Robotarna kastar loss från sina förtöjningar i industrin. Hushållen, serviceindustrin och sjukvården är kommande arbetsplatser för de ihärdiga automaterna.

Utanför science fiction-romanerna, och utanför den militära världen, har "robot" varit lika med industrirobot. Det vill säga en programmerbar arm i en statisk och mycket välordnad omgivning. Oftast i en robotcell lika komplicerad och kostsam som roboten själv. Styrningen är sällan återkopplad med givare.

Men den kommande generationen av automater kopplar nu loss från den minutiösa ordningen. Den nya generationen kännetecknas inte längre av en mekanisk arm utan att de kan förflytta sig och genomföra sina uppgifter mer eller mindre självständigt. Verkligt mobila och autonoma system ligger dock ytterligare en bit fram i tiden.



Enkla ärenden


Men det finns faktiskt servicerobotar som klarar enkla uppgifter.

Ett exempel är den amerikanska roboten Help Mate som används på sjukhus i USA och England. Ett hundratal Help Mate har tillverkats av företaget Help Mate Robotics. Roboten gör ärenden som att hämta brickor med mat, kirurgiska instrument och röntgenfilmer.

Help Mate ger enkla meddelanden med en syntetisk röst. Den tar emot kommandon via ett tangentbord. Den kan också väja för rörliga hinder bland annat människor och klarar att åka hiss.

Help Mate navigerar med hjälp av en ritning över byggnaden, inprogrammerad i minnet. För positionsbestämning räknar den antalet hjulvarv.

För att korrigera för beräkningsfel, exempelvis slirande hjul används reflextejp som landmärken i sjukhuskorridorernas tak. Remsorna detekteras med infrarödgivare.

Kollisionsskyddet består av en linje av infrarött ljus som roboten projicerar framför sig, ultraljudsgivare och mekaniska kontakter.

Help Mate hittar i sjukhuskorridorer på egen hand. Men roboten är beroende av människor för att kunna genomföra sina uppgifter. Någon måste ta fram rätt last åt roboten.

Robotar kan ännu inte själv uppfatta komplicerade strukturer och inte heller agera på ett intelligent sätt efter att ha fått ett kommando på en hög nivå som "hämta matbrickan".



Roterande laser


De autotruckar som används i industrin har flera likheter med Help Mate. I Sverige har företaget Netzler & Dahlgren helt koncentrerat sig på styrsystem till autotruckar.

Den första generationerna av autotruckar som kom till under 1970-talet följde en induktionsslinga nedfräst i golvet.

Men med hjälp av en roterande laser som navigationshjälp kan autotruckarna lämna induktionsslingan bakom sig. Laserstrålen reflekteras av reflexer som är utplacerade i industrilokalen. Räckvidden är 70 meter. För en exakt positionsbestämning måste minst tre reflexer vara synliga för roboten. Netzler & Dahlgrens system heter Lazerway och har använts sedan 1990.

Styrsystemet är inte försett med någon väjningsfunktion. Vid ett hinder stannar trucken och ett larm går av.

- Autotruckarna måste hålla sig till sin bana. De kan inte börja söka egna vägar, det fungerar inte i en lokal med kanske 10-20 truckar. Det handlar också om att använda effektivaste körsträcka, säger vice VD Anders Dahlgren.

Uppfinnaren till det laserbaserade styrsystemet Lazerway är Kalevi Hyyppä, som hör till kretsen av Luleåforskare med professor Åke Wernersson som vetenskaplig ledare. Åke Wernersson, verksam på de tekniska högskolorna i Luleå och Linköping är en av de svenska veteranerna på robotområdet.

Forskarlagen har utvecklat flera system för lasernavigering av fordon. Wernersson ligger bakom styrningen av en spacklingsrobot som byggts av Belab i Stockholm och Danex i Skellefteå.

