JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Kulturrevolution på Axis

Snart tar Axis, svensk snabbväxare inom nätverksprodukter, steget till allmänna konstruktionsspråk som VHDL och Verilog. Och till kommersiella verktyg.


- Vi har en tradition att göra mycket själva, säger Kenny Ranerup forskningschef på Lundaföretaget Axis Communications.

Att själv länge varit bäste dräng på Axis blir man snart varse när han beskriver Etrax - Ethernet Token Ring Axis - den egenutvecklade krets som spelar en huvudroll i företagets direktanslutna nätverksprodukter. Etrax hjärta är en hembyggd 32-bitars Riscprocessor, dessutom finns styrenheter för exempelvis Ethernet och Token Ring.

En skapligt komplicerad krets alltså, som Axiskonstruktörerna konstruerat med hjälp av egenutvecklade hjälpmedel. Istället för de allmänt spridda konstruktionsspråken VHDL och Verilog har de valt det hemmasnickrade konstruktionsspråket BD-Syn, som syntetiseras av ett verktyg med samma namn. Även simulatorn, för grindnivå- såväl som beteendenivåsimulering, är framtagen på Axis. Och ett språk för att beskriva tillståndsmaskiner. Och simuleringsmodellerna.



Trea i världen


Uppenbarligen har strategin inte stått ivägen för företagets framgång. Axis växer i en imponerande takt - den årliga tillväxten har legat runt 45 procent de senaste 10 åren. Omsättningen är uppe i 500 miljoner kronor, och företaget är bland de tre största i världen inom nätanslutning av skrivare. Företagets cd- romservrar, kameraservrar och skannerservrar växer också stadigt. Dessutom säljs Etraxkretsen med framgång som en separat produkt.

- Vi tror att vi är bra på tekniskt avancerade produkter till ett lågt pris, säger Kenny Ranerup ödmjukt.

Men varför väljer då ett så förhållandevis litet företag som Axis, antalet anställda närmar sig 300, att göra så mycket för egen maskin?

- För processorn hade vi egentligen inget val. När vi tog fram den första Etraxen -92 var de kommersiella alternativen antingen högpresterande processorkärnor som var för stora och dyra, eller små 8-bitare som vi hade vuxit ur.

- Och de egna verktygen är väl mitt fel eller min förtjänst. Innan jag började på Axis i början av 90-talet forskade jag bland annat på syntes vid Lunds Tekniska Högskola, säger Kenny Ranerup som dock var med redan när Axis startade 1984, och arbetade där vid sidan om studierna.

Vad gäller verktyg så ser han en stor fördel i att ha kontroll över källkoden. Hittar han en bugg så rättar han den.

- Det har definitivt varit rätt att göra verktygen själv. De verktygsproblem vi har haft har rört programvara som vi inte haft källkoden till.

När Axis drog igång Etraxutvecklingen i början av 90-talet så var det naturligtvis även värdefullt att slippa lägga ut pengar på kommersiella verktyg som kan kosta miljontals kronor.

Kenny Ranerup är dock fullt medveten om faran i att halka efter - Axis kan ju aldrig lägga ner lika mycket tid på vidareutveckling av verktyg som marknadens verktygsleverantörer. Trots framgångarna står Axis därför inför en stor översyn av konstruktionsarbetet. Resultatet blir förmodligen att företaget anammar kommersiella språk och hjälpmedel.

- Våra verktyg och språk räcker inte riktigt till längre. När allt mer ryms på kiselytan så vill vi kunna bygga komplexare funktioner, med fler och mer komplicerade gränssnitt, säger Kenny Ranerup.

Han berättar också att tillfället är väl valt, Axiskonstruktörerna har just avslutat två tunga projekt.



100 är nyckeltalet i ny Etrax


Resultatet av ett av de projekten är Etrax100 - en helt ny generation av Etrax. Nykomlingen är byggd enligt det tidigare konceptet med egna verktygen och en egenutvecklad processorkärna.

- Etrax100 är ett stort tekniskt steg, det största vi tagit sedan den första Etraxkretsen kom.

Siffran 100 har två betydelser: dels tickar systemklockan i 100 MHz att jämföra med 20 MHz i den föregående versionen, dels klarar kretsen 100 Mbit Ethernet, medan föregångaren endast presterade 10 Mbit/s.

Prestandahöjningen tillskriver Kenny Ranerup den nya kiselprocessen - en 0,35 μm CMOS-process. Tidigare har Axis använt 0,6 μm. Men de finare processgeometrierna kräver mer av konstruktörerna.

- Det är känsligt med ledarlängderna och vi har lagt ner mycket möda på floorplan och preliminär placering- och ledningsdragning. Annars hade vi aldrig klarat timingen i exempelvis processorn.

Etrax100 har dessutom fått många nya funktioner, exempelvis stöd för SCSI-3 och ATA-3, två protokoll som fått stor spridning för cd-romspelare och skivminnen. Andra nyheter är ett cacheminne och en DMA-styrenhet.

- Nu kan vi tillverka billiga produkter för 100 Mbit Ethernet, och kretsen kommer även att finna sin plats i helt nya produkter, säger Kenny Ranerup.

Han vill dock inte avslöja vilken typ av produkter det kan tänkas röra sig om, bara att de kommer att vara nätverksanslutna. Klart är dock att Etrax100 kommer att få stor betydelse för Axis i flera år framöver - Kenny Ranerup gissar på att livslängden blir runt fem år. Sedan är det dags för nästa stora steg.

- Förmodligen försöker vi köpa en färdig processorkärna, de egenskaper vi vill ha finns nog då.

En grundförutsättning är förstås att kärnan finns tillgänglig från flera tillverkare.

- Att bli låst till en enda tillverkare är helt oacceptabelt.

Charlotta von Schultz

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)