Halvledare lyfts fram i Vinnovas strategirapport

I maj fick Vinnova i uppdrag av regeringen att ta fram en lista med fem till 15 teknikområden värda att prioritera. Det blev sex. Halvledare, sensorer och elektronik väger de tungt i den rapport som utgör underlag för vårens forskningsproposition.

Sverige kan inte vara bäst på allt, därför måste vi välja ut ett antal områden där vi satsar våra pengar. Det var utgångspunkten för Vinnovas uppdrag som redovisades sista oktober.

Arbetet bygger på en analys av svenska styrkeområden och framtida möjligheter för svensk konkurrenskraft.

Under processen har synpunkter tagits in från ett stort antal företag, branschorganisationer, lärosäten, forskare och andra aktörer.

I rapporten pekar verket ut sex prioriterade teknikområden:

Artificiell intelligens och autonoma system för samhällsomställning
Avancerad digital teknik för produktivitet och säkerhet
Kvantteknik för säkerhet och industriella tillämpningar
Energiteknik för fossilfri elektrifiering
Material- och produktionsteknik för omställning
Bioteknik för hälsa och klimatomställning

Halvledare nämns 27 gånger, elektronik 12 gånger och sensor 67 gånger. Dessutom lyfts Smartare elektroniksystem fram som exempel på den typ av plattform som behövs för att samla och förmedla kunskap och skapa samarbeten.

Rapporten konstaterar att Sverige står starkt inom kraft- och högfrekvenselektronik, fotonik, krets- och integrerad systemdesign samt material- och komponentteknik. Kiselkarbid och galliumnitrid lyfts fram.

Påståendet styrks av att svenska forskare inom mikroelektronik mellan 2018 och 2022 skrev de 10 procent flest citerade publikationerna. Detta trots att forskare i Sverige publicerade jämförelsevis få artiklar.

Inom patent visar Sverige en relativ styrka inom högfrekvenselektronik under 2013–2017 och 2018–2022.

Vinnova skriver också att Sveriges deltagande i Chip JU behöver förstärkas med både ökade finansiella resurser och bättre samverkan mellan myndigheter. Slutligen krävs insatser för internationella samarbeten i form av projektfinansiering, mobilitetstöd till forskare och insatser för att attrahera forskartalanger.

Vinnova föreslår också att analysen och prioriteringarna av teknikområden uppdateras regelbundet och att regeringen tar initiativ till en funktion för styrning och koordinering av Sveriges teknikpolitik.

Värt att notera är att rapporten bara pekar ut vilka områden som ska prioriteras, inte hur det ska ske rent praktiskt.

Vinnova skriver också att staten behöver satsa minst 20 miljarder kronor mer per år, jämfört med dagens nivå, för att Sverige ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft. I praktiken innebär det att 1 procent av bruttonationalprodukten behöver gå till forskning och utbildning.

Här finns rapporten:
Strategiska tekniker för Sverige – ett underlag för nationella prioriteringar.