Spacklingsroboten använder en svepande laser för avståndsmätning och autonom navigering. Tanken är att roboten skall ta över en uppgift som frestar hårt på byggnadsarbetet.



HJÄRNKIRURGI


Ytterligare en mycket specialiserad robot är svenska Elektas Surgiscope.

Den lanserades helt nyligen och är ett robotiserat bildpresentationssystem för hjärnkirurger. Systemet känner koordinaterna för den del av hjärnan som kirurgen granskar i ett mikroskop och kan automatiskt presentera datortomografibilder från samma område. Tomografibilderna hämtas från en databas.

Men systemet skulle kunna utvecklas till en robot som genomför operationer i hjärnan. Redan om några få år kan systemet användas för att ta enklare vävnadsprov enligt kirurger som använder Surgiscope. Sverker Littorin, informationschef på Elekta, väljer att hålla en låg profil i frågan om operationsrobotar.

- Det dröjer åtminstone tio år innan vi får se behandlande robotar. Främst är det en kulturfråga. Det är inte främst tekniken det hänger på.



Tankar bilen


Under hösten kommer det svenska företaget Trans Robot att tillsamman med ett bensinbolag att lansera Autofill som är en tankningsrobot. Entreprenören Sten Corfitsen har under snart 15 år utvecklat ett system som tankar bilen automatiskt.

Corfitsens system var i försöksdrift redan för några år sedan, men sedan hände inte så mycket mer.

På Trans Robot uppger man att de tekniska och ekonomiska problemen man tidigare haft nu är lösta.

Tankroboten använder en mikrovågstransponder som fästs på bilen intill tanklocket som en lägesmarkering för roboten. Det vanliga tanklocket är ersatt med ett lock med ventil som är anpassat till tankrobotens munstycke.

Är det då hushållen som blir nästa stora arena för robotarna? Elektroluxföretaget Husqvarna ligger faktiskt i täten när det gäller att introducera robotteknik i hushållen.

Företagets soldrivna gräsklippare "Solar mower" har tillverkats i nästan 1 000 exemplar och har sålts under två säsonger.

Utan tvivel är roboten både mobil och autonom. Dock är användningsområdet för roboten begränsat. Den kan bara hålla gräset kort. Och den klarar inte alla gräsmattor, stora plana ytor utan träd och skugga går bäst.



Slumpen styr roboten


Belgaren André Coléus som uppfunnit systemet har elegant gått runt navigeringsproblemet genom att låta en slumptalsgenerator i styrprocessorn bestämma klippriktningen. Gräsmattan begränsas med en induktiv slinga som roboten känner av. När den kommer fram till slingan vänder den.

Annars är klipproboten försedd med få givare. Utöver induktiva givarna används enkla mekaniska brytare som kollisionsskydd. Det är tillräckligt eftersom klipphastigheten är låg, cirka 1,5 km i timmen.

Därutöver är det själva solpanelen och klippmotorn som ger de viktigaste informationerna om omgivningen till styrdatorn.

Gräsklipparen är idag bestyckad med processorn 6805 med ett programminne på 8 kbyte.

Robotgräsklipparen är en utpräglad nischprodukt, det medger även produktchefen Lars Andersson. Hans största problem är att alla återförsäljare ännu inte har de specialkunskaper som behövs för att kunna sälja och ge service på ett så pass udda system. Dessutom är priset, över 10 000 kronor, tämligen högt.

Men klipparen har gett Husqvarna och Electroluxkoncernen mycket publicitet. Kanske inte i första hand för att det är en robot, utan för att den är soldriven.

På Electrolux ger man annars över huvud taget inga kommentarer om hur robotteknik skulle kunna användas i framtidens hushåll. Locket på alltså. Om orsakerna till tystnaden kan man bara gissa.

På samma sätt som man bara kan spekulera om hur många förslag till dammsugarrobotar som vandrat genom Electrolux utvecklingsavdelning under årens lopp.

Mats Udikas