Ännu har inget svenskt företag säkerställt produktionen inför år 2000.

Hela 20 procent av Industriförbundets medlemsföretag har inte ens någon aktionsplan framme, säger Bo Ahnegård på Industriförbundet, som numera är sammanhållande i Europa vad gäller år 2000-frågor.


Bo Ahnegård är elektroingenjör från KTH. De första 29 åren tillbringade han på IBM, men sedan två år tillbaka är Industriförbundet hans arbetsplats. Uppgiften där är att verka för en gynnsam IT-omvandling i svensk industri.

Så när Industriförbundet 1997 konstaterade att "Sekelskiftesproblemet är den största ekonomiska säkerhetsrisk som näringslivet stått inför föranledd av ett tekniskt problem" var det svårt för Bo Ahnegård att ducka undan ansvaret.

- Jag kommenderades ut i landet och har sedan dess besökt över 40 platser där jag talat med företagsledningar om deras ansvar i år 2000-frågan, säger Bo Ahnegård.

Ändå visar det sig att hela 20 procent av Industriförbundets medlemsföretag ännu inte har någon aktionsplan för år 2000.

- Det gör mig orolig, eftersom alla företag som arbetat med år 2000-frågan hävdar att de hade råkat ut för tillbud som fällt verksamheten om de inte hade gjort något.

- Men jag är ändå i grunden relativt optimistisk, säger han med eftertryck.

Telekominfrastrukturen är något som nära nog alltid visat sig innehålla 2000- relaterade problem. De flesta talar också om incidenter där styrlogik slutar att fungera.

I administrativa system är närmare 80 procent av processorerna datumrelaterade. I inbygga system berörs bara några få procent av processorerna. Svårigheten är där att hitta dem. Det är ett mödosamt jobb och receptet lyder: analysera, åtgärda och testa.



Dyrt åtgärda Inbyggda system


- Ett av Sveriges största produktionsföretag säger att 2000-projektet vuxit med två manår för varje manår som stoppats in, säger Bo Ahnegård.

- Ett annat stort företag beräknade för två år sedan att 2000-arbetet skulle kosta 70 miljoner kronor. Ett år senare hade summan vuxit till 700 miljoner. Framför allt var det de inbyggda systemen som drog upp kostnaden.

Ytterligare ett exempel är Ericsson, som uppskattar att förberedelserna inför millennieskiftet kommer att kosta företaget hela 2,9 miljarder kronor. Bland annat har företaget översatt en video från Industriförbundet till engelska och spritt den till alla sina bolag världen över. Videon illustrerar vad som kan hända om man inte ser sig för.

Fortfarande finns företagare som inte tror att övergången till år 2000 berör dem, eller bara tycker att frågeställningen är löjlig.

- Ett hjärnspöke för IT-hypokondriker är en benämning jag hört på år 2000- frågan.

Mestadels tycks det vara små företag som ännu inte dragit i gång någon verksamhet, men även kommunerna har visat sig vara mycket sena ut ur startgroparna.

- De skall säkerställa vår försörjning av exempelvis el och vatten, men jag är rädd för att de fortfarande finns kommuner som inte gjort något, annat än på papper.

Inte heller vill han berömma statsmakten, tvärtom. Visserligen har regeringen definierat elva samhällskritiska sektorer och utsett lika många tillsynsorgan. Dilemmat är bara att de inte har något som helst handlingsansvar.

- Statskontoret är det enda som gjort något bra genom att offentligt våga ifrågasätta olika myndigheters arbete.

Till dem som ännu inte startat, men nu känner sig manade, vill Bo Ahnegård inte komma med någon domedagsprofetia. Han menar att det inte alls behöver vara för sent att starta nu. Allt beror på verksamheten och på hur pass avancerad den tekniska miljön är.

Samtidigt är han övertygad om att företag kommer att slås ut till följd av millennieskiftet. Ingen går säker. Inte ens de som redan börjat ta tag i problemet.



Tyskland ligger dåligt till


Med internationella mått mätt ligger annars Sverige mycket långt framme. På europeisk nivå är Sverige, tillsammans med England och Holland, bäst i klassen.

Med Bo Ahnegård i spetsen har Industriförbundet drivit igenom ett samarbetsprojekt över gränserna i Europa.

- Ett sådant samarbete är absolut nödvändigt just nu. Vissa länder, exempelvis Tyskland, ligger oerhört dåligt till och det är ett land som vi är mycket beroende av.

Tyskland och hela medelhavsområdet ligger i nivå med länder som Indien och Tjeckien.

- Svenska företag som talar med underleverantörer från Tyskland får ingen förståelse över huvud taget.

- Min rekommendation är därför att ihärdigt bearbeta alla underleverantörer. Speciellt utländska. Annars finns risk för att produktionen lamslås.

Anna Wennberg