att se till att de nya vet lika mycket när vi slutar som vi inbillar oss att vi gör, säger Alexandru Anton.

Alexander Kristofersson