För två år sedan gick Itab Neon miste om en stororder till Stockholms stad på lysdioder för trafikljus. Sedan dess har man dock utvecklat produkterna avsevärt.


För två år sen beslöt Stockholms stad att trafikljusen med glödlampor skulle bytas ut mot lysdiodsignaler. Bytet skulle sänka kostnaderna för el, underhåll och glödlampsbyten med över fem miljoner kronor om året, stod det i Elektroniktidningen 1997:1. I längden skulle besparingarna uppväga det höga priset för lysdiodsignalerna.

Beställningen gick så småningom till ett kanadensiskt företag och inte till den svenska tillverkaren Itab Neon, som nämndes i artikeln. Kanadensarna höll ett lägre pris.

Sen dess har Itab Neon vidareutvecklat sina lysdiodsignaler. Den andra generationen släpptes nyligen efter ett och ett halvt års utvecklingsarbete. De lysdioder som används nu är så ljusstarka att antalet dioder i matrisen har kunnat minskas från 270 till hälften. Dessutom har optiken bytts ut mot en ny typ. Sedd framifrån (vad annars?) bryter ett raster av plastlinser ljuset så att varje diod ser ut som tre punkter istället för en.

- Det gör att ljuset inte ser "prickigt" ut på avstånd över två meter, säger Anders Andersson, vd för Itab Neon.

En trafiksignal ska tåla mycket. Miljön är tuff med avgaser, vibrationer, stora temperaturvariationer, fukt och damm. Dessutom tänds och släcks lamporna oavbrutet. Vanliga glödlampor eller halogenlampor slits därför snabbt.



Arbetet är det dyra


De flesta gatukontor byter ut lamporna två eller tre gånger om året för att vara någorlunda säkra på att lamporna fungerar. Själva glödlampan kostar visserligen bara ett par kronor, men arbetet att byta den är många gånger dyrare.

Lysdioderna har en mycket större livslängd än glödlampor, och de är även tåligare mot vibrationer. Anders Andersson menar att en lysdiodsignal håller i 15 år.

- Det är vad lysdiodtillverkarna säger om lysdioderna, fast den här typen av dioder har förstås inte funnits så länge.

- Även om lysdioderna skulle hålla längre än så blir nog både linserna och höljena så slitna och repiga att de i alla fall bör bytas efter 15 år.

Trafiksignaler ska visa färger som specificeras i normer. Fram till nyligen gick det inte att göra lysdiodsignaler som hade rätt färger. Det var först för några år sen som den japanska tillverkaren Nichia lyckades göra en ljusstark lysdiod i en grön färg som dög i vanliga trafikljus. Då var också den vanliga, röda lysdiodfärgen lite för röd för att vara riktig bra. Däremot gick den utmärkt att använda i varningsljusen i järnvägens plankorsningar. Nu har det också kommit röda lysdioder i en lite mjukare röd ton.

De röda och gula lysdioderna kommer från Hewlett-Packard. Dioderna monteras i matriser med en diameter av 20 cm. Framför matrisen monteras sen en polykarbonatskiva med ett gitter av små linser.



Låg effektförbrukning


Lysdioderna är standarddioder, låt vara av mycket ljusstarka typer. Driveffekten är bara en bråkdel av den som glödlampor behöver. När en glödlampa drar 70 W räcker det med 12 W för panelerna av de röda och gula lysdiodljusen. De gröna drar ännu mindre, bara 6 W.

Effektförbrukningen är så låg att en del gammal styrelektronik måste modifieras när en vanlig signal byts mot en lysdiodsignal. Elektroniken tolkar den låga effektförbrukningen som ett fel och slår om signalerna till blinkande gult. När styrelektroniken baseras på mikroprocessorer är detta dock inget problem. Om något över huvud taget måste justeras görs det med hjälp av programvaran.

De enskilda lysdioderna är kopplade så att om en av dem går sönder så slocknar bara den.

- Det är en specialkoppling som jag inte vill beskriva närmare, men den liknar ett fisknät, säger Anders Andersson.

All konstruktion och tillverkning görs inom Itabs grupp av elektronikinriktade företag, där Anders Andersson är vd för hela gruppen. Förutom Itab Neon i Jönköping är de Östgöta Elektronik i Skänninge samt Bladhs Plast i Västervik

- Vi konstruerar drivelektroniken och tillverkar den hos Östgöta Elektronik. Linserna och huset görs av Bladhs Plast, och sen slutmonterar vi signalerna hos Itab Neon.

- I och med att vi gör allt själva kan vi lätt styra produktionen. Den enda begränsningen är att det ibland är långa leveranstider för lysdioder.

Enligt Anders Andersson finns det bara tre företag i världen som gör lysdiodsignaler med påkostad optik. De ytterligare 20 som gör lysdiodsignaler kompenserar den enkla optiken med fler lysdioder.

- Det är en dyr lösning, för det är lysdioderna som är de i särklass dyraste komponenterna.

Allra dyrast är vita lysdioder, men de är också intressanta att använda i signaler.

- De kan användas i signaler för bussar. Visserligen är de vita dioderna väldigt dyra, men vi ska börja tillverka signaler med vitt ljus. Just nu har vi två protyper ute på provning.

Per Stymne

Frilansjournalist