Om minnesmarknaden kännetecknas av turbulens så är processormarknaden desto stabilare. I pengar räknat är processorer till datorer det största segmentet med 45 procent, medan inbyggnadsprocessorer utgör 24 procent och signalprocessorer 6 procent. Resterande 25 procent är periferienheter.

Intel är och förblir ohotad kung på PC-processorer. Rivalerna AMD, Cyrix, Motorola och IBM tappade alla mark under fjolåret. Det syntes bland annat på att Intel för första gången på många år inte sänkte priserna och dessutom lanserade relativt få nya produkter.

Det intressanta kom istället i början av 1997 när företaget släppte P55C, allmänt kallat MMX. Det är den största förändringen i arkitekturen sedan 386an. MMX visade också att BiCMOS-tekniken, som används för Pentiumprocessorn, är på väg ut på digitalsidan. MMX är tillverkad i ren CMOS, som är både lättare och billigare att tillverka.

Idag ligger en standardversion av Pentium på 166 MHz och toppmodellerna når 200 MHz. Det går dessutom rykten om en modell på 233 MHz till sommaren. ICE anser att Pentium når toppen av sin livscykel innevarande år eller möjligen nästa år. Men allt beror på hur snabbt Intel väljer att växla över till efterföljaren, Pentium Pro.



Ljusning för konkurrenterna


Intels konkurrenter har haft svårt att hänga med i utvecklingen men 1997 kan bli betydligt ljusare spår ICE. I bästa fall kan de växa en faktor två eller tre. Det påverkar dock inte helheten nämnvärt, eftersom Intel i fjol hade imponerade 83 procent av marknaden.

AMDs nya K6:a har MMX-funktion och samma fysiska format som Pentium, medan Pentium Pro från Intel inte är kompatibel. Det skapar en möjlighet för K6:an att ersätta Pentium i befintliga konstruktioner eller i uppgraderingar.

Cyrix har en strategi som liknar AMDs, och ska ha en processor i en 0,25 μm process klar mot slutet av året.

När det gäller PowerPC-processorn, Motorolas och IBMs gemensamma skötebarn, ser ICE däremot knappast någon framtid alls, åtminstone inte i persondatorer. ICE bedömer att pris-prestandaskillnaden mot Pentium eller Pentium Pro är så liten att PowerPC är borta om fem år.

Ytterligare en spik i kistan är Microsofts beslut i början av februari att inte ta fram nya versioner av Windows NT för PowerPC, något som stänger servermarknaden.

Microsofts beslut gynnar Digitals Alphaprocessor som numera även tillverkas av Samsung. Det har halverat priset med bibehållen prestanda och kan därför bereda den en plats i servrar. Ett frågetecken är dock den höga effektförbrukningen, idag på 60 W.

PowerPC-processorn togs ursprungligen fram av Motorola, IBM och Apple som ett alternativ till x86:an. Och ICE påpekar att även om framtidsutsikterna är glåmiga på PC-sidan så finns det en bättre chans på inbyggnadssidan.



400 MHz nästa för Intel


Intel har nyligen visat upp P7 som arbetar med 400 MHz. Det rör sig om en tidig prototyp som bara fungerar med kraftig kylning. Intel ska börja konvertera några halvledarfabriker till 0,25 μm under andra halvåret och någon produktion av P7 kan inte starta förrän det arbetet är klart.

Hur som helst har Intel stakat ut framtiden till år 2000 på ett mycket övertygande sätt och konkurrenterna får klart tufft att hålla jämna steg, anser ICE.



DSP växer snabbast av allt


En teknik på snabb frammarsch är digitala signalprocessorer. De används ofta för att i realtid bearbeta signaler. En typisk användning kan vara för aktiv bullerbekämpning där systemet släcker ut bullret genom att skicka ut ljud som ligger i motfas med störningen. Andra tillämpningar är bildkomprimering och taligenkänning.

Det största användningsområdet idag är telekommunikation med 51 procent, medan datorindustrin sväljer 27 procent, industritillämpningar 12 procent och konsumentprodukter 5 procent.

Användningen av signalprocessorer i konsumentprodukter har emellertid ökat snabbt under 1995 och 1996 i takt med att priserna sjunkit. Prisspannet är dock stort. En DSP kan kosta allt från några tior upp till några tusenlappar.

ICE spår att digitala signalprocessorer förblir ett av de snabbast växande halvledarsegmenten fram till år 2000. Tillväxttakten 1995 låg på 73 procent och 1996 på 42 procent.



Färdiga DSP-kärnor för asicar


Tillväxten beror bland annat på att DSP-tekniken flyttas över till asicar i form av färdiga kärnor. Signalprocessorkärnor kommer också att integreras med vanliga styrprocessorkärnor till kompletta system.

Obestridlig etta bland tillverkarna är Texas Instruments som både 1995 och 1996 hade 45 procent av marknaden. Tvåa ligger Lucent Technologies, före detta AT&T, med 29 procent medan Analog Devices och Motorola slåss om tredjeplatsen med 11 procent vardera.

Per Henricsson