Flexibilitet är ledstjärnan när kontoret ska anpassas till 90- talets arbetssätt. Ericsson tjänar definitivt på det - om inte annat så på att sälja de obligatoriska telefoniprodukterna.


- De sitter i möte ser jag, säger Ingrid Bengtsson i sin bärbara telefon medan hon promenerar runt på Ericsson Radio i Linköping på jakt efter någon som jag kan intervjua om företagets nya flexibla kontor.

Trots att jag sitter i Stockholm, 20 mil därifrån, känner jag mig ganska närvarande på deras kontor, lite som om jag lyssnade på en direktsändning i lokalradion. Kontoret har få väggar så hon ser tydligt om någon är ledig för samtal. Till slut hittar hon Lars B Johansson.

- Ring honom, säger Ingrid och går tillbaka med sin telefon till sin arbetsplats en bit bort.

Bärbara telefoner och stora gemensamma arbetsrum där kollegorna kan se varandra hör till grundbultarna för det nya sättet att organisera kontor. Telefonen gör att alla kan röra sig och ändå nås via telefon. Det gör också att telefonen inte stör grannen i onödan; den behöver inte stå övergiven på ett bord och ringa medan den som ska svara är långt borta. Det spelar stor roll för arbetsron när många konstruktörer ska dela rum.

Lars B Johansson deltar i utvecklingen av tredje generationens mobiltelefoni och jobbar med systemfrågor så telefonsamtalen blir många. Men han har suttit ett par år i det flexibla kontoret, även om han för tillfället har eget arbetsrum. Han betonar skillnaden mellan nittiotalets flexibla kontor och åttiotalets kontorslandskap.

- Jag var skeptisk i början, men det var bättre än jag trodde, inte alls som kontorslandskapen. Där fick man ju bara det dåliga.



Nära dem man jobbar med


En av huvudidéerna bakom det som kallas det flexibla kontoret är att de som samarbetar också ska sitta nära varandra. Den som funderar över något behöver bara lyfta på huvudet för att se om kollegan är där och kan svara på en fråga.

- Man vill ju inte alltid kuta iväg och fråga någon som sitter bakom stängd dörr flera rum bort. Man får också information gratis, från andras samtal, säger Lars B Johansson.

Nackdelen är förstås att även den som inte vill hör de andras samtal. De som arbetar i flexibla kontor vänjer sig snart vid att prata tystare, enligt Lars B Johansson som berättar att han snart lärde sig att bortse från bruset runtomkring. Den som vill ha det tyst omkring sig ett tag kan även gå in i vad företaget kallar en tankecell, ett rum med en dörr som går att stänga. De grupper som inte vill mötas inför öppen ridå kan också boka in sig i konferensrummen.

- Fördelarna uppväger nackdelarna, sammanfattar Lars B Johansson.

Till idén om det flexibla kontoret hör också att de anställda ska kunna lämna kontoret helt och jobba hemma. Det provas hos Ericsson Business Communications i Nacka utanför Stockholm. En av dem som gått längst är Thomas Comstedt som är före detta programmerare och numera databasadministratör. Han har kopplat vidare sitt 08-nummer till Växjö.

- Jag jobbade på Ericsson i Stockholm, men ville ut på landet, till min gård i Småland, säger han.

På Nackakontoret bygger tillgängligheten inte på att de anställda bär med sig sina telefoner, utan på att samtalen letar fram den telefon där den anställda för tillfället kan svara, antingen den är i Nacka, Växjö eller på vägen däremellan. Det är en tjänst som företaget själv utvecklat och som kommer väl till pass när de anställda börjar sprida ut sig geografiskt.



Hemma för det mesta


De flesta distansarbetare nöjer sig med att stanna hemma någon dag i månaden, men Thomas gör tvärtom: han är hemma för det mesta och på kontoret några dagar per månad.

Eftersom företaget ville ha honom kvar inköptes en ISDN-linje, en router och en Sun-dator till gården. Thomas Comstedt administrerar en databas så ISDN- ledningen behövs om inte annat för att han ska gå att nå via telefon också.

Förut gjorde han stödprogram åt AXE-utvecklarna och då kunde han provköra systemen från sin Sun i Växjö. Han ser inga större problem med att vara uppkopplad till datorerna på distans. Men kontakterna med människor blir sämre. Ett tag försökte han vara projektledare men det gick inte alls.

- Folk måste kunna springa till en. De som inte känner mig vill inte ringa hit för de tror att de stör.

Kerstin Lundell

Frilansjournalist



Digitala mappar gör det lätt att byta skrivbord


Det som kallas flexibelt kontor ser egentligen ut som ett modernt kontorslandskap vid en första anblick. Det flexibla består först och främst i att de anställda flyttar runt mer än vanligt.

I extremfallet byter de arbetsplats var och varannan dag, de tar helt enkelt den plats som är ledig när de kommer på morgonen. Hos Ericsson i Linköping och andra är det projekt som styr var de anställda sitter. De som arbetar tillsammans ska också sitta tillsammans, och det öppna kontoret ersätter de egna rummen. Normalt innebär flexibiliteten att folk ska kunna jobba hemma också.

En del av de moderna kontorens rörlighet bygger på IT; bärbara telefoner som minskar störningar både för abonnent och kollegor, vidarekopplingar och e-post som gör folk lättare att nå även på distans och så datorerna förstås. När mer och mer information lagras digitalt blir arbetsplatsen nämligen mer lättrörlig eftersom datorernas information är betydligt enklare att få med sig än tunga pärmar och stora bokhyllor.

KL