1997 var ett gott år för de svenska komponentdistributörerna. Totalmarknaden växte med mellan 8 och 10 procent medan de 30 största distributörerna i Elektroniktidningens topplista ökade med hela 15 procent.


Precis som vanligt toppar Ericsson Electronic Distribution Elektroniktidningens lista över de största komponentdistributörerna i Sverige. Avståndet till tvåan, den multinationella jätten Arrow, är dock bara 32 miljoner. Till nästa år, när Arrows förvärv av Multikomponent, före detta Farnell Electronic Services, får fullt genomslag i omsättningen kan ordningen mycket väl bli den omvända. I årets siffror ingår nämligen bara sista kvartalet 1997 för gamla Farnell.

De stora bjässarna i toppen har annars vuxit ganska lite mätt i procent. Undantagen är Ericsson som ökat med 35 procent och Arrow som vuxit med 273 procent. För Arrows del ligger större delen av förklaringen i köpet av Multikomponent vars omsättning var cirka 340 miljoner kronor. Dessutom har Microtronica, som ägs av Arrow vuxit starkt.

Många av vinnarna finns annars bland de mindre nischdistributörerna. Det är företag som Sangus (+49 procent, RF & mikrovågskretsar), IE Komponenter (+37 procent, mikrovåg, telekom, Analog Devices) och Memec (+70 procent, Microchip, Allegro, m fl).

I årets lista har vi rensat ut bolag som själva tillverkar komponenter eller är dotterbolag till dessa. Det innebär bland annat att Framatome Connectors, Evox Rifa, Bröderna Danielsson, Honeywell, Omron och Rittal faller bort från listan.

Nykomlingar är EBV, Altex, Pronesto och BFI Ibexa. EBV med säte i Malmö startade sin verksamhet i Sverige februari 1996. Företaget ingår visserligen i den tyska koncernen Raab Karcher, men har ingen samordning med de övriga familjemedlemmarna: Memec, Dipcom och Wyle Ginsbury. EBV tar sina komponenter från lager i München.

Sundsvallsföretaget Altex köptes ut av ledningen från Elfa i april 1997. Företaget är specialiserat på volymleveranser av elektromekaniska komponenter.

Utanför årets lista lurar bland annat Future Electronics och RS Components. Båda företagen startade under 1997 och hann inte få upp volymerna för att komma med, men till nästa år lär de säkert ta sig in.



Ericsson är 70 procent


Efter ett blekt 1996 blev 1997 ett gott år för komponentdistributörerna. De 30 företagen på Elektroniktidningens lista ökade med 15 procent medan totalmarknaden ökade med mellan 8 och 10 procent. Den lägre siffran kommer från konsulten Lars Skantz och den något högre från IM-föreningens Lennart Uhlmann.

- Att skatta totalmarknaden är svårt. Det beror på vilka komponenter man räknar in men jag tror att den uppgick till cirka 15 miljarder kronor i fjol, säger Lars Skantz.

Av det konsumerar Ericssonkoncernen 60 till 70 procent. Så vad Ericsson gör påverkar hela branschen. Och oron blev tydlig när Ericssons Visbyfabrik i slutet av förra året gav Avnet Nortec i uppdrag att sköta logistiken. Avnet står för avrop, fakturering och leveranser. Trots att Avnet byggt upp ett separat bolag för verksamheten är många distributörer oroade att Avnet ska få kännedom om priser, krediter och andra leveransvillkor.



Allt mer specialiserat


Årets modeord är nog outsourcing, ett fenomen som inte bara berör legobranschen. Ericssons utförsäljningar av produktionsanläggningar för vad som lite vanvördigt kan betecknas som standardelektronik påverkar i hög grad distributörerna.

Produktionsenheterna har i många fall sålts till stora amerikanska kedjor som redan har upparbetade inköpskanaler med världstäckande distributörer. Fenomenet kallas "in-plant stores" på engelska.

I Sverige är fenomenet ännu inte så vanligt men i slutet av maj meddelade Arrow att man ska bygga ett komponentlager i Karlskrona som ska förse kontraktstillverkaren Flextronics med stora komponentvolymer. Arrow har ett liknande arrangemang hos Esab i Laxå.

Först i Sverige med att erbjuda den här typen av tjänster var dock Storel i Göteborg.

- Vi började redan 1991 med vad vi kallar logistikförädling, säger företagets vd Per Hedlund.

I praktiken innebär det att Storel köper in alla komponenter och håller dessutom ett lager hos kunden. Företag som servas på det här sättet av Storel är bland annat Combitech, Frontside och Bofors.



Förlorare


En enhet som Ericsson ser ut att behålla är mobiltelefonfabriken i Kumla, enligt uppgift världens 15:e största enhet för elektronikproduktion. Och inköpsbeslut på Kumlafabriken, eller någon annan av Ericssons produktionsenheter, får stort genomslag på distributörernas volymer. Det märks till exempel på Scapro, specialist på passiva komponenter och med japanska Murata i produktportföljen.

Scapro har minskat sin omsättning kraftigt under de två senaste åren och orsaken är enligt företagets vd Peter Lundin att Ericsson valt att köpa direkt från Japan.

Bland förlorarna finns också Berendsen Components som gått ned från 135 miljoner till 95 miljoner. Företaget har avvecklat försäljningen av datorkomponenter vilket påverkat omsättningen för både 1996 och 1997 negativt.

- Datorkomponenter ger visserligen stor volym men marginalerna är små. Vi har valt att koncentrera oss på industrisidan, säger företagets vd Ralf Hedvold.

Även Ericsson har avvecklat datorkomponenterna, något som gynnat Microtronica som ökade med 60 procent under fjolåret. Företaget säljer till både datorbyggarna och till industrikunder för inbyggnad.

- Datorbyggarna är helt fokuserade på priset medan industrikunderna är mer långsiktiga. De måste hålla liv i produkterna under kanske två år, säger vd Jörgen Carlsson.

- Industrimarknaden växer faktiskt snabbare än pc-marknaden.

Per Henricsson