– För halvledarindustrin handlar allt om att hantera konjunkturcyklerna och att fatta beslut som är långsiktigt riktiga. Där har vi en bestämd uppfattning om vart vi är på väg vilket är viktigt när marknaden vänder upp igen.

Det säger Jochen ­Hanebeck som är en långvägare på ­Infineon. Han började arbeta 1994 på Siemens halvledarverksamhet som 1999 blev Infineon. Han har förblivit företaget troget och tog över vd-posten 1 april 2022.

En av bolagets största kunder är fordonsindustrin. Det gäller både för kraftelektronik och styrkretsar där den senare drar nytta av trenden med allt mer mjukvara - bilarna blir datorer på hjul.

– Det är sant att övergången till elbilar har saktat in i vissa europeiska länder, men det gäller inte Kina.

Jochen Hanebeck spekulerar i att nästa fas av elektrifieringen kanske inte handlar om rena elbilar utan om laddhybrider med längre räckvidd.

– Det passar bra för våra IGBT:er [kiselkomponenter, reds anmärkning].

Han konstaterar samtidigt att geopolitiken gör saker mer komplicerade.

– Kina är en stor marknad för fordon och förnybart och de kommer att förbli en viktig marknad för oss. Sen följer vi alltid de regler som finns.

Han är snabb att tillägga att ­företaget inte förlitar sig på en enskild marknad. Går man tillbaka i tiden var Tyskland den största marknaden för Infineons fordonskretsar. Idag är Korea störst, följt av Kina och Japan. Tyskland är fyra och USA femma.

Nästa tillväxtområde för före­taget är kraftkomponenter till förnybar energi, men även den marknaden befinner sig i lite av en svacka.

– Orsakerna är lite annorlunda än för fordonsområdet. Det handlar om att det finns för mycket material i leveranskedjorna medan installationstakten för solceller är oförändrad. Den marknaden kommer tillbaka när lagren är slut.

Efterfrågan på kraftförsörjning till serverkort är desto hetare, särskilt de med AI-kretsar.

– Idag behöver ett rack 100 kW, i framtiden kan det vara så mycket som 1 MW. Det är en stor möjlighet för oss.

Om utvecklingen inte bryts kan nio procent av all elektricitet som produceras i USA år 2030 konsumeras av datacenter.

Infineon har kraftkomponenter i kisel, kiselkarbid och galliumnitrid.

– Vårt mantra är att det inte är en spelplan för bara ett material. Ta ombordladdare i bilar som exempel. Idag har de kiselkomponenter, i morgon är det kiselkarbid och på sikt galliumnitrid. Tittar man på kraftaggregat är de alla tre beroende på tillämpning.

Jochen Hanebeck framhåller också att kiselkomponenter är det givna valet för plugin-hybrider eftersom de är billigare och man kan nöja sig med lägre verkningsgrad, eftersom man inte behöver krama ur de sista kilometrarna ur batteriet.

Slutligen är IoT ett viktigt område för Infineon, särskilt i kombination med AI där det blir allt vanligare att det körs i ändnoderna eller på ”kanten” som det ofta kallas.

– Vi är väl positionerade med styrkretsar där.

Nyheten i början av september att Infineon säger sig vara först med en 300 mm-process för ­galliumnitrid väckte stor uppmärksamhet. De första skivorna kommer att finnas till beskådande på Electronicamässan i november i München, men det dröjer till fjärde kvartalet nästa år innan kunderna får prover. Först 2026 blir det tal om kommersiella leveranser.

Det svåraste med processen är att det är olika gitterkonstanter i kisel och galliumnitrid vilket leder till defekter och i värsta fall att kretsarna inte fungerar, eller går sönder efter en tids användning.

En stor del av kunnandet handlar därför om hur man hanterar gränsskiktet så att det går att lägga fler epitaxiella galliumnitridlager som sedan utgör basen för komponenterna.

Processen har utvecklats på fabriken i Villach, Österrike, där det normalt tillverkas kraftkomponenter i kisel. Det är också där GaN-processen kommer att rampas upp. När efterfrågan ökar finns alltid möjligheten att flytta delar av kiseltillverkningen till fabriken i Dresden för att ge plats för mer galliumnitrid.

Både galliumnitrid och kiselkarbid är klart dyrare att tillverka än kraftkomponenter i kisel, men galliumnitrid på kiselskivor har potential att på sikt komma i paritet med kisel enligt Infineon.

Galliumnitrid handlar inte bara om att byta en ­komponent mot en annan. Tekniken ger möjlighet att krympa hela ­kraft­omvandlaren vilket gör det möjligt att spara yta på krets­kortet, att minska kylbehovet och att krympa slutprodukten.

Idag innehåller lite dyrare mobil- och datorladdare ofta komponenter i galliumnitrid. Nästa större marknad ser ut att bli ombordladdare till elbilar.

Egna eller andras fabriker?
När det kommer till produktion har Infineon precis som andra tillverkare av kraftkomponenter egna fabriker. Det gäller även för sensorer, medan styrkretsar och andra logikprodukter tillverkas hos foundries.

– Att outsourca har fördelar vad gäller kapital och fungerar för styrkretsar där IP:t sitter i designen och mjukvaran. Om man jämför med GaN så är kunnandet i processen, det är inte hållbart att outsourca det. Om man kan addera mjukvara till kraftkretsarna då kan det ändras men jag ser inte att det kommer att hända.

Infineon invigde nyligen etapp tre av fabriken i Kulim, Malaysia, där renrummet utrustats med de första maskinerna för tillverkning av kiselkarbidkomponenter.

– Investeringen görs tillsammans med våra kunder, bland annat Huyndai och Ford. Den behövs redan nästa år för att vi ska kunna möta efterfrågan på kiselkarbid.

Även i Dresden bygger före­taget en ny fabrik för kraftelektronik och sensorer. Den ska börja utrustas med maskiner nästa år för att börja leverera kretsar 2026.

– Slutligen har vi fabriken vi bygger med TSMC som ska rampa upp under 2028 och vara i full drift 2029.

Även den hamnar i Dresden.

Ingen vd-utfrågning är komplett utan att diskutera förvärv!

– Vi tittar ständigt efter förvärv men de måste passa strategiskt, kulturellt och finansiellt. Tittar man på historien tycker jag att vi gjort ett bra jobb. IR [International Rectifier] gav oss storlek inom kraftelektronik. Även lite galliumnitrid. Sedan fick vi inte köpa Wolfspeed, vilket gjorde oss besvikna. Men det känns bra att köpa substrat från dem för att utveckla egna komponenter. Cypress handlade om att bredda oss utanför styrkretsar till fordon och säkerhet. De tillförde också kunnande inom uppkoppling.

– GaN systems har blivit bra. Vi får frågan varför vi betalde så mycket men de har extremt bra kompetens och tillförde kunder. Sen har de många tillämpningar som inte är så kända och som jag förväntar mig kommer att växa ordentligt.

Köpet av GaN-systems gav också en relation till foundryt TSMC som tillverkar komponenterna. Det finns kunder som kräver att det finns två olika fabriker för att över huvud taget designa in en komponent.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Vad det blir härnäst får vi såklart inte veta men fokus ligger på företag som kan tillföra något som inte finns internt vare sig det handlar om kraft, sensorer, uppkoppling, applikationsmjukvara eller virtuella prototyper.

– Sen är alla affärer inte ­möjliga, av geopolitiska skäl.