About / Advertise
- Köpet av ABB Hafo i mars 1996 har varit en bra affär för Mitel. Vi fick en fungerande halvledarfabrik för 75 procent av det bokförda värdet, säger Gaétan Beaulieu som är vd sedan september förra året.
Mitel behövde mer produktionskapacitet och tanken var att uppgradera Hafos CMOS- process, som gick på halvfart, så att den blev identisk med den existerande i Bromont, Kanada. Men verkligheten ville annorlunda. Efterfrågan på Mitels standardkretsar har minskat medan efterfrågan på medicinska kretsar, kommunikations- och rymdkretsar skjutit fart. Områden som är Järfällafabrikens specialitet.
- Ingenting av det som produceras i Järfälla går till Mitels egna telekomprodukter. Allting säljs till externa kunder.
Försäljningen ökade med cirka 20 procent i fjol. För att klara ökningen investerades 30 miljoner kronor i ny processutrustning i januari 1997 och ytterligare 47 miljoner kronor i november.
- Och i år kommer vi att växa med 30 procent. Trots det kan vi inte leverera allt som kunderna vill ha.
Det är asicar med blandat digitala och analoga funktioner till pacemakers och hörapparater som är storsäljarna. Men det finns gott om plats att fortsätta växa. Renrumsytan är bara utnyttjad till cirka 75 procent och Järfällafabriken använder fortfarande fyratumsskivor.
Inga planer på större skivor
- Innan vi kan ta nästa investeringsbeslut i oktober eller november måste vi visa att de redan gjorda investeringarna ger utdelning, säger Gaétan Beaulieu.
För att ändå öka kapaciteten håller asicprocessen på att kopieras till både kanadensiska Bromont och engelska Plymouth.
Det finns i dagsläget inga planer på att gå ned i kanallängd från dagens 1,2 μm till 0,8 μm eller att gå upp i skivstorlek.
- Vi satsar istället alla resurser på att öka produktionen. Att ändra processen till 0,8 μm ger visserligen större kapacitet men det tar tid och innebär en risk. Och kunderna vill absolut inte vänta, säger han.
- Idag är fabriken i drift alla veckans 168 timmar. För att ytterligare öka produktionen försöker vi öka processutbytet (yield) och dessutom förbättra konstruktionerna så att de ger bättre utbyte.
En annan viktig skillnad mot ABB-tiden är att hela organisationen numera är marknadsorienterad.
- Hafo hade fokus på forskning och utveckling. Då spelade utbytet eller en försening inte lika stor roll. Idag är alla, även de som inte direkt kommer i kontakt med kunderna, medvetna om att kretsarna ska gå till slutkunder.
Atmel inget hot mot Mitel
Däremot är samarbete med högskolan viktig för att få fram nya produkter. Det är särskilt på optosidan som samarbetet är starkt.
- Högskolan ska göra grundforskning och vi ska överföra resultaten till produkter.
Att Atmel eller någon annan större halvledartillverkare skulle bygga en fabrik i Sverige upplever han inte som ett hot.
- Jag ser gärna att ytterligare en halvledartillverkare etablerar sig i Sverige. Även om det på kort sikt kan bli personalbrist så skulle det långsiktigt vara bra, säger Gaétan Beaulieu.
- Idag är det väldigt svårt att rekrytera personal. Det är inte en fråga om lönen utan de är helt enkelt en bristvara.
I praktiken innebär det att Mitel och Ericsson "byter" personal med varandra.
- Visst vill vi behålla vår personal men det faktum att man har jobbat någon annan stans är positivt. Folk har med sig värdefulla erfarenheter, säger Gaétan Beaulieu.
Under det senaste halvåret har han trots svårigheterna lyckats anställt 65 personer.
- Vi utbildar själva alla som får anställning trots att det är dyrt och tar tid.
Per Henricsson
Mitels produktion
Mitels anläggning i Järfälla har nästan 400 anställda. Renrummet är 1 200 m2 i klass 10 till 100, därutöver finns mer renrum i klasser över 1 000. Man använder 4-tumsskivor och processer med kanallängder på 1,2 - 1,5 μm. År 1996 sålde man halvledare för 365 miljoner kronor.
PH
