För fyra år sedan var det mindre än 10 procent av världens elektroniktillverkning som lades ut på underleverantörer. I år blir den siffran 17 procent, och kanske når den 30 procent innan sekelskiftet.
Samma trend kan också visas genom att räkna miljarder - världsmarknaden omsatte 45 miljarder år 1994, väntas passera 100 miljarder i år och når kanske 150 miljarder lagom till sekelskiftet. Dollar, nota bene. Allt enligt analytiker på Technology Forecasters.
Att Ericsson numera låter underleverantörer göra allt mer är naturligtvis en bidragande orsak till tillväxten. Förra året utsåg Ericsson tre av världens fem största kontraktstillverkare, SCI, Solectron och Flextronics, till "preferred suppliers", alltså underleverantörer man i första hand vänder sig till.
Det beslutet fick bland annat till följd att Flextronics köpte Ericssons fabrik i Karlskrona och att SCI ska etablera ett utvecklingscentrum med 200 personer här i landet.
Svenskar letar först i Sverige
Men trots att Ericsson är så dominerande i Sverige så står de bara för en liten del av de flesta svenska legotillverkares omsättning. Elektronikproduktion är högautomatiserat - bara tre-fyra procent av alla komponenter monteras numera för hand och Sverige har inte längre särskilt höga arbetskraftskostnader.
Närhet till kunden och likartad företagskultur gör att svensk industri letar underleverantörer på hemmaplan i allt högre utsträckning. Från Vellinge i söder till Pajala i norr, från Torsby i väster till Norrtälje i öster - totalt finns mellan 150 och 200 företag som i olika omfattning åtar sig tillverkningsuppdrag av elektronisk utrustning. Hos några av dem råder just nu närapå guldgrävarstämning.
- 1996 växte vi med 25 procent, och då hamnade vi som enda underleverantör av elektronik på Svenska Dagbladets lista över Sveriges mest snabbväxande företag. Tillväxten fortsatte 1997, berättar Mats Hultin, VD på Norrtelje Elektronik.
- Vi gick från 250 till 400 miljoner mellan 1996 och 1997. Och nästa år lutar det uppåt 800 miljoner i omsättning - det har vi order för redan nu säger Claes Wretlind, VD på Vellinge Electronics utanför Malmö, som också påpekar att Ericsson blir en allt viktigare kund för företaget.
- Vi har investerat 100 miljoner kronor och anställt 175 personer här i Karlskrona under de senaste åtta månaderna.
Omsättningen har ökat från 1 miljard till 2,5 miljarder på tre år, säger Flextronics VD Ronny Nilsson. Just Flextronics stod för den enskilt största förändringen i svensk elektronikproduktion förra året. Den svenska underleverantörsindustrin gick in i en ny era när denne amerikanske jätte och snabbväxare tog över Ericssons fabriker i Karlskrona den 1 april förra året.
Med alla mått mätt är Flextronics Sveriges, och efter köpet av ungerska Neutronics kanske Europas största kontraktsleverantör. Man har fabriker, eller "tillverkningscampus" som man kallar det i alla världsdelar - Mexico, Kina och Ungern. Samt tillverkning i bland annat Karlskrona, San José, Singapore och Hong Kong.
I detta nätverk har Karlskrona en nyckelroll som inte bara är geografisk, om man får tro VD Ronny Nilsson. - Vi har ett enormt telekunnande. Inte minst på radio- och testsidan har vi en enastående kompetens.
Stort som Kumla och Gävle
I Karlskrona finns 13 ytmonteringslinor, inalles 30 maskiner. Totalt i världen har man 95 maskiner.
- Under hösten har vi fördubblat vår ytmonteringskapacitet.Vi är nu lika stora som Ericssons fabriker i Kumla och Gävle tillsammans, säger Ronny Nilsson. än så länge är det naturligt nog mest Ericssonprodukter som tillverkas i Karlskronafabrikerna.
Kontorsväxeln MD110, som satts samman där i många år och sålts för en dryg miljard om året i närapå ett decennium, intar en viktig roll. Men lika intressant är att Flextronics faktiskt också gör en stor mängd telefoner - produktion som en gång i tiden låg i Taiwan - och inte minst Dect- system, miniradiobasanläggningar för bärbar telefoni.
Om Ronny Nilsson får som han vill så kommer man inom något år att ha minst en kund till av samma kaliber som Ericsson. Förhandlingar pågår med flera multinationella telekomföretag, enligt uppgift bland annat Cisco.
Sedan övertagandet från Ericsson har hela anläggningen målats om, och på allt från vägskyltar till rockhängare har Ericssons blå färger ersatts av Flextronics vinröda. Man är på gränsen till pedantiskt noga med att ge ett gott intryck. Ingen ska undgå att förstå att företaget är ledande, växande och globalt. På skyltar, visitkort och presentationer står det "Expect Excellence" på engelska och på kinesiska.
- Något annat än det bästa möjliga intryck får inte ges, säger Nilsson.
I fabriken råder ordning och reda, det är tyst och lugnt för att vara en verkstad. Material och produkter i arbete står i närapå snörräta rader, det finns gott om informationsskyltar som talar om vad som tillverkas, hur tillverkningen går och hur anläggningen och personalen presterar.
- Ordningsreglerna är i princip samma som på Ericssontiden. Men nu efterlevs de, kommenterar Nilsson. Det känns lite osvenskt, och definitivt långt från den kultur som förr rådde i fabriken. Och alla förändringarna har inte varit enkla.
