Engelska Arm, som liksom Mips börsnoterades under 1998, har haft ytterigare ett framgångsrikt år.
I princip har alla halvledartillverkare av betydelse, inklusive Intel, skaffat sig en licens. Arm har dessutom knutit upp de tre stora mobiltelefontillverkarna Nokia, Motorola och Ericsson.
Även om licenstagarna gärna klagar på entrébiljetten så räcker den inte för att göra Arms aktieägare rika. Företaget redovisade en omsättning på blygsamma 45 miljoner dollar i fjol. I takt med att Arm-kärnorna kommer allt mer i produktion så lär inkomsterna från royaltydelen i varje fall öka.
Under året har Arm också tagit fram en fullt syntetiserbar version av ARM7- kärnan. Den ger cirka 90 procent av den ursprungliga prestandan men till priset av två till tre gånger större kiselyta. Omvänt kan man optimera på kiselytan och komma ner i 1,5 gånger den ursprungliga men till priset av halva prestandan.
Förutom att kunna sälja ytterligare en licens så ger den syntetiserade kärnan möjlighet att snabbt byta process utan att behöva göra om layouten.
I oktober presenterades den senaste familjemedlemmen Arm10. Den är precis som sina föregångare skalär. Orsaken är att Arm vill hålla effektförbrukningen och storleken så liten som möjligt. Den är trots det designad för att klockas i över 300 MHz när den kommer i produktion under kvartal tre nästa år.
I ARM10 finns också en ny flyttalsenhet för att höja prestanda på multimediatillämpningar som MPEG-avkodning. Arm10 ser därmed ut att bli en konkurrent till Strongarm, som Intel fick med i bagaget vid köpet av Digitals halvledarfabrik.
Intel har efter ett halvårs tvekan, då en stor del av Strongarmteamet hoppade av, sagt att man satsar helhjärtat på Strongarm och arbetar nu med en ny version.