För första gången skapas nu en gemensam forskningsenhet inom Ericssonkoncernen. Det är nybildade Ericsson Research som får ansvar för företagets alla forskningsenheter och labb.
- Det är vi som är R:et i Ericssonkoncernens R&D [research and development], säger Håkan Eriksson, 37 år och sedan den första november chef för företagets samlade forskningsresurser och med ansvar för den framtida inriktningen.
Under sig har han cirka 700 personer som förutom själva moderorganisation i Kista är utspridda på ett 30-tal labb och forskningsenheter över hela världen. Att resurserna samlas just nu hänger ihop med koncernchefen Sven-Christer Nilssons stora omorganisation av koncernen. Ericsson Research blir en del av stabsfunktionen som rapporterar direkt till den tekniske direktören Jan Uddenfeldt (se intervjun på sista sidan).
Forskningen spänner över ett stort fält från programvara, signalbehandling och kodning till applikationer.
- Vi har lite bredare grupperingar än på högskolan, säger Eriksson.
Mellanlångt perspektiv
Arbetet sker med en tidshorisont på tre till fem år, vilket är kortare än på högskolan men längre än för produktutvecklarna på affärsenheterna.
- Samarbetet med högskolorna är viktigt och det är därför betydelsefullt att kunna ha samarbetet mellan lokala enheter och olika universitet runt om i världen. Detsamma gäller naturligtvis även det nära samarbetet mellan Ericsson Research och de globalt spridda utvecklingsenheterna inom Ericsson.
Det är också de lokala forskargrupperna som ska se till att resultaten förs ut på affärsenheterna.
- Precis så här har Ericsson Radio jobbat under tio år och ur det har det kommit GSM och WCDMA, säger Håkan Eriksson.
- Det är den metoden som fungerat bäst inom koncernen.
För de anställda blir förändringen liten. Ingen behöver till exempel flytta.
- Man blir medlem i en större klubb och så blir finansieringsvägen lite annorlunda med en blandning av centrala medel och forskning finansierad av affärsområdena.