- Extremt mycket information har varit en nyckelkomponent. Och facket ska också ha en eloge, de har förstått vad det handlar om och medverkat på ett väldigt positivt sätt, säger Nilsson.
Man skulle kunna tro att många svenska legotillverkare ser Flextronics etablering med rädsla och oblida ögon. Och Ronny Nilsson berättar att när han gick runt på Elektronikproduktionsmässan i Göteborg i september så möttes han med viss skepsis av branschkollegorna. Många applåderar dock Flextronics etablering.
- Det är bra. Det gör att hela marknaden får högre status i Sverige, sade exempelvis Rune Glavare, VD på Essex i Sundsvall till Elektroniktidningen i våras.
Spelar i olika divisioner
I Norrtälje är man inte heller rädd för den stora nykomligen. - De är rimligen ute efter andra kunder än vi. Och de tillför förhoppningsvis branschen ny kunskap, säger Mats Hultin. Norrtelje Elektronik och Flextronics spelar naturligvis i olika divisioner.
De kunder som Flextronics tillverkar åt är världsnamn som IBM, Apple, Lucent, Ericsson och Microsoft. En stor kund för Norrtelje Elektronik kan vara en eldistributör som vill tillverka några tiotusentals elmätare.
Trots skillnaderna i storlek finns många likheter mellan företagen. Flexibilitet är ett ledord hos båda. - Hos oss betyder flexibilitet till exempel att kunden kan ringa direkt till produktionslinan och föreslå en ändring. Det tar bara någon minut, och tack vare vårt egenutvecklade MPS-system så kan administrationen och logistiken kring produktionen ta hänsyn till ändringen i alla led, säger Mats Hultin på Norrtelje Elektronik.
- Flexibilitet kan också betyda leveranstider på en enda dag, eller att vi kan ta hand om både stora och små volymer för samma kund med bibehållen kvalitet och leveranssäkerhet, säger han.
- Vi kan öka produktionen från 10 till 1 000 enheter på fyra veckor, säger Hultin. Och trots att Flextronics knappast diskuterar order under 25-30 miljoner kronor så använder man väldigt likalydande argument.
- Vi är bra på att blanda stora och små volymer. Vi kan göra 50 kort om året, eller 500 000 om så krävs.
- Vi säger aldrig nej till ett jobb av kapacitetsskäl, säger Ronny Nilsson.
Nämnas bör i sammanhanget att Partnertech i åtvidaberg, en annan stor svensk underleverantör, i TV sagt att man inte klarar av att ta hand om fler uppdrag. En dödssynd enligt samstämmiga kollegor. Att vara lyhörd inför kundernas behov är naturligtvis en nödvändighet för alla underleverantörer. Hos Norrtelje Elektronik manifesterar sig denna lyhördhet i företagets arkitektur. Det finns nästan inga kontor.
Alla utom företagsledning, inköp och ekonomiavdelningen sitter ute i produktionen. - Varje kund har en produktionsgrupp som kan bestå av mellan fyra och femton personer. Grupperna sitter samlat och ska ta hand om allt som har med den kundens produkter att göra, från material till leverans, beskriver Mats Hultin.
Många gillar inte ordet lego
Många i den här branschen gillar inte ordet legotillverkare. För dem betyder det ordet en ganska enkel verksamhet som enbart går ut på att montera komponenter på kretskort och möjligtvis testa dem också, allt på ett sätt som kunden dikterar.
Ofta levereras materialet från kunden och det är också dit de färdiga korten tar vägen. De som kallar sig kontraktsleverantörer pekar på att verksamheten omfattar så mycket mer. Det kan röra sig om anskaffning av komponenter och mönsterkort, produktionsanpassning, komponentval och komponentkvalificering.
Om korten ska bli färdiga produkter så ska plast- och plåtdetaljer också monteras och det hela ska förpackas, med bruksanvisning och allt. Ibland står underleverantörerna också för distributionsapparaten till slutkunderna.
- I princip gör vi allt utom att äga produkten. Vi kan stå för konstruktion, produktion, logistik, test och distribution. Ordet lego täcker bara en liten del av den verksamheten, säger Ronny Nilsson på Flextronics.
Civilingenjörer på väg
Under de senaste åren har elektronikproduktion också tagit de första stegen mot att bli en akademisk disciplin i Sverige. På Chalmers har Bill Brox utsetts till landets första professor i elektronikproduktion, och regeringen har beslutat om ytterligare en professur i ämnet.
Förutom på Chalmers kan studenter numera påbörja civilingenjörsutbildning med elektronikproduktion som specialitet i Luleå och i Norrköping. Bland underleverantörerna verkar de flesta se positivt men avvaktande på dessa nymodigheter.
- Egentligen är det konstigt att inte högskolorna intresserat sig för detta tidigare, säger Hultin i Norrtälje.
Hittills har Ericsson stått för den ojämförligt största uppbyggnaden av produktionskunskaper i Sverige. Andra producenter har i sin tur lärt en hel del av dem. När nu produktion blir allt mindre viktigt för Ericsson så ökar rimligen vikten av akademisk verksamhet.
- Förmodligen kan vi bidra i kunskapsuppbyggnaden också. Vi ska börja med att bjuda Bill Brox hit till Karlskrona, säger Ronny Nilsson. Adam Edström