About / Advertise
Asickonstruktörens arbetssätt kommer att förändras. Frågan är bara hur. Det finns minst tre strategier att välja på för att förena logisk och fysisk konstruktion.
- Utgå från syntesen och lägga till funktioner för placering och ledningsdragning, säger Synopsys.
- Tvärtom. Utöka placering och ledningsdragningen med syntesfinesser, säger Magma och Monterey.
- Nej, stoppa in placering och optimering mittemellan syntes och ledningsdragning, säger Sapphire och Silicon Perspective.
Angreppssätten är olika men alla försöker de knäcka samma nöt - att eliminera iterationerna mellan logisk och fysisk asickonstruktion, iterationer som beror
på att det logiska konstruktionsarbetet, syntesen, och det fysiska konstruktionsarbetet, placering och ledningsdragning, görs med separata verktyg med alltför svaga länkar emellan.
Och syntesverktyget kan inte göra ett bra arbete utan kännedom om den fysiska ledningsdragningen i kretsar där just ledningarna slukar mest timing. När kretsgeometrierna kryper nedåt 0,18 μm pekas detta ut som ett av asickonstruktörernas absolut största problem.
Syntesen i centrum
Därför lanserade Synopsys redan i våras Chip Architect och Flexroute, två verktyg som gör syntes, placering och global ledningsdragning, alltså ledningsdragning mellan block (se Elektroniktidningen 3/99 och 10/99). På Dac kontrade konkurrenten Avanti med ett liknandeverktyg, vid namn Jupiter. Ett plus är att Jupiter använder samma algoritmer som Apollo, Avantis verktyg för placering och ledningsdragning.
I juli var det så dags för Cadence att presentera PKS, Physically Knowledgeable Synthesis, ett verktyg som kombinerar syntesteknik från numera Cadenceägda Ambit med Cadence egen placering och ledningsdragning. Verktyget har stora likheter med Synopsys motsvarighet. Cadence framhåller dock att den stegvisa placeringen och ledningsdragningen är integrerad i själva synteskärnan, och att resultaten är mycket goda. Timinguppskattningen sägs endast skilja 5 procent från den slutgiltiga konstruktionen.
Varför tycker trion att man ska utgå från syntesen då? Jo, de menar att de viktigaste besluten för timingen fattas då. Men nykomlingarna Magma Design Automation och Monterey Design Systems håller inte med. De hävdar att optimeringen hör hemma i den fysiska konstruktionen. Först då har man kontroll över den slutgiltiga placeringen och ledningsdragningen och kan få bukt med exempelvis signalintegriteten, menar de.
Såväl Magmas hjälpmedel Blast Fusion som Montereys Dohlfin presenteras som kompletta system för fysisk konstruktion. De ändrar exempelvis storleken på celler för att optimera timing och placerar, drar ledningar, extraherar, verifierar och undviker överhörning.
Pengarna tillbaka
Magma är så självsäkert att företaget lämnar en garanti. Tidigt i det fysiska konstruktionsarbetet uppskattar Blast Fusion timingen. Är den inte tillräckligt bra rekommenderar företaget att man ser över konstruktionens arkitektur. Är man däremot nöjd låter man verktyget jobba vidare. Om timingen i den färdiga layouten sedan blir sämre än utlovat, så betalar Magma tillbaks hela licensavgiften.
För att krångla till bilden så har Avantis Apollo dessutom en följeslagare vid namn Saturn, som kan ses som en motsvarighet till Magmas Blast Fusion. Även Cadences Silicon Ensemble Ultra, ett hjälpmedel för placering och ledningsdragning, har funktioner för att optimera konstruktionen.
Silicon Perspective och Sapphire är däremot två företag som har valt en gyllene medelväg. Deras verktyg, First Encounter respektive sviten Formit, Noiseit och Powerit, används efter syntes och optimerar exempelvis timing och gör placering. Därefter går man vidare och drar förbindningarna med ett traditionellt layoutverktyg.
På Dac kunde utvalda kunder bekanta sig med ett kommande Synopsysverktyg med arbetsnamnet Physopt. På användargruppen Esnugs (Email Synopsys Users Group) hemsida berättar några av kunderna anonymt vad de tyckte.
Charlotta von Schultz
