År 2000-problemet i inbyggda system har länge ignorerats. Först nu har storföretagen insett vilket arbete som ligger framför dem. Utmaningen är att veta hur många system man har. Därefter gäller det att avgöra vilka som är mest kritiska.- För två år sedan ryckte vi på axlarna åt år 2000-problemet. Men när vi väl började titta ner i djupet och få insikt i problemet insåg vi vilket hästarbete vi hade framför oss.
Kommentaren kommer från Claes-Göran Camp som är ansvarig för 2000-frågan på Alfa Laval Automation, men den skulle lika gärna kunnat fällas av någon ansvarig på Scania, ABB, Stora, Vattenfall ...
Men, tänker nog många, varför bekymrar sig dessa företag. Det är ju bankdatorer och pensionssystem som kollapsar när det plötsligt står "00" i årsangivelsen.
Inte då, lika stora fast betydligt mer svårupptäckta problem kan drabba alla inbyggda system, alltså allt processorbaserat som normalt inte betraktas som en dator. Och inbyggda system finns överallt, exempelvis i larm, inpasseringssystem, trafikljus, butikskassor, bensinpumpar, vardagselektronik samt i all tänkbar industriutrustning.
Dilemmat med inbyggda system är att de finns i så många varianter. De kan vara delar av större system och mycket väl dolda. Utmaningen är därför att veta hur många som finns, var de finns och vilka som är mest kritiska för verksamheten.
Ger inte några garantierPå Alfa Laval Automation har man arbetat med år 2000-problemet sedan 1996. Internt i produktionen ser man vissa problem men samtidigt tror man sig veta vilka de är och hur de skall åtgärdas. Den stora biten är istället företagets kunder och den installerade basen som sträcker sig mer än 25 år tillbaka i tiden.
- Vi har tagit kontakt med alla våra kunder i Sverige och just nu går vi igenom alla levererade system, med undantag för de allra äldsta.
- Resten testar vi och verifierar att de fungerar. Därefter utfärdar vi certifikat, säger Claes-Göran Camp.
Ett företag som Alfa Laval Automation kan dock aldrig ta ansvar för annat än att den egna produkten fungerar. En tillämpning är därför inte garanterad förrän användaren själv går igenom den.
Karl-Gunnar Fexby, på Scania, medger också att de är ett ofantligt stort arbete att försöka lösa år 2000-problemet.
- Det är det största jobb vi någonsin drivit inom ett liknande område. Vi har delat upp arbetet på 35 grupper som var och en har en ansvarig projektledare, säger Karl-Gunnar Fexby, vars uppgift är att samordna grupperna.
- För ett år sedan började vi gå igenom vårt stordatorsystem. Det är mellan 15 000 och 20 000 program att gå igenom. Hälften är klara idag.
För ett år sedan var det däremot ingen på företaget som talade om inbyggda system. Det var först i slutet av förra året som problemet med inbyggda system togs på fullt allvar.
- Inventeringar och analyser pågår just nu i alla våra produktionsanläggningar. Vi började i december förra året och kommer att fortsätta arbetet under första halvåret i år. Därefter skall vi ta tag i det som behöver åtgärdas, säger Karl- Gunnar Fexby.
250 miljarder kronor i sverigeDet säger sig självt att kostnaderna för år 2000 kommer att bli enorma. Bara i Sverige beräknas kostnaden till omkring 250 miljarder kronor för att ställa om alla system. Motsvarande kostnad för hela världen är 4 800 miljarder kronor, spår analysföretaget Gartner Group. Andra bedömare menar dock att den siffran bör multipliceras med tre.
Frågan är bara hur många system som kommer att fixas till innan sekelskiftet. Att storföretagen tar sitt ansvar är det nog ingen som tvivlar på - självbevarelsedrift brukar det kallas - men det finns andra system som kan åsamka problem som är svåra, för att inte säga omöjliga, att förutspå.
I slutet på 70-talet och under 80-talet var det nämligen många företag som byggde system kring enchipslösningar med inbyggt läsminne. Kretsar som idag kan finnas i larm och övervakningssystem eller i olika styr- och reglersystem, exempelvis för att styra avloppet i någon svensk stad.
- Jag vet inte hur många masker, enchipare med ROM, som vi gjort under årens lopp. Men nog kan det vara ett hundratal olika varianter, säger Bo-Göran Eriksson, på Motorolas svenska kontor.
Problemet är att många av systemtillvekarna upphört med sin verksamhet. Det gör att ingen vet var kretsarna sitter. Inte heller hur de kommer att reagera vid sekelskiftet, eftersom halvledarföretagen inte har en aning om hur minnet är programmerat.
Annars har halvledarföretagen tagit övergången till år 2000 på fullt allvar. SGS-Thomson har exempelvis en webbsida där företaget redovisar när olika verksamheter skall vara klara inför sekelskiftet.
Motorola håller på att sätta upp en databas på Internet där användarna skall kunna gå in och kontrollera om en komponent är år 2000-säker eller ej.
- Just nu undersöker vi alla våra produkter i företaget. Vi kontrollerar om vi har några realtidsstyrda mikroprocessorer som kan ge problem. Dessutom går vi igenom alla våra programvarupaket och analyserar vad som måste kompletteras, säger Bo-Göran Eriksson.
Ännu har inte Motorola hittat några mikroprocessorer som inte klarar år 2000- skiftet. I ärlighetens namn är det inte heller så många standardprocessorer som kommer att krångla. Problemet har istället att göra med den programvaran som använder processorn eller den maskinvara som tillhandahåller tid i vanlig bemärkelse. Det är alltså i realtidsklockor, operativsystem och olika tillämpningar som problemet ligger.
Vad skall då alla de som ännu inte börjat ta tag i år 2000-problemet göra? Ja, inte skall de stoppa huvudet i sanden och intala sig att problemet inte är deras. Inte heller bör de drabbas av panik och tro att loppet redan är kört.
- Nej, ännu är det inte för sent att börja, men det finns inte någon enkel billig generell metod för att lösa grundproblemet, säger Olle Landström, utvecklingschef på IAR Systems i Uppsala.
Ignorera allt oviktigtIstället är det viktigt att tänka efter vilka konsekvenser det får om olika system krånglar.
- Koncentrera dig därför på det som inte får gå snett. Det gäller att leta reda på de inbyggda system som är kritiska för verksamheten. Allt oviktigt går faktiskt att ignorera, påpekar Olle Landström.
Svårigheten är dock att veta hur många system som består av datumberoende komponenter. Det är inte alls säkert att man inser att det sitter en processor eller ett datorbaserat system bakom exempelvis en kontrollpanel.
- Finns det inget sätt att se klockan är det ett lurigt problem. Även om ett system inte tycks innehålla klocka kan det arbeta med tidsintervall, exempelvis var fjärde timme eller varannan dag. I sådana fall får man vända sig till leverantören, säger Olle Landström.
Dessvärre kan det också vara mycket svårt att reda ut leverantörsförhållanden. Ofta är inbyggda system ihopsatta av delkomponenter. Vem som gjort en delkomponent i första led går kanske att reda ut. Hur det är i andra och tredje led blir svårare. Att sedan reda ut vem som konstruerat nyckelkomponenten inne i systemet kan vara hart när omöjligt.
- De inbyggda system som verksamheten är riktigt beroende av, men man inte har full kontroll på, bör helt enkelt bytas ut.
- Vänta bara inte för länge. Risken är att allt för många vill ha snabba leveranser i sista stund, råder Olle Landström. Anna Wennberg